Funderingar
regn ute. Så passande nu när vi skall fira in våren. Om jag har fattat rätt så fyller knugen år idag. Eller, nån dag runt nu i alla fall. Tja, han grattade inte mig häromdagen så jag gör likaledes.
I övermorogn flyttar vi ner till stugan. För då kommer byggarna och river ut våra två badrum. Bland annat. Så medan våra tonåringar skall bo i lägenheten mitt i stöket så flyr vi andra till det relativa lugnet i sommarstaden. Bara vädret håller sig åtminstone hyggligt så kommer det nog funk abra. Men det klart att regnar det så blir det trångt med två vuxna och två småbarn på ca 30 kvadrat.
Tja. Det är sånt jag funderar över i regnet.
I övermorogn flyttar vi ner till stugan. För då kommer byggarna och river ut våra två badrum. Bland annat. Så medan våra tonåringar skall bo i lägenheten mitt i stöket så flyr vi andra till det relativa lugnet i sommarstaden. Bara vädret håller sig åtminstone hyggligt så kommer det nog funk abra. Men det klart att regnar det så blir det trångt med två vuxna och två småbarn på ca 30 kvadrat.
Tja. Det är sånt jag funderar över i regnet.
Ätit
Ätit smörgåstårta. Jag är mycket väl medveten om att ingen i hela världen bryr sig om det. Men jag skriver det i alla fall.
För att jag kan.
För att jag kan.
Bakis?
Så var det första dagen som 37 åring. Får vi se om det blir nått bra av det. Hulda Hustrun har redan hunnit ner till stan för att se hennes broders dotter uppträda med jazzdans på stora torget. Själv så kikar jag mig fortfarande omkring med litet nyvaknade ögon, dricker mitt morgonkaffe och försöker vakna. När vi var hos min Ömma Moder så serverades det lite vin. Eller lite och lite. Det där är ju en fråga om omdöme och smak. Jag lider ju brist på bägge dessa egenskaper så, tja, vad ska man säga förutom att jag är lite; tung i huvudet är väl utrycket finsmakarna använder.
Jaja, himlen uppvisar blåhet, kaffet ryker och snusen ligger på rad (min tandrad alltså) så det ordnar sig nog misstänker jag. En farlig mängd smörgåstårta är kvar i kylskåpet. Fast det gör inget, för jag har räknat ut att smörgåstårta är den perfekta maten. Man kan äta det till frukost, lunch, middag, mellanmål och som nattamat. Inte så illa. Och gott är det också. Nä nu blev jag hungrig.
Jaja, himlen uppvisar blåhet, kaffet ryker och snusen ligger på rad (min tandrad alltså) så det ordnar sig nog misstänker jag. En farlig mängd smörgåstårta är kvar i kylskåpet. Fast det gör inget, för jag har räknat ut att smörgåstårta är den perfekta maten. Man kan äta det till frukost, lunch, middag, mellanmål och som nattamat. Inte så illa. Och gott är det också. Nä nu blev jag hungrig.
Sovande fruar och sånt
Kallt ute. Hur jag vet det? Jo, jag har, håll i er nu, varit ute. Jomen. Det blåser kallt kan jag berätta för den som undrar över det rådande vädret i Borås. Grått, grått, grått. Men ja ggick likväl förbi buskar ute där knopparna frodas. Så våren är på g likt förbannat. Så gott så.
Hulda Hustrun sover djupt framför tvn i sovrummet. Vi skulle åka till min Ärade Moder för att hämta upp en smörgåstårta som hon gjort, men Min Vackra Kvinna somnade så gott så det får väl vänta.
Houps, precis som jag skrev det så klampade Frun upp. Men hon får nog vakna till lite innan vi åker. Kan lätt gå i diket annars
Hulda Hustrun sover djupt framför tvn i sovrummet. Vi skulle åka till min Ärade Moder för att hämta upp en smörgåstårta som hon gjort, men Min Vackra Kvinna somnade så gott så det får väl vänta.
Houps, precis som jag skrev det så klampade Frun upp. Men hon får nog vakna till lite innan vi åker. Kan lätt gå i diket annars
Knugen allmänbildad?
"Kungen är oerhört allmänbildad"
Hjälp. Tarras kan inte hört en annan man öppna munnen på åratal. Eller?
Hjälp. Tarras kan inte hört en annan man öppna munnen på åratal. Eller?
Skrivarhelvete
Våran skrivare tokar sig. Fan ta fanskapet. Den drar bara in alla pappren på en gång. Och försöker man mata den med ett papper i taget så lägger den bara av och skriver bara ut första sidan om och om igen. Kul. Som om man behövde just förstasidan flera gånger. Och inte de andra alls. Och jag som tyckt att HP alltid gör bra produkter. Jag som tänkt skriva ut min bok, såhär långt för Hulda Hustrun att läsa och bedöma. Troligen slösar jag bort min tid. Men det är samtidigt lite skojsigt.
Dumma dumma skrivare.
Dumma dumma skrivare.
Francis igen
Om ni tvivlar på mitt förra inlägg. Vad du än gör i livet, vilken väg du än må gå, vilka val du än gör. Eller vilka val andra gör åt dig, du måste, måste, lyssna på That´s life med Sinatra. Man kan inte annat än att gå ett varv till. Lite till hur trött man än är. Energi i kubik. Som en spark i arslet. Sååååå bra!
Thanks ol´blueeyes
Ok, lite blues idag. Inte riktigt på topp. Men, som vanligt får Francis mig på gott humör. "Drinking again" Francis Albert Sinatra
Sen är man hel igen. Visserligen lappad och lagad. Men hel.
Tack Frankie
Sen är man hel igen. Visserligen lappad och lagad. Men hel.
Tack Frankie
Hagamannens förklaring
"Jag var full och trött"
Fattar inte. Varför gör han inte som vi andra och köper en kebab och somnar med skorna på? Fan, menar de allvar? Skulle det vara anledningen?
Snacka om att snacka bort sig själv.
Fattar inte. Varför gör han inte som vi andra och köper en kebab och somnar med skorna på? Fan, menar de allvar? Skulle det vara anledningen?
Snacka om att snacka bort sig själv.
Mulnar på
Det mulnar på ute. Och jag som tänkt ta mig en vårpromenad. Så blir det om man inte passar på. Ute ser det ut lite som om regnet bara hänger och väntar på att få falla. Konstigt, vädret som var så perfekt bara för en kvart sedan.
Tja, om man inte hade vädret, vad skulle man då skriva om :-)
Tja, om man inte hade vädret, vad skulle man då skriva om :-)
skrubben
Om
någon undrar varför jag drar mig för att börja packa ner mina verktyg
Och allt skall ner i lådor...
Hjälp, jag som är så dunderlat. För mig är detta nästan oöverstiglit...
Byggare Bob
Oups. Bäst jag satt här och filosoferade öppnades ytterdörren. Hulda Hustrun trodde jag. Men så enkelt var det inte. Det var heller inte den polska grannens barn som några gånger stormat in i lägenheten. Det var en stor och snusig byggare som förvånat stod i vår hall och frågade om de hade börjat jobba inne hos oss. "Näe" klämde jag ur mig. "Inte vad jag märkt". Kan man svara dummare tro? Fast å andra sidan var hans fråga rätt korkad. Hade han försovit sig och har nu ingen aning vart hans arbetskamrater är? Borde han inte själv veta vart han skulle borra, spika eller vad nu han kan tänkas förväntas göra?
Tja, byggaren smet ut igen och lämnade mig ensam med katterna. Fast nu undrar ju jag, ska de börja riva ut här snart eller? Borde man inte hålla sig till tidsplanen så att vi hinner få bort allt det där som skall bort. Eller?
Man undrar ju.
Tja, byggaren smet ut igen och lämnade mig ensam med katterna. Fast nu undrar ju jag, ska de börja riva ut här snart eller? Borde man inte hålla sig till tidsplanen så att vi hinner få bort allt det där som skall bort. Eller?
Man undrar ju.
Kris i kris
Ojojoj, vilken ågren jag har.. 36. Inte så mycket tonåring längre. Hur gör man nu? Finns det någon kurs man kan gå? "Bli vuxen mot din vilja" kanske. Hermods kurs i 7 enkla brev? Hua. Jaja, det går väl öäver kan jag tro. Övergår sakta men säkert i en 50 års kris när den dagen kommer.
Lat
Packandet fortsätter idag. "Men jag fyller ju år", försöker jag. Men det går inte att smita längre. Allt i min lilla bod skall ut. Allt från elgrill, kattlåda, skruvmejslar, borrmaskiner, färgburkar. Allt, allt, allt. Puh. Jag som bara vill sova. Eller nått.
Fan att jag skall vara så lat. Folk tror att vi lata har det så bra. Men ärligt talat. Eftersom man är så lat som man är så blir ju allt man gör jättejobbigt och tråkigt. Tänk själv att bara göra jobbiga grejor hela dagar i rad. Det är banne mig ingen lätt uppgift.
Så det så.
Fan att jag skall vara så lat. Folk tror att vi lata har det så bra. Men ärligt talat. Eftersom man är så lat som man är så blir ju allt man gör jättejobbigt och tråkigt. Tänk själv att bara göra jobbiga grejor hela dagar i rad. Det är banne mig ingen lätt uppgift.
Så det så.
Packa pappas kappsäck del II
Min Vackra Kvinna frågade mig när jag skall börja packa ner "snickerboa" i lådor. Byggarna kommer ju snart. Hulda Hustrun har redan varit uppe på vinder och hämtat flyttlådor, så det hastar enna som. I morgon, sade jag snabbt, brutalt och ärligt. Eller, snabbt iaf. Katterna rinner mellan benen på oss som kvicksilver, äldsta dottern med vidhängande pojkvän städar och packar frenetiskt. Hulda Hustrun dammsuger. Själv sittter jag här i lugn och ro och gör ingenting alls. Fasen jag borde börja yoga eftersom jag är så duktig på att stänga av omvärlden. Om det börjar lukta arbete så sluter jag mig som en mussla. Funkat än så länge.
Funderar fortfarande på att ta en promenad. Packa kan jag göra i morgon. Eller?
Funderar fortfarande på att ta en promenad. Packa kan jag göra i morgon. Eller?
Lurar på
Lurar på att ta en promenad. Men å andra sidan funderar jag på att börja banta med. Fundera kan man ju alltid. Eller?
Elfsborg, ständigt detta Elfsborg.
Vi var ju på fotboll igår. Elfsborg mot Häcken hemma. Det var som vanligt ett nöje att vistas på Borås arena. Man ser ungeför 1000 gånger bättre än på gamla Ryalvallen. Vi hade ståplats och stod precis bredvid, nästintill i, klacken, Guliganerna. Hulda Hustrun är ju genom äldsta dottern väl förankrade i Gulagankulturen. Min Vackra Kvinna berätta de att hon tog med sig äldsta dottern i barnvagn när ungen var bara några månader. Det var väl egentligen äldsta dotterns fader som drog in alla i det, men det märks ju att Min Vackra Kvinna är välkänd i Guligankretsar. Det var ett vansinnigt hejande och nickande till omgivningen. Själv kände jag typ.. Min Fru. Sen såg jag Äldsta Dotterns med Pojkvän som hoppade frenestiskt, gapade så högt de kunde och pojkvännen var dessutom mitt i smeten begåvad med en flagga.
Men det var lika kul som det alltid är att se fotboll live. Spänningen, hoppet, allt som bara virvlar runt i kroppen. Och inte behöver man hålla masken eller hejda sig. Snarare tvärt om. Ut med det bara. Skrik så högt du kan.
Så kul det kan vara med fotboll. Bara jag slipper spela själv. För det första så suger jag på alla bollsporter, för det andra är jag rätt kass på att utöva sprot, för det tredje är jag rätt kass så fot jag skall göra något energikrävande överhuvudtaget.
Men titta, det är kul det.
Men det var lika kul som det alltid är att se fotboll live. Spänningen, hoppet, allt som bara virvlar runt i kroppen. Och inte behöver man hålla masken eller hejda sig. Snarare tvärt om. Ut med det bara. Skrik så högt du kan.
Så kul det kan vara med fotboll. Bara jag slipper spela själv. För det första så suger jag på alla bollsporter, för det andra är jag rätt kass på att utöva sprot, för det tredje är jag rätt kass så fot jag skall göra något energikrävande överhuvudtaget.
Men titta, det är kul det.
40 års kris?
Hm, jag har i många år sagt att en människa börjar se gammal vid 36 års ålder. Alltså inga snabba förändringar, men likagott förändrign. Åldrandet speedas upp liksom. Man kan inte längre föväxlas med en helt ung person. Man börjar se "vuxen" ut vare sig man ivll eller inte.
I morgon fyller jag 36. 4 år kvar till 40. Hm, jag vet, jag är fortfarande ung, det är inte det. Men, det är liksom början på att åldras. Blir jag lika gammal som min far så har jag snart redan levt halva mitt liv. Min far blev 75. Sen kan man ju vända lite på det. Han var 48 när jag föddes. Så helt lastgammal är jag väl inte i jämnförelse. Fast det märktes alltid att jag hade en gammal pappa, det gjorde det. Jag har alltid sagt att efter 40 tycker jag att man ska tänka igenom ett eventuellt barns vara eller inte vara. Inge kul alls att ha en äldre fader. Tycker inte jag i all fall. Jag anser det vara något folk gör för att bevisa för sig själva att de fortfarande är unga. "Se, jag kan fortfarande göra barn". Fast de blir ju inte unga för det. Bättre att de köper den där motorcykeln de alltid drömt om då.Ofta är det ju män som gör detta. Såklart beroende uteslutande på biologin. Men det finns ju även kvinnor som gör så. Ja ja vet inte vad som är rätt. Jag vet bara att det inte var kul att växa upp med en äldre far.
Låter det som om jag har en 40-år kris? Jodu. Det är nog bara förnamnet. 30 var en baggis, men 40 verkar vara mer krångligt att ta sig förbi. I hjärtinfarktens ålder liksom. Jaja, tiden gå roch vi med den. Inte mycket att göra åt det hela. Och min kusin sa ju till mig häromdagen att "..du är ju så ung...". Han är 12 år äldre än mig och närmar sig 50 med raska steg. Så, 36 kanske inte är så illa i alla fall.
Fast nu fick jag panik igen. Är det bara 12 år kvar till jag nästan är 50?
Hualigen. Detta kräver en kopp kaffe till. Minst.
I morgon fyller jag 36. 4 år kvar till 40. Hm, jag vet, jag är fortfarande ung, det är inte det. Men, det är liksom början på att åldras. Blir jag lika gammal som min far så har jag snart redan levt halva mitt liv. Min far blev 75. Sen kan man ju vända lite på det. Han var 48 när jag föddes. Så helt lastgammal är jag väl inte i jämnförelse. Fast det märktes alltid att jag hade en gammal pappa, det gjorde det. Jag har alltid sagt att efter 40 tycker jag att man ska tänka igenom ett eventuellt barns vara eller inte vara. Inge kul alls att ha en äldre fader. Tycker inte jag i all fall. Jag anser det vara något folk gör för att bevisa för sig själva att de fortfarande är unga. "Se, jag kan fortfarande göra barn". Fast de blir ju inte unga för det. Bättre att de köper den där motorcykeln de alltid drömt om då.Ofta är det ju män som gör detta. Såklart beroende uteslutande på biologin. Men det finns ju även kvinnor som gör så. Ja ja vet inte vad som är rätt. Jag vet bara att det inte var kul att växa upp med en äldre far.
Låter det som om jag har en 40-år kris? Jodu. Det är nog bara förnamnet. 30 var en baggis, men 40 verkar vara mer krångligt att ta sig förbi. I hjärtinfarktens ålder liksom. Jaja, tiden gå roch vi med den. Inte mycket att göra åt det hela. Och min kusin sa ju till mig häromdagen att "..du är ju så ung...". Han är 12 år äldre än mig och närmar sig 50 med raska steg. Så, 36 kanske inte är så illa i alla fall.
Fast nu fick jag panik igen. Är det bara 12 år kvar till jag nästan är 50?
Hualigen. Detta kräver en kopp kaffe till. Minst.
Redeyed
Sovit som en sten. När jag vaknade hade ögone klistrats ihop och när jag väl fick upp mina vackra melerade så är jag vackert rödfärgad i ögonen. En ögoninfekttion, grattis och välkommen. Men som tur är så är det en lindirg sak så jag är nästintill opåverkad när jag väl fått upp ögonlocken.
Tja, det kunde vara värre. Lite kli i ögonen är ju inte så farligt. Sen upptäckte jag att jag var alldeles hes också. Men det kommer sig nog från vrålandet på matchen igår. Det blev ju 2 - 2 mot häcken igår. En riktig rysare var det. Hua. Men det blev ju en pinne till igen ialla fall.
Nä, nu ska jag dricka kaffe och komma ikapp med världen.
Tja, det kunde vara värre. Lite kli i ögonen är ju inte så farligt. Sen upptäckte jag att jag var alldeles hes också. Men det kommer sig nog från vrålandet på matchen igår. Det blev ju 2 - 2 mot häcken igår. En riktig rysare var det. Hua. Men det blev ju en pinne till igen ialla fall.
Nä, nu ska jag dricka kaffe och komma ikapp med världen.
