Av mig får man inte så mycket
Är inne i någon sorts tankestorm. De tumlar om likt strumpor i en tvättmaskin. Kastar mig fram och tillbaka, pendlande mellan de allra enklaste som vad jag ska äta idag till de allra djupaste som vad jag kunnat göra annorlunda i mitt liv. Den första löste jag genom att tänka pizza. Den andra har jag inte riktigt klurat ut svaret på än. Men troligen är det som med allt annat. Inget allt. Man väljer alltid, tror jag, det man väljer på grundval av det man vet just då. Ingen löser ju ett problem med att medvetet göra så illa ifrån sig som man kan. Att det blir fel är ju absolut inget man vill.
Tänker på alla dessa förhållanden jag haft. Med kvinnor då alltså. Eller alla. Det har ju inte varit så många genom åren. "Riktiga" sådana alltså. En massa mellanspel har jag väl hunnit med på resans gång med, men det gör vi ju alla. Fast när jag har stasat mina vener och kopplat in kärlekskanylen har jag gjort det helt ut. Varje gång. I början.
Det är just där problemet ligger. Tror jag just precis nu. Om 5 minuter kommer jag nog fram till något annat. Men just nu så är det där svaret ligger. Att pressa förhållandemotorn till full fart, varva så mycket man kan och sedan upptäcka att bränslet tog slut långt före vi var framme vid destinationen. Att jag tröttnat och låtit tankar och känslor vandra ifrån nuet och in i en drömd framtid. Eller kanske jag ska säga dömd.
Varje gång har jag varit övertygad om att det absolut inte varit mitt fel. Att det är jag som blivit övergiven fast jag redan försvunnit från allt för länge sedan.
Som det är nu så är jag inte sugen på att bli kär alls. Inte så länge jag använder förälskelsen som en drog, precis som alkohol eller nikotin eller koffein eller sovmornar. Jag gör mig bäst som själv. Just nu i alla fall. Precis just nu så vore en förälskelse eller att vara älskad en katastrof. Det skulle få mig att stanna upp, att återigen försöka lösa mina inneboende och alldeles egna problem genom någon annan.
Jag vet, jag tjatar. Men det var Big E som fick mig att tänka på det där. Så jag får väl återigen buga och tacka universum som givit mig tilläckligt förstånd för att lyssna. För jag kunde inte säga det bättre än såhär:
Tänker på alla dessa förhållanden jag haft. Med kvinnor då alltså. Eller alla. Det har ju inte varit så många genom åren. "Riktiga" sådana alltså. En massa mellanspel har jag väl hunnit med på resans gång med, men det gör vi ju alla. Fast när jag har stasat mina vener och kopplat in kärlekskanylen har jag gjort det helt ut. Varje gång. I början.
Det är just där problemet ligger. Tror jag just precis nu. Om 5 minuter kommer jag nog fram till något annat. Men just nu så är det där svaret ligger. Att pressa förhållandemotorn till full fart, varva så mycket man kan och sedan upptäcka att bränslet tog slut långt före vi var framme vid destinationen. Att jag tröttnat och låtit tankar och känslor vandra ifrån nuet och in i en drömd framtid. Eller kanske jag ska säga dömd.
Varje gång har jag varit övertygad om att det absolut inte varit mitt fel. Att det är jag som blivit övergiven fast jag redan försvunnit från allt för länge sedan.
Som det är nu så är jag inte sugen på att bli kär alls. Inte så länge jag använder förälskelsen som en drog, precis som alkohol eller nikotin eller koffein eller sovmornar. Jag gör mig bäst som själv. Just nu i alla fall. Precis just nu så vore en förälskelse eller att vara älskad en katastrof. Det skulle få mig att stanna upp, att återigen försöka lösa mina inneboende och alldeles egna problem genom någon annan.
Jag vet, jag tjatar. Men det var Big E som fick mig att tänka på det där. Så jag får väl återigen buga och tacka universum som givit mig tilläckligt förstånd för att lyssna. För jag kunde inte säga det bättre än såhär:
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
Now don't you shed a tear for me
I ain't the love you thought I'd be
I've had a hundred just like you
But don't be blue I'll have a thousand before I'm through
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
Now there you go, you're cryin' again
You should have known how things would end
But then some day when your poor heart is on the mend
I just might pass this way again
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
Now don't you shed a tear for me
I ain't the love you thought I'd be
I've had a hundred just like you
But don't be blue I'll have a thousand before I'm through
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
Now there you go, you're cryin' again
You should have known how things would end
But then some day when your poor heart is on the mend
I just might pass this way again
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
That's what you get for loving me
Everything we had is gone, you can see
That's what you get for loving me
Kommentarer
Trackback