Massage och rök
Jag fick mina födelsedags presenter redan i dag. Egentligne fyller jag på fredag, men Hulda Hustrun kan aldirg hålla på hemligheter. Julen är en enda plåga för henne eftersom man måste vänta till julafton att ge bort paket. Jag fick en massagerullare, en radda med rullar på ett rep som man drar fram och tillbaka på nacken eller ryggen, en helt ny, jätttefin pipa och ett paket tobak med vaniljsmak. Min gamla pipa, som jag fick i julas har ju redan gett sig, den gick sönder och är nu kraftigt tejpad. Det är konstigt med Min Vacra Kvinna. Hon lyckas allttid köpa rätt presenter. Det blir lika rätt varje gång :-)
Så nu kan jag massera mig själv medan jag sitter på balkongen och njuter en pipa tobak. Jag vet, cancerrisken. Men, äh, låt det vara.
Tack Min Vackra Kvinna
Så nu kan jag massera mig själv medan jag sitter på balkongen och njuter en pipa tobak. Jag vet, cancerrisken. Men, äh, låt det vara.
Tack Min Vackra Kvinna
Två ägg i högklackat
Djäklar. Två ägg i högklackat på tv 4 i kväll. När vi är på matchen. Tur man kan spela in. Vi var och såg det hela "live" i Falkenberg i somras. Kalla det dålig, låg, billig humor. Men jag skrattade mycket och länge. Så det så. Och Jojje har ju varti en hjälte ända sedan "Ivan Boring dagarna" på 80 talet. För en som inte vet vad jag pratar om, synd. Vi andra kan bara minnas. Skoj var han redan då.
Kul reklam
Hörde just på tv:
"Grabber, skruvar för varje tillfälle"
Skoj. Mycket skoj
"Grabber, skruvar för varje tillfälle"
Skoj. Mycket skoj
A shave and a bath
Så, nu har jag badat, klippt mig och rakat mig. Nu fattas bara ett jobb så är jag på plan igen. Eller, typ alltså.
Badrumsdetaljer
Vi hade finbesök idag. Byggledaren, eller vad han kan tänkas kalla sig kom förbi. Han skulle se på lägenheten, vi skulle bestämma vilket kakel, klinkers, badrumsskåp etc etc vi skulle ha. Han hade bara goad nyheter. Inte nog med att toalettarna skall utrymmas, en vägg iett av sovrummen skall bilas upp, våra två källarföråd, där vi tänkt att ha grejorna vi behöver ställa undan i, skall utrymmas, båda två. Den stora klädgarderoben måste utrymmas. Hallen måste "avmöbleras" och som grädde på moset, de skall börja redan om en vecka. Yippeeee. Vart vi ska ställa alla grejor, tja, det löser sig väl kan jag tro. Orkar inte ens börja tänka på att börja tänka på det.
Kul med fräsha badrum. Men... det blir lite stökigt under tiden. Jaja, jag för som jag brukar, jag blundar hårt tills det är över. Sen få vi se.
Kul med fräsha badrum. Men... det blir lite stökigt under tiden. Jaja, jag för som jag brukar, jag blundar hårt tills det är över. Sen få vi se.
Füssball
Vi ska gå på gotboll. Så skoj så. Ska bli gott att komma hemifrån tillsammans med Min Vackra Kvinna och se Elfsborg - Häcken på Borås Arena. Nog precis vad jag behöver.
Skojsigt :-)
Skojsigt :-)
Ombootad
Jaha, så var man igång igen. De senaste dagarna kan jämföra med att boota om datorn. Det hade blivit så mycket fel i systemet och hela burken hade låst sig. Då startar man om systmet från grunden. Stäng av för att starta om från början.
Så, nu är jag nybootade och fräsch. Nu gäller det att starta upp alla program så att jag fungerar optimalt. De sista dagarna har jag verkligen varit på botten och krälat, men efter att ha sovit ordentligt i 12-13 timmar så känner jag mig hyffsat pigg. Lite kaffe, raka mig, ett bad så är jag nog på topp igen.
Nu kan det bara bli bättre.
Så, nu är jag nybootade och fräsch. Nu gäller det att starta upp alla program så att jag fungerar optimalt. De sista dagarna har jag verkligen varit på botten och krälat, men efter att ha sovit ordentligt i 12-13 timmar så känner jag mig hyffsat pigg. Lite kaffe, raka mig, ett bad så är jag nog på topp igen.
Nu kan det bara bli bättre.
Skola, äta och nervositet
Fick ett telefonsamtal tidigae i dag. Eller snarare fick Min Vackra Kvinna det. Det var till mig men jag sov så gott så hon hade inte hjärta att väcka mig. Det var från min äldste sons lärare som kallade in mig och hans ömma moder till ett extramöte. Kul. Sånt brukar inte vara ett gott tecken. Blev så nervös att jag fick ta mig en smörgås.
Man kan ju bara hoppas att det gäller något som går att reparera på den och en halv månad som är kvar av karlns sista termin. Det där med gymnasium är ju så förbannat viktigt nu för tiden. Klarar man inte sin grundskoleexamen så ligger man pyrt till. På min tid, 1856, så kunde man ju strunta i det där med gymnasium och börja arbeta direkt efter 9.an. Det funkar ju inte så bra längre. Varför anställa någon som inte ens klarar grundskolan?
Nä, nu när jag tänker på det så blir jag så nervös så jag får nog ta en smörgås till.
Man kan ju bara hoppas att det gäller något som går att reparera på den och en halv månad som är kvar av karlns sista termin. Det där med gymnasium är ju så förbannat viktigt nu för tiden. Klarar man inte sin grundskoleexamen så ligger man pyrt till. På min tid, 1856, så kunde man ju strunta i det där med gymnasium och börja arbeta direkt efter 9.an. Det funkar ju inte så bra längre. Varför anställa någon som inte ens klarar grundskolan?
Nä, nu när jag tänker på det så blir jag så nervös så jag får nog ta en smörgås till.
För att instämma med föregående talare...
Yr i bollen. Somnade av någon märklig anledning när jag låg i soffan och funderade över livets väsentligheter. På någon sätt har jag sedan knatat iväg och lagt mig i sängen, under täcket. Lite sömngång över det där. Gott sov jag i alla fall. Men nu kommer man ju till frågan hur jag skall kunna somna nu i kväll. Jaja, det blir ett senare problem. Först måste jag vakna innan jag kan somna igen.
Var sak har sin tid.
Var sak har sin tid.
Konstiga ord, klass III
Upprepa "druckit" 12 gånger så får du se att det ordet är lika konstigt som min gamla favorit "ljumske". Vem hittar på alla fula ord?
"Druckit ljumske". Det smakar det.
"Druckit ljumske". Det smakar det.
heartbreak hotell
Min fru har rymt. Det är en sån sorgensam historia att man bara vill gråta. Eller, nu tog jag i. Hon är på lasarettet eftersom yngsta dottern skall/har fått rör i öronen. Så när jag vaknade så var sängen alldeles tom och lägenheten var så tyst och stilla. Man borde passa på att njuta, men jag saknar Min Vackra Kvinna. Fast hon fick nog nog (hur ser det ut då) i går när jag gnällde och kved mig igenom dagen.
Buhu, jag är så ensam baby, jag är så ensam att jag tror jag ska dö.
Buhu, jag är så ensam baby, jag är så ensam att jag tror jag ska dö.
Hoppande Jack blixt?
"Jumping Jack flash", Rolling stones. Bäst än så länge
Teori och praktik
Jaha. Hemskt vilken sovmorgon det blev idag då. Många morgontimmar som förslösades i bingen. Fast med tanke på gårdagen så kanske det var bäst så. Hua, den dagen ligger enkelt p åen förstaplats av dåliga dagar i mitt liv. Allt som kunde gå fel gick fel. Sen gick några saker som i princip inte kunde gå fel, fel. Och sedan ytterligare några. Dumma dag, skämms.
Men i dag är det nya tag, ny tid ny vind. Någon långpromenad blir det inte. Hela min stackars barnakropp värker efter gårdagens skogsäventyr. Jag visste, eller trodde mig veta, att min kondition inte var den bästa. Men ärligt talat, träningsvärk av att gå? Hjälp så klent.
Tja, nu är det Depeche Mode på stereon, (eller datorn noga räknat. Finns det ens folk som har stereo längre?) kanske en gnutta kaffe, lite zappande p åtvn. Sen borde jag, rent teoretiskt, vara i form för att möta dagen. I teorin som sagt.
Men i dag är det nya tag, ny tid ny vind. Någon långpromenad blir det inte. Hela min stackars barnakropp värker efter gårdagens skogsäventyr. Jag visste, eller trodde mig veta, att min kondition inte var den bästa. Men ärligt talat, träningsvärk av att gå? Hjälp så klent.
Tja, nu är det Depeche Mode på stereon, (eller datorn noga räknat. Finns det ens folk som har stereo längre?) kanske en gnutta kaffe, lite zappande p åtvn. Sen borde jag, rent teoretiskt, vara i form för att möta dagen. I teorin som sagt.
Shoppingfreak
Tänkte jag skulle börja skriva om shopping. Det är ju populärt och hett. Så....
Jag köpte mjölk i går. Jättesnygg förpackning. Signalerade liksom... god mjölk.
Hm...
Köpte snus med.
Yahoooo.....
Hm...
Jag köpte mjölk i går. Jättesnygg förpackning. Signalerade liksom... god mjölk.
Hm...
Köpte snus med.
Yahoooo.....
Hm...
Låret och jag
Hua. Jag fortsätter på den inslagna vägen av ruelse och elände. Det var väldigt vad det tar emot att må bra idag. Förutom all ångest så har jag huvudvärk också. Som om inte nojan vore nog. Det är vansinnigt synd om mig. Lite ont i nacken har jag med. Sen har jag nog sträckt låret under min mastodontpromenad genom skogen idag. Har jag inte berättat om den?
Tja. Promenaden började med att jag reste mig upp och gick ut från psyk. Jag blev alldeles matt och trött på att än en gång höra att "den enda som kan hjälpa dig är du själv". Jaha sa jag och reste mig och gick. Jag knatade ut i skogen. Det tog ett tag innan jag fattade vart jag var, för skogen är ju så full av träd. Men när jag siktat rätt så tog jag mig en jättepromenad genom skogen i regnet. Kallt blev det, och arg var jag. Ett tag lurade jag på om jag inte gått alldeles åt fanders, men mitt i skogen, bland motionsspåren hittade jag en liten träskylt där det stod "Kypegården" Det kanske inte säger dig någon men mig sade det att det hållet var bra. Andra håll var dåliga, det hållet var bra.
För att göra en jättelång promenad kort så kom jag hem två timmar senare. Dyngsur och ilsk. Så, nu är vi tillbaka till mitt onda lår. Ont gör det. Och sur är jag. Men jag kan lova en sak. Att söka hjälp på psyk. Det gör jag aldrig om. Då springer jag hellre till skogs.
Tja. Promenaden började med att jag reste mig upp och gick ut från psyk. Jag blev alldeles matt och trött på att än en gång höra att "den enda som kan hjälpa dig är du själv". Jaha sa jag och reste mig och gick. Jag knatade ut i skogen. Det tog ett tag innan jag fattade vart jag var, för skogen är ju så full av träd. Men när jag siktat rätt så tog jag mig en jättepromenad genom skogen i regnet. Kallt blev det, och arg var jag. Ett tag lurade jag på om jag inte gått alldeles åt fanders, men mitt i skogen, bland motionsspåren hittade jag en liten träskylt där det stod "Kypegården" Det kanske inte säger dig någon men mig sade det att det hållet var bra. Andra håll var dåliga, det hållet var bra.
För att göra en jättelång promenad kort så kom jag hem två timmar senare. Dyngsur och ilsk. Så, nu är vi tillbaka till mitt onda lår. Ont gör det. Och sur är jag. Men jag kan lova en sak. Att söka hjälp på psyk. Det gör jag aldrig om. Då springer jag hellre till skogs.
This is the end...
Uscha vilken dag. En enda radda av katastrofer. Den enda efter den andra. Ingen enskild jättesak, men som ett spikregn av en massa små. Denna dagen vill jag verkligen bara lägga bakom mig. Det enda bra med denna dagen är att den snart är över. Sen måste det väl bli bättre. Eller?
Typ, text, typ Lennon, typ.. tja...
För en gång skull. En hel text, ingen länk, inga omskrivningar, inget utdrag. Bara text
I'm scared, I'm scared, I'm scared
I'm scared, so scared
I'm scared, I'm scared, I'm scared
As the years roll away
And the price that I paid
And the straws slips away
You don't have to suffer
It is what it is
No bell book or candle
Can get you out of this, oh no!
I'm scarred, I'm scarred, I'm scarred
I'm scarred, uh huh
I'm scarred, I'm scarred, I'm scarred
Every day of my life
I just manage to survive
I just wanna stay alive
You don't have to worry
In heaven or hell
Just dance to the music
You do it so well, well, well!
Hatred and jealousy, gonna be the death of me
I guess I knew it right from the start
Sing out about love and peace
Don't wanna see the red raw meat
The green eyed goddamn straight from your heart
I'm tired, I'm tired, I'm tired
Of being so alone
No place to call my own
Like a rollin' stone
Lennon
I'm scared, I'm scared, I'm scared
I'm scared, so scared
I'm scared, I'm scared, I'm scared
As the years roll away
And the price that I paid
And the straws slips away
You don't have to suffer
It is what it is
No bell book or candle
Can get you out of this, oh no!
I'm scarred, I'm scarred, I'm scarred
I'm scarred, uh huh
I'm scarred, I'm scarred, I'm scarred
Every day of my life
I just manage to survive
I just wanna stay alive
You don't have to worry
In heaven or hell
Just dance to the music
You do it so well, well, well!
Hatred and jealousy, gonna be the death of me
I guess I knew it right from the start
Sing out about love and peace
Don't wanna see the red raw meat
The green eyed goddamn straight from your heart
I'm tired, I'm tired, I'm tired
Of being so alone
No place to call my own
Like a rollin' stone
Lennon
Enda möjliga
I dag funkar bara "I wont back down" med Johnny Cash. Inte bäst idag. Men enda möjliga.
Mr Blues
Tja. Om någon undrar. Jag är på botten nu. Men va fan. Då kan den enda vägen framåt bara vara uppåt,
Eller?
Eller?
En hjulsak
Min yngste son har fått rollerblades. Eller om det är inlines. Vilket som har har han blivit begåvad med hjul under fötterna. Min Vackra Kvinna köpte sådana till sig själv och, av alla människor, mig för någon månad som. De har legat bakom soffan i vardagsrummet eftersom jag provade mina innohus en gång. Efter det försöket är jag mycket skeptisk till att pröva ute. Så många kan ju se en. Plus att asfalt är mycket hårdare än parkett, inbillar jag mig i alla fall.
Mennu när min 10-åriga son åkjer omkring kan ju gamle farsan inte vara sämre. Så, snart får jag ge mig ut med de där tingestarna fastspända kring fötterna. Men jag vill vänta ett litet tag till. Typ till..
år 2025. Lite stolthet har jag ju kvar i kroppen. Inte mycket men det finns en gnutta kvar.
Mennu när min 10-åriga son åkjer omkring kan ju gamle farsan inte vara sämre. Så, snart får jag ge mig ut med de där tingestarna fastspända kring fötterna. Men jag vill vänta ett litet tag till. Typ till..
år 2025. Lite stolthet har jag ju kvar i kroppen. Inte mycket men det finns en gnutta kvar.
Äta en bit...
Av en märklig, för mig ej känd, anledning har jag börjat skriva "schema" ofta. Det smyger in sig både här och där. "... står på dagens schenma..." kan det se ut. Det är ju ett sånt vuxenutryck. Passar in i samma klubb som att säga att "...vi åt och drack gott..." eller ..."äta en bit..." Äta en bit vad? Krita? Jag har en, troligtvis medfödd, aversion till dylika uttryck. Det ser förfärligt ut när man ser att en person skall "gå ut för att äta en bit". Vad händer om man äter flera bitar? Får man böter? "Äta och dricka gott". Nä, jag föredrar äcklig mat?
"Står på schemat" finnes lättast i samma hylla om ovanstående vuxenutryck. Måste skärpa mig. Det står på mitt schema...
"Står på schemat" finnes lättast i samma hylla om ovanstående vuxenutryck. Måste skärpa mig. Det står på mitt schema...
Dagens nöjen
Ligga i badet, lyssna på Dylan och läsa om Elfsborgs serieledning. Tja, dagen kunde ju helt klart börjat på ett sämre sätt. Nu står snart veckans besök till psyk på schemat. Tänk, jag bara ägnar mig åt nöjen ;-)
En anledning att andas
Vädret lite lagom grått och mulet sådär. Passande för en Måndag. Förutom sjukhusbesöket har jag inget på mitt schema så jag försöker hitta andledningen att komma upp ur sängen idag. Likso en anledning till att livet gav mig just denna dagen. Nått måste det ju vara. Dricka kaffe? Na, i teorin kan man ju faktiskt sköta allt kaffedrickande i sängen. Ta en promenad? Skämtar du? Läsa en bok. Samma där, går utmärkt att sköta i sängen. Äta? Tja, men det kan ju inte vara så att jag fått denna dagen till att endast äta på. Bada? Nja, det går ju sannerligen inte att sköta sängledes, det är sant. Tja. Som en del av ett större mål, varför inte? Sagt och gjort. Mot badkaret.
Morgonstök och ragnarök
Ojoj. Här var det full fart. Hulda Hustrun styrde det fartyg vi kallar familj mot nya mål. Det var barn som skulle klä sig, det var jag som skulle vakna, det var tvapparater som skulle stängas av, det var katters om sprang mellan våra ben som två hårbollar, det var kaffe som skulle drickas. Kort sagt; det var morgon och vi skulle ut på äventyr. Det var två besök på lasarettet på schemat och sen skulle som grädde på moset även jag erlägga sjukhuset ett besök.
Meningen var att jag skulle följa med redan nu eftersom det inte kunde garanteras att Hulda Hustrun skulle hinna med att plocka upp mig senare inför mitt besök. Men jag avstod att följa med. Kände redan från början att mina stackars nervändar hoppade och gnistrade i morgonstöket. Så nu sitter jag här. Min Vackra Kvinna skall plocka upp mig senare. Det är inte säkert att jag kan komma precis i tid till mitt besök, men de har låtit mig vänta så många gånger så nu kan de vänta på mig :-)
Så, låt dagen börja.
Meningen var att jag skulle följa med redan nu eftersom det inte kunde garanteras att Hulda Hustrun skulle hinna med att plocka upp mig senare inför mitt besök. Men jag avstod att följa med. Kände redan från början att mina stackars nervändar hoppade och gnistrade i morgonstöket. Så nu sitter jag här. Min Vackra Kvinna skall plocka upp mig senare. Det är inte säkert att jag kan komma precis i tid till mitt besök, men de har låtit mig vänta så många gånger så nu kan de vänta på mig :-)
Så, låt dagen börja.
Min Vackra Pyroman
Nu är det sådär grått ute igen. Tänk om våren bara var på ett kort besök? Tänk om helva veckan blir grå? Hur ska det gå då? Vi som skulle ner till stugan och arbeta i trädgården. Hulda Hustrun har ju drabbats av pyromanfrossa. Hon krattar upp små högar av fjolårsgräs, löv och annat torrt som hon sedan sätter fyr på. Det enda jag sett av Min Vackra Kvinna när vi har varit därnere är en vag gestalt som skymtar bakom en tjock vägg av gräsbrandsrök. Däremot har jag hört henne yla hejaramsor till branden, bakom all den där röken.
När vi väl satte oss i bilen så stod det en skarp doft av brandrök kring Hulda Hustrun. Men hon var rosig om kinderna och ögonen hade en vacker lyster, så jag får väl anta att det hela är bra för henne. Som terapi liksom. På något sätt. Vi får vara nöjda med att stugan inte gått upp i rök.
När vi väl satte oss i bilen så stod det en skarp doft av brandrök kring Hulda Hustrun. Men hon var rosig om kinderna och ögonen hade en vacker lyster, så jag får väl anta att det hela är bra för henne. Som terapi liksom. På något sätt. Vi får vara nöjda med att stugan inte gått upp i rök.
Ishizaki sköt Elfsborg i topp
Aftonbladet: Ishizaki sköt Elfsborg i topp
Säger inte mer än att nu är tabellen vackrare än någonsin :-)
Säger inte mer än att nu är tabellen vackrare än någonsin :-)
Sitta inne?
Solen skiner. Det är varmt och gott ute. Tror ni vekligen att jag ska sitta här och skriva när allt är så perfekt för att var ute?
No way!
No way!
I farten
Solen lyser så underbart. Bara sprang förbi datorn i jakt på en kopp kaffe i köket. Sitter på balkongen och bara njuter i vårsolen. Man blri som ny. Nästan ialla fall.
Nä, kaffe var det.
Nä, kaffe var det.
Axelmakt
Så gottigt. Sitter helt nyvaken i solskenet och kolar förstrött på nätet. Solen värmer så gott så gott. Ett sånt där sken som lagar trassliga nervändar och lugnar själen. Kort sagt, ett löfte om sommar.
Det enda som stör den perfekta idyllen är att jag sträckt nacken när jag bar jordsäckar i förmiddags. Det värker ända ner i axeln. Men men. Inget som dödar en viking. Och inte mig heller :-)
Det enda som stör den perfekta idyllen är att jag sträckt nacken när jag bar jordsäckar i förmiddags. Det värker ända ner i axeln. Men men. Inget som dödar en viking. Och inte mig heller :-)
Carla var tolv år när Titanic sjönk
Aftonbladet: Carla var tolv år när Titanic sjönk
KAn man annat än buga sig och framföra sina gratulationer. Ja menar Hon var i min ålder 1936. Ger livet ett annat perspektiv.
KAn man annat än buga sig och framföra sina gratulationer. Ja menar Hon var i min ålder 1936. Ger livet ett annat perspektiv.
Brad Pitt - en av de mest osexiga
Aftonbladet: Brad Pitt - en av de mest osexiga
Och så säger de att det inte finns någon rättvisa i världen. Så kommer detta gyllene tillfälle att känna sig överlägsen. Ja må se ut som en lodis, men ja luktar gott ialla fall. Säger Min Vackra Kvinna i alla fall.
Och så säger de att det inte finns någon rättvisa i världen. Så kommer detta gyllene tillfälle att känna sig överlägsen. Ja må se ut som en lodis, men ja luktar gott ialla fall. Säger Min Vackra Kvinna i alla fall.
Mitt rossliga liv
Nu har man varit duktig. Vi har redan hunnit att ta en sväng förbi stugan. Rensat rabatter, tuktat buskar, kratat grusgången, övervakat vattenpåsläppet , hämtat 12 säckar med jord, täckbark och gödsel. Så härligt har det varit att man (jag alltså) glömde bort att jag är krasslig och nervsjuk. Fan ta mej om jag inte njöt enstund rent av. Vi var nere ungeför en två timmar och han med allt det ovanstående. Så att jag slog mig själv med förvåning av all min skaparkaraft och mannastyrka. Eller, tja, jag krattade i alla fall. Kanske du nu tycker att det inte ligger så mycket skaparkraft eller att det behövs en massa inspiration för att kratta en gång? Du känner inte mig märker jag. Jag behöver motivation bara för att orka dra nästa andetag. Jag är lat in i själen, hela jag är fylld med det allra renaste lathet.
Ärligt talat så tog det på den lata. När jag höll på att lasta in de där 12 säckarna i bilen hörde jag ett pipande och väsande ljud. Jag lurade på var det var som gått sönder i bilen nu där. Den brakar ihop ungefär en gång om dagen. Det rosslade och väste som den värsta topplocksläcka. Om det nu väser om topplock nån gång så tror jag att det skulle låta så. Ett orytmiskt slipprigt väsande ljud som ibland blandades upp med ett obehagligt gurglande.
Toppen tänkte jag när jag väl burit alla de 12 säckarna till och in i bilen. Jädra bil att låta tänkte jag när jag startade bilen.
Jag startade bilen. Den hade inte stått på. Det kunde inte vara bilen som lät. Jag tittade mig oroligt omkring. Vad fan var det som lät. Det var då jag fick en snabb titt i backspegeln. Där satt jag. Det var än så länge inget konstigt med det. Men jag var högröd blandat med mörklila i ansiktet. Munnen stod på vid gavel och nu förstrod jag att det otäcka ljudet kom från mig. Det var jag som lät sådär.
Håret spretade åt alla håll, buken hävde sig upprört där nere under tröjjorna. Mina läppar uppvisade en vacker nyans av blått ocn mina ögon var rödsprängda och maniskt stirrande. Det var länge sedan jag motionerade. Jag tror Peter Doherty motionerar mer än jag gör.
Men vädret är vackert i alla fall. Brobygget går sakta frammåt. Jag har nu bestämt mig för att gilla bron. På andra sidan Viskan finns ett kaffe. Men rättigheter. Bara en knapp promenad från stugan.
Livet är på något sätt på topp idag. De må gå över, vem vet. Men just nu är allt kanon.
Ärligt talat så tog det på den lata. När jag höll på att lasta in de där 12 säckarna i bilen hörde jag ett pipande och väsande ljud. Jag lurade på var det var som gått sönder i bilen nu där. Den brakar ihop ungefär en gång om dagen. Det rosslade och väste som den värsta topplocksläcka. Om det nu väser om topplock nån gång så tror jag att det skulle låta så. Ett orytmiskt slipprigt väsande ljud som ibland blandades upp med ett obehagligt gurglande.
Toppen tänkte jag när jag väl burit alla de 12 säckarna till och in i bilen. Jädra bil att låta tänkte jag när jag startade bilen.
Jag startade bilen. Den hade inte stått på. Det kunde inte vara bilen som lät. Jag tittade mig oroligt omkring. Vad fan var det som lät. Det var då jag fick en snabb titt i backspegeln. Där satt jag. Det var än så länge inget konstigt med det. Men jag var högröd blandat med mörklila i ansiktet. Munnen stod på vid gavel och nu förstrod jag att det otäcka ljudet kom från mig. Det var jag som lät sådär.
Håret spretade åt alla håll, buken hävde sig upprört där nere under tröjjorna. Mina läppar uppvisade en vacker nyans av blått ocn mina ögon var rödsprängda och maniskt stirrande. Det var länge sedan jag motionerade. Jag tror Peter Doherty motionerar mer än jag gör.
Men vädret är vackert i alla fall. Brobygget går sakta frammåt. Jag har nu bestämt mig för att gilla bron. På andra sidan Viskan finns ett kaffe. Men rättigheter. Bara en knapp promenad från stugan.
Livet är på något sätt på topp idag. De må gå över, vem vet. Men just nu är allt kanon.
Alltid Francic. Alltid!
Luck be a lady med Sinatra. Dagens bästa. Såklart
Ridå
Hemma igen. Gick det bra? Näe. Inga mediciner, ingen ändring, ingen hjälp. Kul. Enda ljusningen är att jag fick en tidd till en sjuksköterska på måndag.
Nu drar jag täcket över huvudet och kommer inte upp förrän på måndag
Slut nu
Ok. Jag och Hulda Hustrun har haft en "diskussion" anågende "den rådande situationen med Herr Wobs läkemedel". Kort sagt det att jag måste åka upp till psyk och sätta mig i väntrummet och böna och be för att jag skall få några mediciner. Nå, jag vägrade. Lite stolthet har man väl ialla fall. Fan då är det bättre att må skit här hemma tyckte jag. Det var där Hulda Hustrun tände till. Tackar gudarna att jag har henne. Hon påminde mig om att det påverkar hela familjen när jag ligger därinne på sängen och inte går upp för vare sig sol eller regn. Jo, det kunde jag ju förstå. Nå, vad väntar vi på, var Hustruns budskap? Vet inte, var mitt!
Så bara vi får lite barnvakt så skall vi invadera psykakuten. Det känns ju helt åt helvete att man skall behöva sätta sig där med mössan i hand. Varken jag eller personalen vill nog ha det så, men systemet funkar så knepigt. Det är en jätteanstränging att sätta sig där. Jag lovar. Man lämnar ut sig själv helt och hållet. Man blir en av de "knäppa". Fan allt jag behöver är en annan medicin, men ingen doktor kommer ändra min medicin sådär på en höft. Och det är ok för mig. Men nån måste nån gång göra nått. Inte bara skjuta probelmet framför, inte sig, men framför mig. Någon måste nån gång ta ett beslut, nästan vilket som helst. Det är jag som skall leva detta livet. Det är min familjs som skall leva med mig.
Fan låt mig vara med och bestämma. Jag har panikångest. Svår sådan. Det står i mina papper. Jag har även socialfobi, generell ångest och missbrukstendenser. Det står inte i mina papper, det är diagnoser som jag själv ställt. Men när man frågat mig har jag varit så djäkla rädd för att vara en "besvärlig patient". Detta har medfört att jag tackar och tar emot och alla tror att det är frid och fröjd. När jag sen klappar ihop så blir alla förvånade "men du sa ju inget". Nä jag vet. Under tiden kan jag inte äta en bulle för att jag får för mig att jag skall sätta i halsen. Jag lever på gröt och cornflakes. Är det normalt? Är jag som alla andra. Nope. Inte alls. Jag är som jag är. Precis sån är jag. Jag sköter min del. Jag försöker, jag andas i fyrkant, jag visualiserar, jag slappnar av, jag acepterar, jag sköter mig. Jag vert inte hur många tusen gånger jag räknat bakåt från 100 i skallen bara för att inte flippa ut helt och hållet. Men jag gör det jag kan.
Men jag måste ha hjälp att klara mig. Jag behöver medicin. Fan, det finns ingen som säger till en insulinbehandlad diabetiker att "du måste ta dig i kragen nu. Så häör kan du inte ha det. Den enda som kan göra dig friks är du själv". Nä, man hjälper patienten med att tillföra det ämne som saknas. Att patienten sen behöver göra sin del av behandlingen är ju helt ok. Men det finns inge som begär att patienten skall bota sig själv. I mitt huvud, i min hjärna, produceras det för lite serotenin. Tabletter som ökar mängden tillgängligt serotenin fungerar bra mot panikångest. Det är ett faktum. Om tabletterna vore utan effekt skulle det vara på sin plats att förklara dem onödiga. Mern de funkar. Jag har nu en sorts preparat. Den hjälpet förra året. Nu verkar det som om den inte gör någon nytta alls. Nått måste ske. Det vet jag, det vet läkarna. Men ingen är beredd att ändra medicinerna utan att jag har fått en egen doktor. Det kan jag oxå svälja. Men att jag, på grund av att väntetiden är tre månader inte skall få någon annan behandling än den jag redan har. Det är där det börjar krångla till sig. För jag mår såpass dåligt att ingen läkare riktigt vill ta ansvaret att byta läkemedel. Jag har tidigare varit mycket känslig för ändringar och justeringar och mått sämre vid sånt. Och en väntetid på tre månader betyder i April säkerligen 5 månader. För inte kommer något hända under semesterperioderna. Så jag skall gå och må kass till September
Det är slut med det nu. Idag skall jag säga som det är. Att jag mår så djävla skit, inte då och då, utan 95% av min tid. Fan jag vaknar av ångest på natten. Jag kommer inte ut på dagarna. Vädret går mig spårlöst förbi. Min familj har vant sig vid att jag knatar omkring i morgonrock hela dagarna. Våra vänner likaså.
Och är det nån djävul sen säger att jag inte skall ha lugnande medicin eftersom jag kan utveckla ett missbruk, då kommer jag kräva en annan lösning i så fall. Men att de gör något. För så här kan vi inte ha det.
Så bara vi får lite barnvakt så skall vi invadera psykakuten. Det känns ju helt åt helvete att man skall behöva sätta sig där med mössan i hand. Varken jag eller personalen vill nog ha det så, men systemet funkar så knepigt. Det är en jätteanstränging att sätta sig där. Jag lovar. Man lämnar ut sig själv helt och hållet. Man blir en av de "knäppa". Fan allt jag behöver är en annan medicin, men ingen doktor kommer ändra min medicin sådär på en höft. Och det är ok för mig. Men nån måste nån gång göra nått. Inte bara skjuta probelmet framför, inte sig, men framför mig. Någon måste nån gång ta ett beslut, nästan vilket som helst. Det är jag som skall leva detta livet. Det är min familjs som skall leva med mig.
Fan låt mig vara med och bestämma. Jag har panikångest. Svår sådan. Det står i mina papper. Jag har även socialfobi, generell ångest och missbrukstendenser. Det står inte i mina papper, det är diagnoser som jag själv ställt. Men när man frågat mig har jag varit så djäkla rädd för att vara en "besvärlig patient". Detta har medfört att jag tackar och tar emot och alla tror att det är frid och fröjd. När jag sen klappar ihop så blir alla förvånade "men du sa ju inget". Nä jag vet. Under tiden kan jag inte äta en bulle för att jag får för mig att jag skall sätta i halsen. Jag lever på gröt och cornflakes. Är det normalt? Är jag som alla andra. Nope. Inte alls. Jag är som jag är. Precis sån är jag. Jag sköter min del. Jag försöker, jag andas i fyrkant, jag visualiserar, jag slappnar av, jag acepterar, jag sköter mig. Jag vert inte hur många tusen gånger jag räknat bakåt från 100 i skallen bara för att inte flippa ut helt och hållet. Men jag gör det jag kan.
Men jag måste ha hjälp att klara mig. Jag behöver medicin. Fan, det finns ingen som säger till en insulinbehandlad diabetiker att "du måste ta dig i kragen nu. Så häör kan du inte ha det. Den enda som kan göra dig friks är du själv". Nä, man hjälper patienten med att tillföra det ämne som saknas. Att patienten sen behöver göra sin del av behandlingen är ju helt ok. Men det finns inge som begär att patienten skall bota sig själv. I mitt huvud, i min hjärna, produceras det för lite serotenin. Tabletter som ökar mängden tillgängligt serotenin fungerar bra mot panikångest. Det är ett faktum. Om tabletterna vore utan effekt skulle det vara på sin plats att förklara dem onödiga. Mern de funkar. Jag har nu en sorts preparat. Den hjälpet förra året. Nu verkar det som om den inte gör någon nytta alls. Nått måste ske. Det vet jag, det vet läkarna. Men ingen är beredd att ändra medicinerna utan att jag har fått en egen doktor. Det kan jag oxå svälja. Men att jag, på grund av att väntetiden är tre månader inte skall få någon annan behandling än den jag redan har. Det är där det börjar krångla till sig. För jag mår såpass dåligt att ingen läkare riktigt vill ta ansvaret att byta läkemedel. Jag har tidigare varit mycket känslig för ändringar och justeringar och mått sämre vid sånt. Och en väntetid på tre månader betyder i April säkerligen 5 månader. För inte kommer något hända under semesterperioderna. Så jag skall gå och må kass till September
Det är slut med det nu. Idag skall jag säga som det är. Att jag mår så djävla skit, inte då och då, utan 95% av min tid. Fan jag vaknar av ångest på natten. Jag kommer inte ut på dagarna. Vädret går mig spårlöst förbi. Min familj har vant sig vid att jag knatar omkring i morgonrock hela dagarna. Våra vänner likaså.
Och är det nån djävul sen säger att jag inte skall ha lugnande medicin eftersom jag kan utveckla ett missbruk, då kommer jag kräva en annan lösning i så fall. Men att de gör något. För så här kan vi inte ha det.
Full man märkte inte att han tappade fingret
Aftonbladet: Full man märkte inte att han tappade fingret
Ok. Jag vet. Det är osmakligt. Men lite, lite kul är det i alla fall. Snacka om bakfylla. Huu!
Ok. Jag vet. Det är osmakligt. Men lite, lite kul är det i alla fall. Snacka om bakfylla. Huu!
No pain
Morgonens dimmstråk
Det är sådär dimmigt ute som det kan vara på morgonen före en varm dag. Ser hoppgivande ut ialla fall. Vi får väl se vad det blir av det hela.
Hilfe!
Hjälp! Dagis är stängt idag. Därför har vi två små iviriga barn hemma. Och även deras "styvkusin" eller vad det kan kallas. Svågerns sambos barn. Jaja, det spelar inge roll hur det hela häner ihop. I vilket fall så fylls alla tomma ytor snabbat av minst ett barn. De tittar på tv, riktar, badar, klappar händer, springer omkring, helt utan mål verkar det som, de pratar, sjunger, skriker, diskuterar, appelerar och allt annat man kan tänka sig att ett barn kan göra. Plus lite till. Dessa sysslor utföres helt nakna. Jag har redan fått hejda ett glatt barn från att sätta sig på bordet. Jag är lite petig när det gäller att placera nakna stjärtar på ytor där jag kan tänkas lägga min nattmacka.
Tja, det handlar bara om kontroll. Lyckas bara jag ocg Hulda Hustrun få kontroll över situationen kan det gå bara det här. Som sagt. Det handlar bara om kontroll.
HJälp!
Tja, det handlar bara om kontroll. Lyckas bara jag ocg Hulda Hustrun få kontroll över situationen kan det gå bara det här. Som sagt. Det handlar bara om kontroll.
HJälp!
Frysa
Vaknade av att jag frös. Hur vabnligt är det då? Om man nu inte ligger i tält eller liknande, då för då kan man ju otvivielaktligen frys rätt rejält under natten. Men i min egen goa säng?
Uppdag ett: dricka kaffe
Uppdrag två: ta reda på hur den här dagen verkar bli
Som sagt. En sak i sänder,
Uppdag ett: dricka kaffe
Uppdrag två: ta reda på hur den här dagen verkar bli
Som sagt. En sak i sänder,
Slutkläm
Förövrigt önskar jag mina Damer och Herrar en god natt.
God natt
God natt
Game, set o match
Ok. Ställningen för dagen: Livet - Jonas 1 - 1
Ok ja. Elfsborg van sin match.
Så, det ordnade sig idag med. Det brukar göra det om man bara vägar känna efter.
Ok ja. Elfsborg van sin match.
Så, det ordnade sig idag med. Det brukar göra det om man bara vägar känna efter.
Dumheter och annat skoj
Det här med att lyssna på fotbollreferat på radio är rätt kass när man är van vid tv. Men nu har jag börjat vänja mig, och det är inte så pjåkigt. Egentligen. Fast det kalrt, vi som betalar 99 kronor i månaden för säsongskortet och inte får se nån fotboll alls på tv blir ju lite... hm.. uppretade. Är det rätt ord? Nä, men det duger. Det retar miog på samma sätt som att man hänvisar till sin hemsidan när internet lägger av, eller att man överhuvudtaget skall vara tvungen at betala tv-avgift fast man kanske aldrig ser på Svt.
Det soretras alltså under "dumheter" så får det vara med det.
Halmstad - Elfsborg 0 - 1 i halvtid.
Som sagt. Denna dagen har svajat den.
Det soretras alltså under "dumheter" så får det vara med det.
Halmstad - Elfsborg 0 - 1 i halvtid.
Som sagt. Denna dagen har svajat den.
Från surt till sött.
Vart en konstig dag idag. Först var vädret grått och eländigt, ett elände som övergick till snö av alla väder. Snö den 20/4. Hmph så fel! Sen nu frammåt kvällen har det klarnat upp och himlen bjuder på en blå sky och den nedgående solen sprider varma, mjuka strålar på oss arma jordebor. (Nu blev jag som religiös ett stund där. Nu gick det över).
Likadant har mitt humör svajat under dagen. Så här på kvällen mår jag riktigt hyggligt. Kört hem min yngste son och satt och funderade på hemvägen vilken tur jag har som har så fina barn, trots allt. Den äldsta sonen må vara en slarvpelle och en bökig tonnåring, men han har under allt det buffliga ett rent och snällt hjärta. Min dotter är ju så vän som en ängel. I alla fall vad jag vet. (NEJ, jag vill intee veta mera) Min yngsta son har ett hjärta lika stort som han aptit. Min "styvbarn" eller vad man nu väljer att kalla dem är ju fullpoängare dom med. Tänk att en skitstövel som jag kan få ha sån bra tur.
Under dagen fick jag ett mail från C där han påminde mig om att han gärna gör sitt lilla för att jag i dessa dystra dagar skall få må bra. Så, när man summerar, en underbar, vacker kvinna vid min sida, fantastiska barn omkring mig, otroliga, lojala vänner. Kan man ha det bättre?
Egentligen!
Likadant har mitt humör svajat under dagen. Så här på kvällen mår jag riktigt hyggligt. Kört hem min yngste son och satt och funderade på hemvägen vilken tur jag har som har så fina barn, trots allt. Den äldsta sonen må vara en slarvpelle och en bökig tonnåring, men han har under allt det buffliga ett rent och snällt hjärta. Min dotter är ju så vän som en ängel. I alla fall vad jag vet. (NEJ, jag vill intee veta mera) Min yngsta son har ett hjärta lika stort som han aptit. Min "styvbarn" eller vad man nu väljer att kalla dem är ju fullpoängare dom med. Tänk att en skitstövel som jag kan få ha sån bra tur.
Under dagen fick jag ett mail från C där han påminde mig om att han gärna gör sitt lilla för att jag i dessa dystra dagar skall få må bra. Så, när man summerar, en underbar, vacker kvinna vid min sida, fantastiska barn omkring mig, otroliga, lojala vänner. Kan man ha det bättre?
Egentligen!
Hembesök
Hjälp. Det ringde på dörren och utanför står herr byggingenjören och ville besöka oss för att åse våra toaletter och låta oss välja kakel och allt vad det var. Som tur var så var Hulda Hustun hos sin bror så vi gjorde upp att han skulle komma i mrogn klockan 14.00. Tur, varför? Jo, det ser ut som ett flyktingläger här hemma. I hallen luktar det omisskänligt av kattpink, vi har bara inte lokaliserat källan än, saker är utspridda över hela lägenheten, sängar obäddade, disk över hela diskhon. Lite knarkarkvart light liksom.
Det harde varit uschigt att behöva bjuda in den stackars karln. Nu hinner vi dona och fixa lite i morgon så blir allt så bra så. Hulda Hustrun blev lite irriterad eftersom hon hade gjort planer för i morgon, just klockan 14.00. Men jag tror att det inte spelat någon roll vilken tid jag hade bokat. Det hade blivit fel hur jag än gjort. Det är en sån dag idag bara. Inget jag gör blir så bra, så det är bara att blunda och köra på.
Det harde varit uschigt att behöva bjuda in den stackars karln. Nu hinner vi dona och fixa lite i morgon så blir allt så bra så. Hulda Hustrun blev lite irriterad eftersom hon hade gjort planer för i morgon, just klockan 14.00. Men jag tror att det inte spelat någon roll vilken tid jag hade bokat. Det hade blivit fel hur jag än gjort. Det är en sån dag idag bara. Inget jag gör blir så bra, så det är bara att blunda och köra på.
Koffeinrus
Så sugen på en kopp kaffe. Men så spänd. Och inga mediciner har jag. Så jag skall nog inte dricka mer kaffe. Eller?
Swing for me
Bytte från U2 till Sinatra. Där svajade det lika mycket men det är ju tanken med swing (hiuhih, nu var jag rolig om ni undrar. Skratt och applådskylten tänds nu).
Som reparationskit för denna dagen funkar Sinatra utmärkt. Som alltid. Helt klart bäst idag. Vilken låt? Vilken som helst, bara Francis sjunger.
Som reparationskit för denna dagen funkar Sinatra utmärkt. Som alltid. Helt klart bäst idag. Vilken låt? Vilken som helst, bara Francis sjunger.
Ute på Svaj
Försöker laga mig med lite U2. Det går... sådär. Inte helt enligt planerna. Ljudet svajar av någon anledning nått vansinnigt. Säkert nån sån där knepig inställning på datorn. Ljudkortet kom med en hel radda små moduler för att ändra ljudet. Bara att lista ut hur man sänker och höjer ljudet tog en halv förmiddag att lista ut.
Så, Bono kommer och försvinner i högtalarna. Men det är väl så det är idag.
Så, Bono kommer och försvinner i högtalarna. Men det är väl så det är idag.
What 2 Do?
Jaha, så trevligt. I posten låg det ett stort tjockt spännande kuvert från försärkringskassan. Det var beslutsunderlaget angående min sjukersättning. Beslutet skall tas om någon vecka. Det var inte dåligt med papper de har hunnit samla in om mig. En redig lunta med interssanta anteckning och ialtagelser och allt rör mig. Man blir ju riktigt rörd. Skulle allamina kompisar vända mig ryggen har jag ju alltid Försäkringkassan.
Jaja, beslutet är väl nästan med detta taget. Så nu är jag (nästan) officiellt pensionär. Likt Sherlock Holmes kan jag nu ägna mig åt piprökning och bikupor. Eller likt min salig far ägna dryckenskapet en närmare studie.
Tja, nåt ska man väl hitta på att göra.
Jaja, beslutet är väl nästan med detta taget. Så nu är jag (nästan) officiellt pensionär. Likt Sherlock Holmes kan jag nu ägna mig åt piprökning och bikupor. Eller likt min salig far ägna dryckenskapet en närmare studie.
Tja, nåt ska man väl hitta på att göra.
Blues
Får bli en Blues dag i dag. Champion-Jack-Dupree passar som handen i handsken.
Pissed off
Satt och funderade på hur jag mår och kom på att jag är fly förbannad. Att en verksamhet som psyk ens får fungera så djäkla dåligt som det gör. I alla fall här i Borås och ialla fall för mig. Att man som patient tar upp att läkemedlen håller på att ta slut och att man då bestämmer att detta skall fixas under nästföljande vecka. Att jag går och väntar på ett tefonsamtal i två dagar. När jag sen ringer upp får jag reda på man glömt av mig och att att jag måste komma upp och sätta mig i väntrummet och invänta en akuttid för det finns ju inga tider på en akutmottagning. Och medicinern som jag behöver skrevs ju bara ut till mig för att användas i väntan på att min remiss behandlas. Men den är det en väntetid på tre månader får jag veta.
Nå, jag skall alltså vänta i tre månader, vilket säkerligen blir mer eftersom sommaren står inför dörrren. Under tiden gör ingen läkare någon medicinjustering, fast det är vad de själva tror behövs. Att jag skall sluta med, byta preparat eller dossjustera min antidepressiva läkemedels behandling. Nä. ok. Ingen läkare vill ta i det eftersom det krävs kontinuitet vid medicinändringar eftersom jag reagerat mycket kraftigt vid justeringar tidigare. Och man vill inte lägga in mig, eftersom det räknas som kontraindikerat på gund av att jag är passiv och sluten. Jag mår alltså för dåligt för att bli inlagd och jag är för risig för att de skall våga byta mediciner på mig när jag går hemma.
Så, jag har en samtalskontakt en gång i veckan. 60 spänn som går till att jag får höra att jag skall rycka upp mig. Tjenare. TACK!
Och nu vägrar man slutligen ge mig lugnande mediciner medan jag väntar på den där remissen. Jag har under tiden besvär av kraftig, säger bara KRAFTIG ångest. Jag kan vakna av en ångekstattack, hur fan skall jag kunna styra ångesten då? Bland annat vågar jag inte gå utanför dörren. Inte utan sobril i alla fall. Under den tiden jag ätit sobril så har jag i alla fall kommit upp ur sängen och till och med kommit ut ibland på dagarna. Nu får jag inga nya tabletter förrän jag satt mig i bilen och åkt upp till psyk i egen hög person. För de skrevs ju bara ut förra gången i väntan på något annat. Men.. väntan var ju tre månader sa ni nyss. Om man nu vet det, varför inte skriva ut mediciner för hela den vänteperioden. Inte fan kommer jag att bli bättre helt sådär bara. Det har inte hänt under 15 år, varför skulle jag plötsligt miraluköst bli bättre nu?
TROR DOM ATT JAG LJUGER? SIMULERAR?
Sorry att jag skrek. Men jag blir så jävla sårad, kränkt och ledsen.
Så inihelvete arg och beklämd. Ger snart fan i allt.
Nå, jag skall alltså vänta i tre månader, vilket säkerligen blir mer eftersom sommaren står inför dörrren. Under tiden gör ingen läkare någon medicinjustering, fast det är vad de själva tror behövs. Att jag skall sluta med, byta preparat eller dossjustera min antidepressiva läkemedels behandling. Nä. ok. Ingen läkare vill ta i det eftersom det krävs kontinuitet vid medicinändringar eftersom jag reagerat mycket kraftigt vid justeringar tidigare. Och man vill inte lägga in mig, eftersom det räknas som kontraindikerat på gund av att jag är passiv och sluten. Jag mår alltså för dåligt för att bli inlagd och jag är för risig för att de skall våga byta mediciner på mig när jag går hemma.
Så, jag har en samtalskontakt en gång i veckan. 60 spänn som går till att jag får höra att jag skall rycka upp mig. Tjenare. TACK!
Och nu vägrar man slutligen ge mig lugnande mediciner medan jag väntar på den där remissen. Jag har under tiden besvär av kraftig, säger bara KRAFTIG ångest. Jag kan vakna av en ångekstattack, hur fan skall jag kunna styra ångesten då? Bland annat vågar jag inte gå utanför dörren. Inte utan sobril i alla fall. Under den tiden jag ätit sobril så har jag i alla fall kommit upp ur sängen och till och med kommit ut ibland på dagarna. Nu får jag inga nya tabletter förrän jag satt mig i bilen och åkt upp till psyk i egen hög person. För de skrevs ju bara ut förra gången i väntan på något annat. Men.. väntan var ju tre månader sa ni nyss. Om man nu vet det, varför inte skriva ut mediciner för hela den vänteperioden. Inte fan kommer jag att bli bättre helt sådär bara. Det har inte hänt under 15 år, varför skulle jag plötsligt miraluköst bli bättre nu?
TROR DOM ATT JAG LJUGER? SIMULERAR?
Sorry att jag skrek. Men jag blir så jävla sårad, kränkt och ledsen.
Så inihelvete arg och beklämd. Ger snart fan i allt.
Polskt besök
Helt plötsligt sliter någon upp ytterdörren. Jag hoppar väl sisådär en 5-10cm på min stol. Ingen skall komma nu. Alla är i skolan, handlar eller är bara allmänt inte här. Likt förbannat slits dörren upp på vid gavel. Katterna rusa förvöntansfullt ut i hallen och jag följer nyfiket med. Och där står, i vår hall, än en gång grannens barn.
Våra grannar är Polska och deras ordförråd är minst sagt lite begränsat. Så barnet smoder står i trappan och fäktar med armarna. Jag misstänker att hon försöker be om ursäkt. Tydligen har det unga barnet sprungit fram till vår dörr tvärsemot deras egen dörr när barnet och modern kom ut i trappan. Tror jag alltså. Men inte vet jag. Kanske tanten egentligen bad mig dra åt h-vete. Vad vet jag. En gång tidigare har barnet gjort samma sak, men då kom hon hela vägen in till vårt vardagsrum. Rask och flink unge det där.
I vilket fall som helst så får vi komma ihåg att låsa dörren.
Vad allt skall man inte vara med om.
Våra grannar är Polska och deras ordförråd är minst sagt lite begränsat. Så barnet smoder står i trappan och fäktar med armarna. Jag misstänker att hon försöker be om ursäkt. Tydligen har det unga barnet sprungit fram till vår dörr tvärsemot deras egen dörr när barnet och modern kom ut i trappan. Tror jag alltså. Men inte vet jag. Kanske tanten egentligen bad mig dra åt h-vete. Vad vet jag. En gång tidigare har barnet gjort samma sak, men då kom hon hela vägen in till vårt vardagsrum. Rask och flink unge det där.
I vilket fall som helst så får vi komma ihåg att låsa dörren.
Vad allt skall man inte vara med om.
Att sukta efter mer...
Nä,jag har bestämt mig. Denna dagen är inge bra. Om jag fått bestämma skulle jag bara dra täcket över huvudet och fortsatt sova. Vädret är grått, medicinen är slut, jag är nojig, katterna blänger bara på mig och ingen älskar mig. Typ.
Men, som vanligt när man leker vuxenliv så får man ta sig i den lilla, lilla kragen man har och rycka upp sig. Kanske inte till några höga höjder, men strax över ytan i alla fall. Jag har ju det bättre än stackars Hulda Hustrun som är och handlar. Det kan alltid vara sämre. *Snyft* men jag mår bra.
Men, som vanligt när man leker vuxenliv så får man ta sig i den lilla, lilla kragen man har och rycka upp sig. Kanske inte till några höga höjder, men strax över ytan i alla fall. Jag har ju det bättre än stackars Hulda Hustrun som är och handlar. Det kan alltid vara sämre. *Snyft* men jag mår bra.
Den nya dagen gryr
Uscha. Varit en orolig natt. Men nu är den över och jag får väl sikta på att dagen kommer att gå bättre. Min yngsta son ringde och ville att jag skulle hämta honom efter skolan. Han var lite sugen på att komma hit. Såklart sa jag, utan att tänka på att vi knappt har bensin i bilen eller pengar att tanka för. Jaja, jag får köra bilen på tro, hopp och kärlek.
?
Oh nej. Inte kunde jag få ett nytt recept sådär bara. Då måste jag komma upp. Och jag kan inte få en tid att komma upp på eftersom det är en akutavdelning. Så jag ska åka upp och sätta mig i väntrummet. För att få ett recept. Och allt på grund av att de glömt bort att kontakta mig som de skulle igår. För vi tog ju upp vid förra besöket att medicinen var på väg att ta slut, så detta skulle ju ordnas som i går.
Nu ger jag fan i allt, drar täcket över hvudet och går och lägger mig.
Nu ger jag fan i allt, drar täcket över hvudet och går och lägger mig.
Sobril i solskenet
Nu har jag varit duktig. Till slut kom jag mig för att ringa till psyk för att ta reda på om de glömt bort mig. Det hade de. Kul! Så nu fick jag böna och be för att få mina recept. Den stackars sjuksköterskan som svarade, han föbannade säkert sin kollega. För nu blev det en massa extrajobb såhär på onsdageftermiddagen. Han skulle återkomma när han visste lite med. För Soblril är ju inget läkarna skriver ut hur som helst. Och det skall jag nog vara tacksam för. Allt för många har gått från askan i elden med de där pillren. Men de hjälper när jag mår som mest kass. Så att jag orkar leva mitt liv.
Så nu sitter jag framför datorn i solskenet och väntar på att han skall ringa upp igen. Tur man är sjukskriven så att man har tid med detta med att vara sjuk :-)
Så nu sitter jag framför datorn i solskenet och väntar på att han skall ringa upp igen. Tur man är sjukskriven så att man har tid med detta med att vara sjuk :-)
Snöa in på synth - 20 efteråt
Efter att i tur och ordning ha snöat in på Johnny Cash och Bob Dylan under våren har nu turen kommit till Depeche Mode. Mina gamla ungdomshjältar. Jag har kvar mina skolkataloger och lite gamla skolböcker. Där har jag på varje tom yta krafsat ner "Depehe mode e bäst"! ""Howard Jones är bra" eller kort och gott "kraftwerk". Jag var bland, mycket annat ,synthare på den tiden man var antingen rockers eller syntare. Jag har alltid haft lite svårt att acceptera att man måste in i ett fack och jag var redan som mycket ung allt för spretande i min musiksmak för att passa in i någon fördig mall.
Med en skivback som innehåll Elvis, Beatles, Acdc, Iron Maiden, Kraftwerk, Def leppard, Rolling stones, John Lennon, Spike Jones, Howard Jones, Bukka White, Bertil Boo (jo det är sant) och mycket mycket annat kan man nog säga att jag var vidöppen i min musikssmak. Men de stora hjältarna var nog allt Depeche Mode. Och framför allt drogs jag till syntharnas kultur och jag klädde mig otvetydigt som en synthare, allt från de olikfärgade hårslingorna till de stora byxorna. Estetiken appelerade på mig.
Jag var dessutom enda syntharen på en skola som nästintill drevs av rockers. Det lockade mitt rebellhjärta. Kraftigt. Jag fick mycket stryk för det där, men för attt låna ett citat från min egen son, som troligen har lånat det med från nån : "You laugh because I´m different, I laugh because Youre all the same". Och såhär efteråt, var det värt att få stryk för? Yeps. Ibland möter jag mina gamla plågoandar. Oftast har de förvandlats till småfeta, tunhåriga små minigubbar. Jag är likadan, men jag har i alla fall min stolthet att inte komma som från en getflock.
I vilket fall som helst håller jag på att gå igenom hela Depeche Modes skivkatalog. Och finner till min glädje att allt håller, förutom kanske från de två första skivorna som har åldrats lite utan den värdighet som resten av skivorna gjort.
Att sedan Johnny Cash gjorde en bättre verson av "Personal Jesus" får väl Depeche förlåtas för. Ja menar, Cash är Cash.
Med en skivback som innehåll Elvis, Beatles, Acdc, Iron Maiden, Kraftwerk, Def leppard, Rolling stones, John Lennon, Spike Jones, Howard Jones, Bukka White, Bertil Boo (jo det är sant) och mycket mycket annat kan man nog säga att jag var vidöppen i min musikssmak. Men de stora hjältarna var nog allt Depeche Mode. Och framför allt drogs jag till syntharnas kultur och jag klädde mig otvetydigt som en synthare, allt från de olikfärgade hårslingorna till de stora byxorna. Estetiken appelerade på mig.
Jag var dessutom enda syntharen på en skola som nästintill drevs av rockers. Det lockade mitt rebellhjärta. Kraftigt. Jag fick mycket stryk för det där, men för attt låna ett citat från min egen son, som troligen har lånat det med från nån : "You laugh because I´m different, I laugh because Youre all the same". Och såhär efteråt, var det värt att få stryk för? Yeps. Ibland möter jag mina gamla plågoandar. Oftast har de förvandlats till småfeta, tunhåriga små minigubbar. Jag är likadan, men jag har i alla fall min stolthet att inte komma som från en getflock.
I vilket fall som helst håller jag på att gå igenom hela Depeche Modes skivkatalog. Och finner till min glädje att allt håller, förutom kanske från de två första skivorna som har åldrats lite utan den värdighet som resten av skivorna gjort.
Att sedan Johnny Cash gjorde en bättre verson av "Personal Jesus" får väl Depeche förlåtas för. Ja menar, Cash är Cash.
Nyopererad
Hulda Hustrun var hemma en sväng med den lilla nuopererade gossen. han verkar pigg och nyter, fast både han och Min Vackra Kvinna somnade på soffan framför tvn, så helt återställs är han ju inte. Men, han får ju äta mycket glass, det är ju en fördel med att operera mandlarna. Kan jag tänka.
När de vaknade så åkte de på ett ärende åt min ömma moder av alla männsikor. Sen skulle lillasyster hämtas på dagis och så skulle de alla tre till Hulda Hustruns bror en sväng.
Och jag? Nä, ja kom upp ur badet nyss. Så nu får jag ta det lugnt så att jag inte stressar upp mig. Man får ta det lilla lugna när man är sinnesjuk ;-)
När de vaknade så åkte de på ett ärende åt min ömma moder av alla männsikor. Sen skulle lillasyster hämtas på dagis och så skulle de alla tre till Hulda Hustruns bror en sväng.
Och jag? Nä, ja kom upp ur badet nyss. Så nu får jag ta det lugnt så att jag inte stressar upp mig. Man får ta det lilla lugna när man är sinnesjuk ;-)
Rädlsan för att bli rädd.
Nojigt idag. Väntar fortfarande på telefonsamtal från sjuksköterskan. Mina mediciner tar slut i kväll, behöver verkligen det där receptet. Men jag ikan bara inte för mitt liv uppbåda kraften att ta mig igenom ett telefonsamtal. Knepigt. Då mår jag hellre dåligt i morgon än tar mig för att ringa idag.
Sån man kan bli. Knepigt. Jag förstår det inte ens själv så jag kan ju inte begära att andra skall förstå.
Sån man kan bli. Knepigt. Jag förstår det inte ens själv så jag kan ju inte begära att andra skall förstå.
Slogs ner - av offret
Aftonbladet: Slogs ner - av offret
Detta var det roligaste jag sett idag i alla fall. Eller, va fan, det roligaste på hela veckan. Vilka loosers!
Detta var det roligaste jag sett idag i alla fall. Eller, va fan, det roligaste på hela veckan. Vilka loosers!
Knäpp
Ok, den här dagen håller sakta att glida åt fel håll. Känner mig lite osexigt spänd och orolig. Inte vet jag varför, men spänd är jag likt förbannat. Kanske ska ta det lugnt med kaffet idag. Ta ett varm bad och försöka gå ner i vettiga varv, redan innan jag snurrat upp mig för mycket. Eller kanske borde jag snurra upp mig mer, så att jag faktiskt fick nått gjort för en gång skull. Tja, i vilket fall får jag avstyra en ren dikeskörning.
Se där, så fick jag en uppgift för dagen då. Förutom att vänta på telefonsamtalet från sköterskan på dårhuset då. Hon skulle ringt igår, men Hulda Hustrun tror att sköterskan räknade fel på dagarna och att hon kommer ringa idag. Jag behöver nya recept på lite medikamenter, en liten blandad kompott. Jag skulle ju kunna ringa själv, Jag vet. Men, jag är ju sjuk. Jag är tokigt så då skall man inte behöva ringa själv.
Det är väldigt praktiskt att vara tokig. Man kan göra lite som man vill. Det är ingen som förväntar sig att man ska jobba. Man behöver inte bry sig så mycket om tider. För man är ju lite knäpp och knäppa människor kan inte passa tider. Det säger sig ju självt. Man får sova på dagen. Man kan fortsätta röka. Det är ju ändå bara dårar som rökar nu för tiden. Skulle jag gå ut naken skulle folk nog höja på ögonbrynen (mest för att det vore en minst sagt sorglig syn) men så skulle de komma på att jag ju är galen så då får jag ju göra så.
Inget gott som inte har något ont med sig, eller vad är det man säger!
Se där, så fick jag en uppgift för dagen då. Förutom att vänta på telefonsamtalet från sköterskan på dårhuset då. Hon skulle ringt igår, men Hulda Hustrun tror att sköterskan räknade fel på dagarna och att hon kommer ringa idag. Jag behöver nya recept på lite medikamenter, en liten blandad kompott. Jag skulle ju kunna ringa själv, Jag vet. Men, jag är ju sjuk. Jag är tokigt så då skall man inte behöva ringa själv.
Det är väldigt praktiskt att vara tokig. Man kan göra lite som man vill. Det är ingen som förväntar sig att man ska jobba. Man behöver inte bry sig så mycket om tider. För man är ju lite knäpp och knäppa människor kan inte passa tider. Det säger sig ju självt. Man får sova på dagen. Man kan fortsätta röka. Det är ju ändå bara dårar som rökar nu för tiden. Skulle jag gå ut naken skulle folk nog höja på ögonbrynen (mest för att det vore en minst sagt sorglig syn) men så skulle de komma på att jag ju är galen så då får jag ju göra så.
Inget gott som inte har något ont med sig, eller vad är det man säger!
Ungjävlar
Min högt ärade äldsta son är en slarver av gigantiska mått. Han har missat en dag i skolan eftersom han av "misstag" somnade på vardagsrumsgolvet hos in ömma moder. Ett misstag! Första gången någon har somnat av misstag. På ett golv! Denna veckan skall han bo hemma hos oss. Han kom vid halv 10 tiden på kvällen i söndags, knatade iväg mot alla ods till skolan på tisdagsmorgonen, troligen hade han varit upp hela natten. Sedan dök han inte upp efter skolan. Mobilen avstängd eller så svarade han inte, lite blandat. Klockan halv 10 påkvällen fick jag tag på hans ömma moder som kunde berätta att den lilla änglapojken låg och sov i soffan hemma hos henne. Jag blev så förbaskad över nonchalansen från grabbens sida. Troligen skiter han fullständigt i att han bli både orolig och ledsen när jag inte fick tag på honom.
Fan, 16 år och så jäkla tanklös så att det är ett under att han lärt sig gå.
Jävla unge!
Fan, 16 år och så jäkla tanklös så att det är ett under att han lärt sig gå.
Jävla unge!
Larm kan ersätta nattpersonal
tv4.se - Larm kan ersätta nattpersonal
Hjälp, hjälp, hjälp. Vart i hela friden skall detta sluta. Med15 års erfarenhet från äldreomsorg, som vårdbiträde, undesköterska, sjuksköterska och enhetsansvarig kan jag bara säga: hjälp!
Tar nedrustningen aldrig slut? Varför inte ersätta dagperonalen med tv-övervakning. Kanske kan slänga in en personal för att sköta matningar under dagen.
uscha!
Hjälp, hjälp, hjälp. Vart i hela friden skall detta sluta. Med15 års erfarenhet från äldreomsorg, som vårdbiträde, undesköterska, sjuksköterska och enhetsansvarig kan jag bara säga: hjälp!
Tar nedrustningen aldrig slut? Varför inte ersätta dagperonalen med tv-övervakning. Kanske kan slänga in en personal för att sköta matningar under dagen.
uscha!
Supa sig snygg
Lugnet före stormen?
Den här dagen kan gå hur som helst. Vädret växlar mellan mulet och soligt. Hulda Hustrun är uppe och i varv och försöker hjälpa yngsta dottern med skorna. Yngsta dottern å sin sida har ingen lust att ta emot någon som helst hjälp. Det låter som om man nått någon sorts konsensus, men under protest från bägga parter.
Katten sitter i fönstret och är sådär p-pillrigt lugn som hon blvit sista tiden. Själv så kokar jag kaffe, bloggar, tittar på morgontv och försöker finna en inriktning för dagen. Det går än så länge på lösa boliner. Men bara kaffet är färdigt så kommer jag mig nog.
Hoppas jag.
Katten sitter i fönstret och är sådär p-pillrigt lugn som hon blvit sista tiden. Själv så kokar jag kaffe, bloggar, tittar på morgontv och försöker finna en inriktning för dagen. Det går än så länge på lösa boliner. Men bara kaffet är färdigt så kommer jag mig nog.
Hoppas jag.
Ett barn är fött...
Brum brum
Det är något som låter någonstans ifrån. Men vad det är, itne en aning. Har ja slutligen blvit helknäpp ellr är jag bara småtosssig.? Trodde ett tag att det var datorns fläkt som brummade, den låter ju son en genosnittlgi höststorm, men näe. Det var det inte. Ruggigt vad retande det är. Det kan inte vara byggarna för de börjar ju inte jobba förrän om en kvart. En bil som står utanför? Näe.
Detta kräver kaffe och eftertanke. Knepgit är det i alla fall.
Detta kräver kaffe och eftertanke. Knepgit är det i alla fall.
O.P
Hulda Hustrun ringde. Operationen av lilkillen hade gått bra och han hade skött sig utmärkt. Skönt att detta är över, inte minst för Hulda Hustrun som gått upp i varv allt mer de senaste dagarna.
Ännu mer flyt idag. Undara var detta skall sluta? Otrevligt när saker och ting går så bra hela tiden under en dag. Kan bara sluta med.. tja.. en riktigt bra dag kanske :-)
Ännu mer flyt idag. Undara var detta skall sluta? Otrevligt när saker och ting går så bra hela tiden under en dag. Kan bara sluta med.. tja.. en riktigt bra dag kanske :-)
I forgot to remember to forget
Nyvaken och konfunderad. Som vanligt när man sovit tar det ett tag innan man tar in verkligheten. Värmde en kopp kafe och när jag stod där framför micron så tänkte jag att jag skulle tömma diskmaskinen. Men det gick inte. För jag hade redan gjort det. Typ en minut tidigare. Då är man inte bright när man glömmer bort det. Bara jag inte glömmer bort att kissa eller nått. Det vore ju förargligt.
Nä, jag får nog låta kaffet verka lite.
Nä, jag får nog låta kaffet verka lite.
Moderkaka och annat smågodis
Aftonbladet: Cruise vill äta Katies moderkaka
Hjälp! Säger bara hjälp! Räcke det inte att förlossningsperonalen allt skall trycka upp den där äckliga klumpen i ansiktet på den nyblivna stolte fadern och prata om "livets träd"? Räcker det inte att det skall perkas ut att det minsann syns att modern har rökt under graviditeten. Om man inte redan har dåligt samvete liksom.
Men nu detta. Lasagne?
HJÄLP!
Hjälp! Säger bara hjälp! Räcke det inte att förlossningsperonalen allt skall trycka upp den där äckliga klumpen i ansiktet på den nyblivna stolte fadern och prata om "livets träd"? Räcker det inte att det skall perkas ut att det minsann syns att modern har rökt under graviditeten. Om man inte redan har dåligt samvete liksom.
Men nu detta. Lasagne?
HJÄLP!
Victoria Silvstedts haka på galej
Råkade som av en händelse (jag lovar) komma in på detta.
Vickan är ju alltid på tapeten (vilket jäkla uttryck. Vad menas med det? Egentligen?) Ärligt talat . Att damen har stora bröst, det har säkert alla redan sett eller i alla fall hört om. Men är det nån som har kollat in hennes haka nån gång? Den är ju monstruös. Bruden har ett helt landskap under munnen. Helt oförklarigt att inte detta ha ruppmärksammats tidigare. Eller det kanske det har? Är det för att matcha hakan som brösten har blåsts upp så?
Man undrar ju. Jösses vilken haka. Jösses.
Vickan är ju alltid på tapeten (vilket jäkla uttryck. Vad menas med det? Egentligen?) Ärligt talat . Att damen har stora bröst, det har säkert alla redan sett eller i alla fall hört om. Men är det nån som har kollat in hennes haka nån gång? Den är ju monstruös. Bruden har ett helt landskap under munnen. Helt oförklarigt att inte detta ha ruppmärksammats tidigare. Eller det kanske det har? Är det för att matcha hakan som brösten har blåsts upp så?
Man undrar ju. Jösses vilken haka. Jösses.
Lazy dayz
Jaha. Så vad skall man göra nu då? Jag boder nog städa upp lite tills Min Vackra Kvinna kommer hem igen. Jamenar, ska jag gå här o lata mig hela dagen? Visserligen, diskmaskinen är lagad, men jag har en vag aning om att det väger lätt om man tänker på att det är det enda om hänt på x antal timmar.
Kanske ska jag... nä, inte det. Men, kanske... tömma kattlådan? Koka mer kaffe? Ställa in den rena disken? Lägga mig och kolla färdigt Harry Potter filmen? Läsa mer i boken om Gustav Vasa? Lägga mig o sova. Yeps, det lät bra. Är lite trött i ena ögonvrån så det går säkert att sträcka sig tillräckligt långt in i sömnlandskapet för att somna.
Sa jag att ja är lat, gjorde jag det?
Kanske ska jag... nä, inte det. Men, kanske... tömma kattlådan? Koka mer kaffe? Ställa in den rena disken? Lägga mig och kolla färdigt Harry Potter filmen? Läsa mer i boken om Gustav Vasa? Lägga mig o sova. Yeps, det lät bra. Är lite trött i ena ögonvrån så det går säkert att sträcka sig tillräckligt långt in i sömnlandskapet för att somna.
Sa jag att ja är lat, gjorde jag det?
Väntans tider...
Sitter och väntar på att sköterskan på psyk skall ringa. De vill väl titta till mig. Så att jag inte tar livet av mig eller nått sånt. Det skulle ju vara så pinsamt för dem menar jag. Så, jag väntar på att få erlägga rapport. Jag mår, tja, ok just nu. Rätt speedad, men å andra sidan har jag fått nått gjort idag. Hallå, diskmaskinen. Har du redan glömt att jag lagat den?
Så jag väntar. När hon väl har ringt och det samtalet är över tror jag att jag ska ta en promenad. Fast, allt kan vända på en sekund. Jag är ju neurotiker ut i fingerspetsarna. Så, vi får se hur jag mår då.
En sak i taget.
Så jag väntar. När hon väl har ringt och det samtalet är över tror jag att jag ska ta en promenad. Fast, allt kan vända på en sekund. Jag är ju neurotiker ut i fingerspetsarna. Så, vi får se hur jag mår då.
En sak i taget.
Noize
Sitter och lyssnar på Depeche Modes senaste skiva. Det slår mig att de är modiga som vågar använda så många "fula ljud". Alltså sådana som låter skeva, nästan ilskna. Att de efter så många år fortfarande vågar och orkar, experimentera med musiken, med ljuden. Att de vågar utmana lyssnaren. Inte illa. Inte illa alls.
Bara en fundering såhär på förmiddagen
Bara en fundering såhär på förmiddagen
Undergång eller en annan gång?
Tittade på "Undergången" häromdagen. Eller rättare sagt härom dagarna, för det tog mig tre kvällar att se hela. Absolut inte för att filmen var ointressant eller dålig, men för att jag var så förbannat trött. Filmen handlade om Hitlers och det Tyska rikets söndefall och det kaos som var de där dagarna i April 1945. Hua. Måtte vi människor tänka längre än så nu för tiden.
Eller gör vi det?
Klart sevärd film var det i alla fall.
Eller gör vi det?
Klart sevärd film var det i alla fall.
Bra än så länge
Nu är jag sådär glad igen. Det visade sig att det bara blivit lite fukt i diskmaskinen så att det var kortis. Så, när allt blivit isärskruvat så var det bara att låta motorn torka. Så gick den som en liten snäll maskin igen. Fast man kan ju undra över hur tusan det kommit in fukt i elsystemet? Jag har en vag aning om att det bör vara torrt där inne. Det där med el och vatten, var inte det inte något om att det inte är bra? Typ, att elsaker skall vara vattentäta. Ialla fall om det är en apparat som skall arbeta med just vatten. Tja vad vet jag. Jag är ju bara en enkel processtekniker/sjuksköterska.
Men fixat diskmaskinen har jag gjort i vilket fall som helst.
Det går bra nu!
Men fixat diskmaskinen har jag gjort i vilket fall som helst.
Det går bra nu!
!!!!VÅR VÅR VÅR!!!!
Nu är våren här. Äntligen. Och det har inget med vädret att göra, fäör det är grått, grått, grått. Men den inre vägbommen i stugområden har öppnats. Så nu kan man köra fram och tillbaka med sina verktyg, brädor, ved, badringar eller laxkotletter eller vad man nu vill kunna köra omring. Så nu har jag varit nere istugan och hämtat en passsande torxnyckel. Så nu är snart diskmaskinen isärplockande intill atomer. Här ska lagas. Men först skall jag ta en kopp kaffe och meditera. Eller, tja, kaffe ialla fall.
Dra sig
En grå dag idag. Går och regning. Jag måste ner till stugan för att leta upp en passande torxmejsel till diskmaskinen, men jag drar mig för att gå ut ij det kalla, våta. Får nog ta en kopp kaffe till och kolla färdigt på Simpsons först. Sen så. Kanske. Vem vet?
Morgonstunden
Ujujuj. I dag var det full cirkus här på morgonen. Yngsta sonen, 6 år i år, skall ju operera sin amandlar idag. Det var full fast för att hinna med det som skulle göras. bland annat skulle ju det rara barnet tvätta sig med en descutansvamp, en speciell tvätsvamp med decinfetktionsmedel på. Yngsta dottern stod i ett hörn och brottade med sina byxor samtidigt som Hulda Hustrun förökte få i sig lite kaffe. Min Vackra Kvinna var minst sagt lite nervis, men det är ju inte så konstigt. Det var nog bara jag som var lite lugnt. Med det berodde nog mest på att jag inte vaknat riktig ännu. Hulda Hustrun med barn rusade ut, Hulda Hustrun med et kopp kaffe i handen och kvar fanns bara ljudet från vattenkokaren som min äldsta son kört i gång. Diskmaskinen står kvar och glor på mig när jag går förbi. Får ta och brottas lite med den senare.
Och detta är bara början på dagen.
Och detta är bara början på dagen.
Min egen beundrar över min rara person
I övrigt är jag nöjd med mig själv att jag inte fick ett tuppjuck när diskmaskinen gidk söner. Jag var lung och fin hela tiden medan jag undersökte den (nästan i alla fall, ksnske nån liten svordom undslapp mig).
Så nu vet jag. Jag kan vara vuxen ibland. Dutti kille va?
Så nu vet jag. Jag kan vara vuxen ibland. Dutti kille va?
Diskmaskinshelvete
Såklart. Diskmaskinen får fnatt såhär framåt kvällskvisten. Den bara står och pumpar ut vatten, även fast det inte finns något vatten att pumpa och luckan är öppen. Tillräga på allt kan jag inte öppna den för att se om det finns något självklart fel, för den är ihopskruvad med torx. Och en torxmejsel finns troligen nere i stugan, tillsammans med en hel del av mina verktyg.
*SUCK*
Så, det är bara att dra ur sladden så att den slutar gurgla och invänta morgondagen då jag kan ägna mig åt att jaga torxmejslar och laga diskmaskin medan Hulda Hustrun är med yngste sonen och dennes fader på lasarettet för att operera mandlar. Så jävla bra att jag har nått att göra då :-(
Men har vi lite tur är det bara lite vatten som läckt in på fel ställe så att det är en kortis i maskinen. Då kanske det har torkat i morgon och maskinen gör sitt jobb igen. Man kan ju alltid hoppas :-)
*SUCK*
Så, det är bara att dra ur sladden så att den slutar gurgla och invänta morgondagen då jag kan ägna mig åt att jaga torxmejslar och laga diskmaskin medan Hulda Hustrun är med yngste sonen och dennes fader på lasarettet för att operera mandlar. Så jävla bra att jag har nått att göra då :-(
Men har vi lite tur är det bara lite vatten som läckt in på fel ställe så att det är en kortis i maskinen. Då kanske det har torkat i morgon och maskinen gör sitt jobb igen. Man kan ju alltid hoppas :-)
Mandeloperation
Den yngste sonen skall operera mandlarna i morgon. Han har redan fått se och känna på droppslangen, masken och fått se sitt rum. Men Hulda Hustrun är helt klart uppe i många, många varv. Inte en helt oförståelig reaktion. Den lille mannen vet om att han inte får äta eller dricka efter klockan 24.00 i natt så nu stoppar han i sig så gott han kan. Han vet också att han skall duscha i morgon och tvätta sig med en speciell tvättsvamp, Descutan. Han verkar rätt lugn med tanke på morgondagen. Och han vet precis vad de skall göra i morgon, ta bort det där som växer i halsen på honom. Tja, vi kan bara hoppas att allt går bra. Men det gör det ju säkert.
Den lille mannen belönade till och med mig med en puss och en kram, så han verkar vara på gott humör. Tidigare hjälpte jag honom med att ta ner ett paket från skåpet ovanför micron. Efter denna vänliga gest sa han att jag var han bästa kompis. Bara en sån sak. Vi tummade mycket allvarligt på det hela.
Som sagt. Hoppas allt går bra.
Den lille mannen belönade till och med mig med en puss och en kram, så han verkar vara på gott humör. Tidigare hjälpte jag honom med att ta ner ett paket från skåpet ovanför micron. Efter denna vänliga gest sa han att jag var han bästa kompis. Bara en sån sak. Vi tummade mycket allvarligt på det hela.
Som sagt. Hoppas allt går bra.
Bullar och sängar.
HAr en såndär skön "efternojanhuvudvärk" som man får när man har nojjat sig ordentligt. Den plus alla mediciner jag petade i mig i paniken borgar för ett tidigt sänggående. Så konsotgt livet kan vara. Ena stunden klättrar man på väggarna, nästa stund är man helt mör i hela kroppen och helt slut i knoppen. Lite som boxning. Eller, fan, det var en dålig liknelse. Boxare klättrar ju inte på några väggar. Men den får duga. Hulda Hustrun hade bakat bullar, så jag ger mig själv tillstånd att tröstäta. Men bara lite. Bara en 10-15 bullar :-)
Videobabes
Funderar på vart de kommer ifrån. Alla de där damerna som är med i hiphopparnas videos. Ni vet, dom som står och juckar i motljus. Jag menar, hur många måste det inte finnas? Eller är det samma brudar som varvas? Det klart, de ser ju ungeför likadana ut så det kanske är så att det bara handlar om ett fåtal babes. Sen ahr vi ju skillnaden mellan hipphopp i USA och Sverige. I Petters eller Timbuktus videos är det oftast inga brudar med alls. Bara en massa killar. Undrar om det säger något om vårt land eller om det helt enkelt är så att vi inte har så många brudar som är beredda på att blöta ner sig och jucka mot kameran.
Fan vet. Om man tittar på allt som skrivs om Big Brother så får man ju uppfattningen att det finna alldeles för mång aom är beredda att jucka mot kameran. Förr i tiden kallades de porrstjärnor, nu är de dokusopadeltagare. Men, en gråsten är en gråsten oavsett vad du kallar den.
Finns det någon arbetförmedlning för såna där videobabes? Typ som en agentur? Beställ en få två påköpet. Tänk vad mycket det finna att fundera på.
Fan vet. Om man tittar på allt som skrivs om Big Brother så får man ju uppfattningen att det finna alldeles för mång aom är beredda att jucka mot kameran. Förr i tiden kallades de porrstjärnor, nu är de dokusopadeltagare. Men, en gråsten är en gråsten oavsett vad du kallar den.
Finns det någon arbetförmedlning för såna där videobabes? Typ som en agentur? Beställ en få två påköpet. Tänk vad mycket det finna att fundera på.
Medicin Man
Fick såklart en dundernoja. Kunde man ju gett sig f*n på att det skulle bli så när det gått så bra hela dagen. Så blev jag liggande i sängen kippandes efter luft som en fisk på torra land. Såklart.
Blir så trött. De där medicinerna jag tar verkar inte göra varken till eller ifrån vissa dagar. Fast det kanske skulle vara ännu jäkligare utan dem. Jag är då inte killen som tänker prova. No way mr.
Blir så trött. De där medicinerna jag tar verkar inte göra varken till eller ifrån vissa dagar. Fast det kanske skulle vara ännu jäkligare utan dem. Jag är då inte killen som tänker prova. No way mr.
Packa pappas kappsäck
Vi har haft finbesök. Hulda Hustruns bror med sambo och ett barn kom på besök. Det drackas kaffe och pratades. Mycket prat blev det. Ungarna passade på att bada. Två gånger. Det där badkaret har varit saknat märker man. Det blev en trevlig samvaro, som det brukar stå i kyrkobladen. Hulda HUstrun och det övriga sällskapet försvann upp på vinden där vi har gamla köksluckor stående. Svågern behövde en lucka och hittade en passande lucka. Så bra. Där ser man nyttan med att vara hamster. Både jag och Vackra Frun är notoriska samlare av stora mått. Det är sällan något slängs här. Så har vi också fulla förråd både i källare och vind.
Min Kvinna tog med sig några flyttlådor ner. Tanken är väl att jag skall packa ner min lilla snickeriverkstad och ta med verktyg och sånt till stugan eftersom snicken försvinner när de renoverar toaletterna. Det är nämligen en gammal toalett som jag har haft som mitt lilla krypin. Men nu skall det bli toalett igen. Det behövs två toaletter när man är 8 i familjen.
Jaja, jag skall snart börja packa. Snart. Lovar.
Min Kvinna tog med sig några flyttlådor ner. Tanken är väl att jag skall packa ner min lilla snickeriverkstad och ta med verktyg och sånt till stugan eftersom snicken försvinner när de renoverar toaletterna. Det är nämligen en gammal toalett som jag har haft som mitt lilla krypin. Men nu skall det bli toalett igen. Det behövs två toaletter när man är 8 i familjen.
Jaja, jag skall snart börja packa. Snart. Lovar.
Mitt barnsliga jag
Regnar ute. Vi hade ju små planer att gå ner till stuga. Men det blev det inget av, för ingen vill gå ut i regnet. Så barnen pillar på pärlplattor, Hulda Hustrun stryker. Och jag, ja funderar på att ta ett bad. Som vanligt lurar jag på att göra något som inte har någon som helst nytta för resten av familjen. Fasen att jag ska ha så svårt att vara till nytta. Nästan som om jag vore allergisk mot att vara till nytta. Så fort det luktar det minsta nytta med någon så är jag redan på andra sidan rummet och blundar hårt.
Tja, vi har en fyraåring och en sexåring i hemmet. Det behövs ju en ettåring med. Så den platsen tar jag. Och ja, jag vet. Att jag är väl medveten om problemet för det bara ännu mer irriterande. Men jag lovar att skärpa mig. Ska bara bada först.
Tja, vi har en fyraåring och en sexåring i hemmet. Det behövs ju en ettåring med. Så den platsen tar jag. Och ja, jag vet. Att jag är väl medveten om problemet för det bara ännu mer irriterande. Men jag lovar att skärpa mig. Ska bara bada först.
Nyttan med p-piller
P-piller. Det verkar var det som vår lilla kattfröken behövde. Nu pinkar hon där hon ska och som bonus slipper vi den liderliga utlevelsen i form av ålande och jamande. En tyst, snäll liten kisse.
motion
Man borde motionera. Inte mer, men överhuvudtaget. Vi har ju en sån där springmaskin hemma men den
fungerar inte så mycke som springhjälp som allmän klädhängare. Man borde ge den en chans. Man borde. Tja. Nått.
fungerar inte så mycke som springhjälp som allmän klädhängare. Man borde ge den en chans. Man borde. Tja. Nått.
Mitt ljuva 70-tal
Sitter och pratar med Hulda Hustun om barn, datorer och tv. När jag var liten, förungefär 400 år sedan, hade vi svartvit tv hemma. JAg kommer ihåg när vi köpte färgtv. Det fanns bara två kanaler coh barnprogramen sändes en halvitmma på kvällen. Oftast handlade det om nått barn som levde på Cuba eller Nigeria. Detta var på 1970-talety så man skulle vara solidarisk och tänka på de stackars svältande barnen i Uganda. Om man inte brydde sig om dem tillräckligt skulle man.. tja, jag vet inte riktigt vad som hände då. Men det skulle gå illa, det visste man. Clownen Manne åt bananer och badade alldeles naken i badkar. Drutten och Gena var två små tygdockor som på ett pedagogiskt sätt lärde oss barn skillnad mellan att en sak är läcker och att en båt läcker. Hedvig och ugglan Helge lärde oss ord som kontroll och pedagogiskt. Kort sagt, barntv på 70 talet sög. kraftigt.
Datorer såg ma inte förrän tv spelen dörk upp nån gång i slutet av 70-talet- Man kunde spela tennis mot den lilla burken. Det var allt man kunde. Kort sagt, data på 70-talet sög det med. Lika krafitgt.
Så vad gjorde man? Tja. Lekte i skogen, byggde kojjor, cyklade omrking. Lekte datten. Gungade. Åkte karusell. Anordnade spotttävlingar. Pussade flickor, fast bara i hemlighet. Spelade landhockey eller fotboll. Oftast var man ute hela dagen och kom bara in för att äta eller sova. Möjligen kunde man ägna en regning eftermiddag med en bok.
Nå, dagens barn, de som spenderar oändliga stunder framför en skärm av något slag. Kommer de att växa upp och bli småkorkade och lata. Feta männsikro som inte ens orkar gå upp ur soffan för att hämta en Fanta till? Kommer de bli passiva? Kommer de att bli olyckliga och ensamma männsiskor.
Tja. om man betänker hur min generation blev. Hela årskullar av människor som blvit deprimerade, ångestfyllda, pillerknaprande, utbrända, så vet jag inte om det var bättre förr. Men vi får väl se vad det blir av våra barn. Om vi inte är fullt upptagna med vår egna utmattningdepressioner.
Datorer såg ma inte förrän tv spelen dörk upp nån gång i slutet av 70-talet- Man kunde spela tennis mot den lilla burken. Det var allt man kunde. Kort sagt, data på 70-talet sög det med. Lika krafitgt.
Så vad gjorde man? Tja. Lekte i skogen, byggde kojjor, cyklade omrking. Lekte datten. Gungade. Åkte karusell. Anordnade spotttävlingar. Pussade flickor, fast bara i hemlighet. Spelade landhockey eller fotboll. Oftast var man ute hela dagen och kom bara in för att äta eller sova. Möjligen kunde man ägna en regning eftermiddag med en bok.
Nå, dagens barn, de som spenderar oändliga stunder framför en skärm av något slag. Kommer de att växa upp och bli småkorkade och lata. Feta männsikro som inte ens orkar gå upp ur soffan för att hämta en Fanta till? Kommer de bli passiva? Kommer de att bli olyckliga och ensamma männsiskor.
Tja. om man betänker hur min generation blev. Hela årskullar av människor som blvit deprimerade, ångestfyllda, pillerknaprande, utbrända, så vet jag inte om det var bättre förr. Men vi får väl se vad det blir av våra barn. Om vi inte är fullt upptagna med vår egna utmattningdepressioner.
Gårdagens kaffe
Sitter och väntar på att kaffet skall bli färdigt. Orkar inte vänta utan har värmt upp lite av gårdagens i micron. Jag, koffeinberoende? Inte då. Att man inte ens kan vänta de få minuterna det tar att koka en balja kaffe. Illa, mycket illa.
Men gott var det, gårdagens kaffe.
Men gott var det, gårdagens kaffe.
Mitt favorit fyllo
Mitt favorit fyllo har tagit slut. Jag har sett honom nästan dagligen där han gått med sin gröna kasse. Eller gått och gått, snarare snubblat, ragglat fram. Hela tiden en sekund från att falla rakt framåt på näsan men en evighet från fallet. Han brukar visa sig i varierande varianter av förfall. Ibland med ett stort grått skägg, ibland ren och proper. Men alltid full. Alltid, alltid och alltid. Jag har undrat hur han orkat. Går han på elektricitet, har jag tänkt när han ragglat förbi? HAr han små batterier i ryggen? Hur har han råd att ständigt vara berusad. Ja menar, sprit är dyrt. Det finns en till liknande figur i grannskapet men han är ialla fall nykter mellan varven. Han är stor, rund och har alltid spillt på sin skjorta och har fläckiga byxor, även som nykter. Men som sagt, han vilar ju mellan varven.
Men mitt favvofyllo. Han vilade aldrig. Sommar som vinter, samma gröna påse, samma fylla. En enda lång sammanhängande fylla som aldrig verkade ta slut. Men nu är det över. Senast jag såg honom gick han med rullator. Fan, han gick rakare och mer upprätt än jag någonsin sett honom. Han gick in i en färdtjänttaxi. Med svårigheter klättrade han in i bilen. Skägget var grått och väldigt men kläderna var rena, håret flottfritt. Han såg nykter ut. Han sade något till taxiföraren, de skrattade. Där ser man. Mitt favvofyllo kan vara rolig. Där ser man.
Troligen var det väl livet som hann i kapp honom. En stroke, en brakinfarkt. Eller helt enkelt bara ett sista ödesdigert fall. Hur mycket av den unge man han en gång var finns kvar där inne, innanför skägget? Ibland har jag sett honom på torget. En liten grå figur på en parkbänk. Där har han suttit och ibland bara varit tyst. Men ibland har han öst otidligheter omkring sig. Skällt på invandrare, kvinnor, hundar. Allt som han sett från sin parkbänk. Jag åkte samma buss som han en gång och han luktade inte hallon precis. Han hade en kompis, om nu fyllon har kompisar, med sig. De var högljudda och jag tror ingen saknade dem när de gick av bussen.
Nu åker han färdtjänst och har glömt den gröna kassen hemma. Eller vem vet. Han kanske bara fick nog? Tog slut. Vem vet?
Men mitt favvofyllo. Han vilade aldrig. Sommar som vinter, samma gröna påse, samma fylla. En enda lång sammanhängande fylla som aldrig verkade ta slut. Men nu är det över. Senast jag såg honom gick han med rullator. Fan, han gick rakare och mer upprätt än jag någonsin sett honom. Han gick in i en färdtjänttaxi. Med svårigheter klättrade han in i bilen. Skägget var grått och väldigt men kläderna var rena, håret flottfritt. Han såg nykter ut. Han sade något till taxiföraren, de skrattade. Där ser man. Mitt favvofyllo kan vara rolig. Där ser man.
Troligen var det väl livet som hann i kapp honom. En stroke, en brakinfarkt. Eller helt enkelt bara ett sista ödesdigert fall. Hur mycket av den unge man han en gång var finns kvar där inne, innanför skägget? Ibland har jag sett honom på torget. En liten grå figur på en parkbänk. Där har han suttit och ibland bara varit tyst. Men ibland har han öst otidligheter omkring sig. Skällt på invandrare, kvinnor, hundar. Allt som han sett från sin parkbänk. Jag åkte samma buss som han en gång och han luktade inte hallon precis. Han hade en kompis, om nu fyllon har kompisar, med sig. De var högljudda och jag tror ingen saknade dem när de gick av bussen.
Nu åker han färdtjänst och har glömt den gröna kassen hemma. Eller vem vet. Han kanske bara fick nog? Tog slut. Vem vet?
Storebror
Ser jag något mer om Big Brother i tidningarna skriker jag. Det är ett löfte, inget hot. Bara så det är.
Aaaaaarrghhhhhhhh
Aaaaaarrghhhhhhhh
Bäst idag, just nu i alla fall.
Bäst idag, Depeche mode med "a pain that I'm used to". Att de fortfarande orkar göra så bra musik.
Att ha mer ansvar än man pallar och sånt...
Läste ett reportage i nån papperstidning och det där med att vara styvfar. Sitter och funderar på vilket otroligt ansvar man har som styvförälder. Jag menar, ens egna ungar har man ju ansvar för. Men man behöver bara svara inför sig själv och den andre föräldren. Och så barnet då givetvis. Men styvbarn har man ju ännu mer till låns. Man måste vara en god styvförälder, måste passera inför den biologiska pappan med. Ja menar, mina barn har ju styvföräldrar i sina mödrars hem. Jag är ju jättenoga med att de skall vara bra karlar. Inte för mina x skull men för mina barns. Man vill ju inte har nån skitstövel som förebild och vuxen i ens barns liv.
jag är styvfar till tre underbara ungar. Ibland tycker jag annorlunda än barnens mor, men det är ju alltid hennes och faderns åsikter som räknas. Det enda som kan vara riktigt svårt är att jag hela tiden får försöka tänka på hur fadern skulle göra, hur han skulle tänka. Det är min förbannade plikt att så att säga "släppa in fadern i vårt hem", för även om han inte bor med sina barn vet jag ju att han vill ha någon form av kontroll över barnen även när de är hemma hos oss. För så vill ju jag ha det med mina egna, köttsliga, barn.
Hiitade lite på nätet som jag skummar igenom. Det är nog som jag tror. Att vara styvförälder är svårt. Jättesvårt.
jag är styvfar till tre underbara ungar. Ibland tycker jag annorlunda än barnens mor, men det är ju alltid hennes och faderns åsikter som räknas. Det enda som kan vara riktigt svårt är att jag hela tiden får försöka tänka på hur fadern skulle göra, hur han skulle tänka. Det är min förbannade plikt att så att säga "släppa in fadern i vårt hem", för även om han inte bor med sina barn vet jag ju att han vill ha någon form av kontroll över barnen även när de är hemma hos oss. För så vill ju jag ha det med mina egna, köttsliga, barn.
Hiitade lite på nätet som jag skummar igenom. Det är nog som jag tror. Att vara styvförälder är svårt. Jättesvårt.
Värmebölja
12 grader varmt ute idag. Säger bara 12 grader.
Sovit
Ojojj. Om jag någonsin har haft koll så är den hopplöst borta nu. Somnade så gott i sängen. Jag som bara skulle lägga mig lite för att läsa. Så nu är jag helt yr i bollen, allt är liksom svajjigt och jag har precis nollkoll. På något. Nästan så jag funderade på vad den där burken med flimmrande bilder va, innan jag identifierade den som en tv.
Jösses, här är det intravenöst kaffe som gäller. Starkt.
Jösses, här är det intravenöst kaffe som gäller. Starkt.
Kontroll
Läser en bok. "Det här är inte jag" av Eva F. Dahlgren. (Glöm inte f:et, annars blir det ju helt fel). Känner igen mig i varje sida, varje ord. Hur man finner sig förvanldas till någon man inte känner. En annan person. En rädd, nojig, darrande varelse vars huvud svindlar och händer skakar. Bara sådär. Utan att man vet varför. Man pratar om att det är kroppens försvar vid fara, att det egentligen är ett system som skall göra oss snabba och skärpta om vi träffar på en björn i skogen. Men vi nutidsmänniskor träffar sällan på björnar.
Vi slåss med trafiken, chefen, hustrun, barnen skall uppmärksammas, jobbet skall skötas, maten skall handlas, vi ger oss in mellan 4 väggar tillsammans med en massa andra människor, lika irriterade som en själv, för att handla vårt bröd och vår skinka. Vi ställer oss i långa köer, en efter annan för att få betala. Vi skall ha en hobby, sitta i föräldrarådet på dagis, i ytterligare ett föräldraråd för tonårsbarnen i högstadiet, vi skall motionera, men inte för mycket, får då blir vi träningsnarkomaner.
Vi skall ha ett hett ångande sexliv, helst med vår partner, har vi inte ens sådan duger vem som helst, bara det blir av. Att ligga med varandra. Man måste få orgasm. Kvinnas skall ha multipla fontärorgasmer annars får både mannen och kvinnan skämmas. Mannen bör ha ett antal torrorgasmer innan det slutliga sprutet. Sprutet skall vara flödigt och mängdrikt. Gärna på kvinnans ansikte eller över brösten. Sexet skall helst vara hela helgen. Anala samlag uppmuntras.
Vi skall njuta av livet, samtidigt som vi skall sköta vårt liv med järnhand. Planera, planera, planera till förbannelse. En miljard mentala post-it lappar i huvudet. Vi skall aldrig tappa kontrollen. Aldrig, aldrig, aldrig. Om det inte är ett kontrollerat utbrott förstås.
Det tror fan att man blir sjuk.
Men läs boken. Den är klart läsvärd.
Vi slåss med trafiken, chefen, hustrun, barnen skall uppmärksammas, jobbet skall skötas, maten skall handlas, vi ger oss in mellan 4 väggar tillsammans med en massa andra människor, lika irriterade som en själv, för att handla vårt bröd och vår skinka. Vi ställer oss i långa köer, en efter annan för att få betala. Vi skall ha en hobby, sitta i föräldrarådet på dagis, i ytterligare ett föräldraråd för tonårsbarnen i högstadiet, vi skall motionera, men inte för mycket, får då blir vi träningsnarkomaner.
Vi skall ha ett hett ångande sexliv, helst med vår partner, har vi inte ens sådan duger vem som helst, bara det blir av. Att ligga med varandra. Man måste få orgasm. Kvinnas skall ha multipla fontärorgasmer annars får både mannen och kvinnan skämmas. Mannen bör ha ett antal torrorgasmer innan det slutliga sprutet. Sprutet skall vara flödigt och mängdrikt. Gärna på kvinnans ansikte eller över brösten. Sexet skall helst vara hela helgen. Anala samlag uppmuntras.
Vi skall njuta av livet, samtidigt som vi skall sköta vårt liv med järnhand. Planera, planera, planera till förbannelse. En miljard mentala post-it lappar i huvudet. Vi skall aldrig tappa kontrollen. Aldrig, aldrig, aldrig. Om det inte är ett kontrollerat utbrott förstås.
Det tror fan att man blir sjuk.
Men läs boken. Den är klart läsvärd.
Gå och bada II
Badat badkar. Men hela min själ och kropp har jag badat. Det var så gott. Muskler slappnade av, hjärnan gick ner på mer normala varv och jag bara njöt av att ligga och skvalpa i det varma vattnet. Tänk att det kan vara så förbaskat gott att lägga sig i varmt vatten. Låg där och läste en bok och tänkte vackra tankar.
Fasen, vi skulle ha ett bubbelbad. Ett stort. Och en bastu. Om vi skulle slå ner väggen mellan det stora badrummet och de små barnnens rum så skulle vi kunna få plats med allt det där. Fast det kan vi ju inte. Men tanken är ju lockande. Typ, när barnen flyttat hemifrån. Om sådär 20 år.
Drömma kan man ju alltid.
Fasen, vi skulle ha ett bubbelbad. Ett stort. Och en bastu. Om vi skulle slå ner väggen mellan det stora badrummet och de små barnnens rum så skulle vi kunna få plats med allt det där. Fast det kan vi ju inte. Men tanken är ju lockande. Typ, när barnen flyttat hemifrån. Om sådär 20 år.
Drömma kan man ju alltid.
Gå o bada
Vi har ställt tillbaka vårt badkar där det skall vara, i badrummet. Det var ett väldigt bök och stök för att få in det i badrummet igen. Även fast vi visste att vi en gång fått ut det därifrån var det för oss en knapp omöjlighet att få tillbaka karet på plats. Men det gick till slut. Samtidigt fick vi hallen full av skor, vinterkläder och diverse jackor, sånt som fanns i garderoben och som vi var tvugna att plocka ut för att överhuvudtaget komma åt karet.
Men det ska bli gott att bada igen. fast om tre veckor så skall ju badkaret ut igen, för då ska de börja renovera toaletterna. Men det blir inte vi som bär då då det gör då rakt inget.
Men några varma goa bad skall jag nog hinna med till dess.
Så gott så.
Men det ska bli gott att bada igen. fast om tre veckor så skall ju badkaret ut igen, för då ska de börja renovera toaletterna. Men det blir inte vi som bär då då det gör då rakt inget.
Men några varma goa bad skall jag nog hinna med till dess.
Så gott så.
Att märka att livet går fort.
Tänk, min äldsta son fyller 16 i höst. Ett år yngre än hans ömma moder var när hon födde honom. Fasen det känns ju som igår när han knatade omkring i stugan med kepsen på svaj och var sådär 5-årig som bara en 5-åring kan. Eller när vi fick åka till sjukhuset eftersom han hade falsk krupp. Han vägrade öppna munnen inför läkaren. Den läkare som blivit väckt mitt i sin journatt för att en liten kille kom in och hade svårt att andas. Han var envis och gick helst sin egen väg redan då, min son. Sedan dess har hans yngre broder fått samma sjukdom, fast då var jag lugn, för nu visste jag ju att det inte var något farlig när lillen rosslade och rasslade som ett ånglok i motlut. Jag kände ju igen den skällande hostan så fort jag hörde den.
Den gången, med äldsta sonen däremot var jag inte lugn. Jag var vettskrämd. Jag trodde min älskade son skulle dö. Vi fick eget rum på barnavdelningen och fick sova över. På morgonen fick man välja frukost från en lista och både jag och sonen tyckte att det kändes som om vi var på ett fint hotell.
Nästa gång vi var på sjukhuset hade den då 10-åriga lilla killen blivt påkörd av en bil vid ett övergångsställe. Han ledde sin cykel över, som tur var hade han sin cykelhjälm på sig. För när vi tittade på hjälmen, där på sjukhuset, efter att vi fått höra att han allt skulle överleva, så var det ett stort hål i hjälmen. Hål som skulle varit i hans huvud om inte hjälmen varit i mellan. Jag vill fortfarande slå på kärringen som körde bilen. Kommer nog alltid vilja det.
En gång satte killen, han var väl 5-6 år, en krona i halsen. Hans moder bar honom ända till vårdcentralen som låg precis granne med där vi bodde, såatt läkaren fick ut myntet med heimlishmanövern. Killen var vid det laget precis blå i ansiktet.
Allt som hänt honom och med honom har varit första gången. Både för honom och för mig. Han har fått vara experimentbarn. Det är av honom jag lärt mig att barn måste mötas med respekt och kärlek. Att man får visa sig stark och fast i övertygelsen, även när man är rädd. Att barn ser mer än man tror och kanske vill att de skall se.
16 år. Fasen det var ju bara igår jag själv var 16 år och stal öl hos den lokala handlaren. Kedjerökte ciggaretter i källaren och drack rödvin för första gången i livet. Det var då vi gick långa, långa promenader utan mål, grillade i skogen och pratade om gud, himlen, satan och björkarnas blad.
Det var ju bara igår.
Den gången, med äldsta sonen däremot var jag inte lugn. Jag var vettskrämd. Jag trodde min älskade son skulle dö. Vi fick eget rum på barnavdelningen och fick sova över. På morgonen fick man välja frukost från en lista och både jag och sonen tyckte att det kändes som om vi var på ett fint hotell.
Nästa gång vi var på sjukhuset hade den då 10-åriga lilla killen blivt påkörd av en bil vid ett övergångsställe. Han ledde sin cykel över, som tur var hade han sin cykelhjälm på sig. För när vi tittade på hjälmen, där på sjukhuset, efter att vi fått höra att han allt skulle överleva, så var det ett stort hål i hjälmen. Hål som skulle varit i hans huvud om inte hjälmen varit i mellan. Jag vill fortfarande slå på kärringen som körde bilen. Kommer nog alltid vilja det.
En gång satte killen, han var väl 5-6 år, en krona i halsen. Hans moder bar honom ända till vårdcentralen som låg precis granne med där vi bodde, såatt läkaren fick ut myntet med heimlishmanövern. Killen var vid det laget precis blå i ansiktet.
Allt som hänt honom och med honom har varit första gången. Både för honom och för mig. Han har fått vara experimentbarn. Det är av honom jag lärt mig att barn måste mötas med respekt och kärlek. Att man får visa sig stark och fast i övertygelsen, även när man är rädd. Att barn ser mer än man tror och kanske vill att de skall se.
16 år. Fasen det var ju bara igår jag själv var 16 år och stal öl hos den lokala handlaren. Kedjerökte ciggaretter i källaren och drack rödvin för första gången i livet. Det var då vi gick långa, långa promenader utan mål, grillade i skogen och pratade om gud, himlen, satan och björkarnas blad.
Det var ju bara igår.
Liv i luckan
De små barnen kom nyss. Med en gång blir det ett hejdundrande liv i lägenheten. Tvn på med hög volym, Hulda Hustrun börjar dammsuga, barnen tjattrar. Yngste sonen ville att vi ska dra fram badkaret som vi ställt undan i en garderob (jag vet, fråga inte, det bara blev så, ännu ett av alla knäppa beslut vi tar, jag och Hudal Hustrun), att vi skall smälla smällare och att vi ska göra något, Nått, bara nått. Liv i luckan som man sa förr i tiden, liv i luckan minst sagt.
Tja, det är väl bara att hänga med och se glad ut.
Tja, det är väl bara att hänga med och se glad ut.
Ljumske
Är inte ljumske ett hemskt knepigt ord. Ljumske. Ljumske. vem fan kom på det? Att det skulle heta just ljumske? Tänk vad en del får för sig va?
Ljumske?
Ljumske?
Man borde.
Borde man inte ta en promenad i det helglungna, kalla vårvädret? Man borde ta en tiktig långpromenad för att få upp puslen lite. En rask promenad rent av. Få röda kinder och solsken i blick. Kanske tam ed en termos med varmt nykokt kaffe och en liten påse med gammalt bröd för att mata änderna i Viskan. Man borde inte sitta inne och krafsa på en blogg eller sitta i soffan och leta efter något att titta på på tvn. Eller så skulle man ta en loj, helgig promenad. Ta med en cigarr och gå och puffa på medan man lyssnade på fåglarna och letade knoppar på träden. Eller så kunde man gå ner till stugan, sätta sig på trappen och bara finnas till. Sen kunde man rensat lite bland fjolårets lämningar, gräva upp landen, plocka vissnade, torra blad.
Äh. Jag tar en kaffe till och kollar på tv.
Äh. Jag tar en kaffe till och kollar på tv.
Kallt, kallt, kallt
Fryser precis hela tiden. Är det verkligen så kallt här eller är det jag som inbillar mig? Ute är det grått och tråkigt, men det är inte så vansinnigt kallt. Tror jag, orkar inte gå till termometern för att kolla. Kan det var rätt att jag fryser så förbaskat eller är det den där stänigt lurande men aldrig utbrytande förkylningen som spelar ett spratt med mig? Kanske borde jag ta på mig mer. Men morgonrocken brukar ju räcka. Ständigt dessa beslut.
Äh, jag struntar i att det är kallt. Sitter här och låtsas att det är värmebölja istället. Det gör jag.
Så det så!
Äh, jag struntar i att det är kallt. Sitter här och låtsas att det är värmebölja istället. Det gör jag.
Så det så!
Lugn och ro.
Det är precis tyst överallt. Det enda som hörs är när katten tuggar sönder sitt torrfoder. Tvn är på men ljudet är nedsruvat så det är bara en flimmrande tyst värld som visas. Ute är stiljten total. En grå himmel. Inga bilar. Inga människor. Allt är tystnad och lugn. Jag misstänker att en och annan ligger i sina sängar med en dunkande huvudvärk. Det var ju påskafton igår gubevars. En kråka flyger förbi. Det är allt. I övrigt stillhet.
Påsköl
Knepigt. Helt plötsligt kom jag på mig sjålv med att sitta och lura påhur gott det hade varit med en liten påsköl. Eller två. Tja, fundera kan man ju alltid.
Trädsex
EXPRESSEN.SE/Sex & kärlek: "Jag har sex med träd"
Fan jag måstre bara ha missat något i biologin. Rätt mycket till och med. Men jag måste ju erkänna att det öppnar upp för helt nya möjligheter. Man kan dra till skogs iställlet för att stångas och slåss med alla på krogen. Bara en sån sak.
Fan jag måstre bara ha missat något i biologin. Rätt mycket till och med. Men jag måste ju erkänna att det öppnar upp för helt nya möjligheter. Man kan dra till skogs iställlet för att stångas och slåss med alla på krogen. Bara en sån sak.
Påskbrasa III
Sådär ja. Då var påskbrasan skådad, fyrverkerieran upplevda och man sitter hemma framför burken igen. I tryggt förvar. Som vanlit träffade man lite kul folk, Hulda Hustruns x med barnen, mina äldsta barns moster med familj, en arbetskamrat med sambo och lite annat löst folk. Man utbytte de vanliga trevligheterna och hade det rätt trevligt. Sådär svenskt och folkligt. Festligt fartigt och fullsatt.
Så kan man käna sig sådär god som man bara kan göra när man gjort allt rätt.
Så kan man käna sig sådär god som man bara kan göra när man gjort allt rätt.
Ett päron till farsa
Ett päron till farsa semestrar i Europa på tv. Spelar ingen roll hur många gånger jag ser den. Den är fortfarande sevärd. Det säger väl något om antingen min dåliga smak eller filmens ypperliga kvalitet. I vilket fall som helst så är Chevy Chase alltid kung.
Påskbrasa II
Vi skall åka ut och titta på påskbrasan. Hulda Hustruns bror med familj skall också dit och så skall vi ta svängen förbi min yngsta son och plocka upp honom med. Det brukar vara rätt maffigt med den där brasan så vi får se vad det blir av det. Fast ett år brann bara halva brasan. Den andra sidan vägrade brinna, envist och styvnackat. Vi får väl hoppas att de får full fjutt på den i år. Det var inte riktigt stämningsfullt med en sprakadne brasa på ena sidan och en blöt, rykande sida på andra.
Jaja, det ger sig.
Jaja, det ger sig.
Hemliga Jonas
Så, nu har jag uppgrderat bloggen så nu blev det helt plötsligt en massa med plats att skriva på. Det var Hulda Hustrun som förbarmade sig över mig i mina kval och ordnade med våra konton hit o dit så att jag kunde bekosta lyxen av att ha en "betalblogg". En fördel är ju att jag kan ha flera bloggar under samma domän. Så nu har jag skaffat en hyperhemlig blogg som bara jag och Hulda Hustrun kan läsa. Där ska jag bara skiva djupa hemligheter och elakheter om mina medmännskor. Mycket elakheter. Men som sagt. Det skall vara så hemligt att jag själv knappt vet om det.
Varmt och kallt. Samtidigt
Nu är ju den där hopplösa tiden när man inte har koll på vilka kläder man ska ha på sig. Hur man än gör blir det fel. Tar man på sig jackan blir det för varmt. Tar man av sig den blir det för kallt. Skall man välja tunna sommarskor eller tunga vinterkängor? T-shirt under skjortan? Eller en tjock tröja ovanför skjortan? Eller ska man helt enkelt skippa skjortan och ta en t-shirt under den tjocka tröjan? Man åker för att tvätta bilen på den lokala macken. Så där blir man stående, svettandes som en gris men händerna är iskalla. Nånstans där i mitten av armarna är man bekvämt och skönt varm, men under det läget är huden blå och över kraftigt rodnad och svettigt blöt..
Nä, jag tror jag stannar inne. Bilen är ändå så skitig att det krävs vinkelslip för att få bort smutskakorna. Och visst ser det kall ut ute? I vinden i alla fall. Kanske läge för en pipa och en kopp kaffe på balkongen? Äh, jag lägger mig o vilar istället. Ut kan jag ju alltid gå i morgon.
Nä, jag tror jag stannar inne. Bilen är ändå så skitig att det krävs vinkelslip för att få bort smutskakorna. Och visst ser det kall ut ute? I vinden i alla fall. Kanske läge för en pipa och en kopp kaffe på balkongen? Äh, jag lägger mig o vilar istället. Ut kan jag ju alltid gå i morgon.
vårfeeling
Solen skiner och det rycker i "gå till stugan tarmen". Att kunna sitta i trägårn, på en nytvättad trägårdsstol, lyssan på fåglarna, drick aen kopp kaffe mellan arbetspassen. Jösses vad jag längtar. Nästa helg sätter de på vattnet där nere, så då kan man vara där hela dagen utan att behöva tänka på att ta med nått att dricka. Eller planera sina toabesök för den delen. Bara att knata till toaletten om behov uppstår.
Jag börjar tro på det. Våren är här. På riktigt. Bara två månader drygt till midsommar. Vågar man vakna till, vågar man titta ut på världen utan att mötas av grått, grått grått? Yeps. Jag tror det.
Äntligen!
Jag börjar tro på det. Våren är här. På riktigt. Bara två månader drygt till midsommar. Vågar man vakna till, vågar man titta ut på världen utan att mötas av grått, grått grått? Yeps. Jag tror det.
Äntligen!
God kundservice
Än en gång har Hulda Hustrun visat sig vara ovärdelig för familjen. Min yngsta son hade lyckats trycka fel PIN-kod på sin mobil och nu behövdes PUK-koden. Som ligger någonstans. Vart vet ingen. Såklart.
Men Hulda Hustrun löste elegant problemet genom att ringa upp Comviqs kundtjänst. De frågade lite frågor om abbonemanget, när det var öppnat, vilka nummer som man kunde tänkas ha ringts upp och sådant. När frågorna var vederbörligt svarade korrekt på så fick vi PUK-koden. Tacka Comviq för det, det är sånt som kallas kundservice. Och tacka Hulda Hustrun och hennes energi för att det blev ordnat.
Men Hulda Hustrun löste elegant problemet genom att ringa upp Comviqs kundtjänst. De frågade lite frågor om abbonemanget, när det var öppnat, vilka nummer som man kunde tänkas ha ringts upp och sådant. När frågorna var vederbörligt svarade korrekt på så fick vi PUK-koden. Tacka Comviq för det, det är sånt som kallas kundservice. Och tacka Hulda Hustrun och hennes energi för att det blev ordnat.
Brutna löften, ångest och alkohol
Hm, barn vet mer än man tror. De förstår saker som man tycker att de inte borde ha koll på. Min älskade yngste son frågade idag innan han åtevrände till sin mor om vi, alltså jag och Hulda Hustrun, skulle till påskbrasan i Sparsör i kväll. Det brukar var en rätt maffig påskbrasa och fyrverkerier med. Men jag tvekade kring svaret, för jag vet ju att jag inte bör lova något för sen när det är dags mår jag helt plötsligt dåligt med ångest och elände och det är så synd om mig så. Så jag svävade lite på målet när sonen tittade på mig och sa: det beror kanske på om du mår dåligt på kvällen. Jag hade bara att nickande hålla med. Vad säger man? Pappa är lite sinnessjuk och alkoholiserad så han kan inte göra normala saker? Men vi kom överrens om att om jag skulle ut till brasan skulle jag ringa till honom i alla fall. Kanske åker Hulda Hustrun med sin bror till begivenheten så vi får se.
Så vi får se. Det är som det brukar. Vi får se.
Två flugor i en titt
Ok, en fluga gör ingen sommar. Men jag har sett två på en gång. Det måste väl ändå betyda att våren är på gång i all fall? Eller?
Födelsedag
En klarblå himmer och en stor, gul sol. Riktigt vårväder. Idag fyller älsdsta dottern 16. Hulda Hustrun hade satt in en annons i tidningen. Barn hämtas och här skall firas. Hm, betyder det att jag måste ta av mig morgonrocken och ta på mig kläder? Troligen. Tja, så ska jag bara sörpla i mig mitt kaffe så får vi väl officiellt förklara dagen öppnad.
En dag i sänder
Så gick den långfredagen mot sitt slut och det har verkligen varit en låååång fredag. Efter besöket på dårhuset ringde min yngsta son och frågade om han kunde komma över ett tag. Självfallet gick det alldeles utmärkt och vi hämtade den lilla mannen i Fristad. När vi kom hem bänkade vi oss framför webbradion för att föja Öster - Elfsborgs matchen. Det har ju fortfaraden inte blivit någon ordning på tv-sändningarna. Det gick hit o dit hela tiden, spännande värre, men till slut så vann Elfsborg med 3 - 4. Efter att det var klart åkte vi hem till min ömma moder som hade dukat upp alldeles för mycket mat som vanligt. Så där blev vi sittande vid bordet rätt så länge, tills det blev dags att köra hem sonen till hans arma moder och oss själva till vårt slott. När vi kom hem så väntade Hulda Hustruns äldsta dotter med tillhörande pojkvän. De hade ju varit och tittat på Elfsborgsmatchen live med klacken. Dotterns pojkvän var ovanligt jovialisk, man kan tro att det fanns en eller två knäppar innanför den västen. Han vad glad som en Dansk.
Men, så gick until vila, från slagsmål och bal... hela familjen Carlzon. Ännu en dag avklarad. Kom an bara, så lätt ger jag mig inte :-)
Men, så gick until vila, från slagsmål och bal... hela familjen Carlzon. Ännu en dag avklarad. Kom an bara, så lätt ger jag mig inte :-)
Mitt Dallasliv
Nu vet jag. Kom på det framför tvn. Såklart. Att jag inte fattat det tidigare. Allt är en mardröm. Det här med panikångesten, depressionerna och allt elände. Egentligen är jag nyss fyllda 20 och alldeles som alla andra. Ovh fördelen med det är ju att jag nu vet att Hulda Hustrun finns och vart jag kan hitta henne. Så nu kan jag ju dyka på henne redan nu, så slipper vi alla åren när vi gick förbi varandra utan att veta om att den andra fanns.
Plus att jag vet att jag ska hålla lite hårdare i mina slantar, för annars kommer de ta slut fortare än jag tror. Så, det enda jag behöver göra nu är att gå in i duschen så kommer allt ordna sig. Som när Pamela i Dallas bara hade drömmt det senaste året och allt blev bra sådär bara.
Mot duschen
Plus att jag vet att jag ska hålla lite hårdare i mina slantar, för annars kommer de ta slut fortare än jag tror. Så, det enda jag behöver göra nu är att gå in i duschen så kommer allt ordna sig. Som när Pamela i Dallas bara hade drömmt det senaste året och allt blev bra sådär bara.
Mot duschen
Sörja
Ok, vart uppe på mitt veckobesök på psyk. Den sedvanliga blandningen av peptalk och ris. Men jag inser ju att jag själv måste göra något för att förändra min situation. Men det är jobbigt att förstå det, på riktigt liksom.
Jaj, nu var det gjort. Nu är det dags att fira påsk. Lugnt och fint.
Jaj, nu var det gjort. Nu är det dags att fira påsk. Lugnt och fint.
En bättre start på dagen
Morgonblues
Så var det igång igen då. Spänd, orolig, smånojig. Redan. Fattar inte vad det ärmed mig. Jag brukar inte hinna bli spänd så tidigt. Det brukar ju ta några timmar. Men både igår och idag så har jag varit spänd redan från början. Knepigt och irriterande. Minst sagt. Får ta min a morgonmedicienr så får vi se om det funkar. Jag skall ju till psyk klockan 11 på det besöket jag skulle gjort igår. kanske är det jag är så spänd över. Eller att vi kanske får lämna tillbaka datorn, eller sälja bilen, eller allt.
En sak i sänder. Bara en sak i sänder. Bara en.
En sak i sänder. Bara en sak i sänder. Bara en.
Bättre o bättre dag för dag
Ok. Denna dagen har redan en fördel mot gårdagen. Det bara måste bli en bättre dag än gårdagen.
Så jag spänner fast mig så kör vi.
Så jag spänner fast mig så kör vi.
Skit och pannkaka
Ballade ur. Kom ut till bilen. Vi kom till och med en bit på vägen. Men sen fick jag nog. Stackars Hulda Hustrun fick köra hem mig igen. Pallade bara inte att fixa attt åka till psyk idag. När jag kom hem snubblade jag rakt i säng, utan att ens ens ringa till sjuksköterskan och säga att jag inte kom. Under tiden jag sov var Hulda Hustrun uppe hos sjuksköterskan och berättade hur det var. När jag väl vaknade fick jag ett samtal från psyk. Jag skall komma upp i morgon istället. Sköterskan hade kollat om det inte fanns någon chans att få en läkartid tidigare, men det ser kolsvart ut på den fronten.
Hulda Hustrun och äldsta dottern med pojkvän tittade på film medan jag låg i sängen och tittade i taket. Så, denna dagen var ju bara ett komplett slöseri med tid. Så nu återstår bara att gå o lägga sig och sova bort lite mer tid. Men det finns ju något bra med att allt är så inihelvete mörkt. Det kan bara bli bättre. Mycket bättre.
Hulda Hustrun och äldsta dottern med pojkvän tittade på film medan jag låg i sängen och tittade i taket. Så, denna dagen var ju bara ett komplett slöseri med tid. Så nu återstår bara att gå o lägga sig och sova bort lite mer tid. Men det finns ju något bra med att allt är så inihelvete mörkt. Det kan bara bli bättre. Mycket bättre.
Ge upp
Sitter och funderar på hur länge man orkar med det här. Hur länge man pallar att stå emot. Att gå upp varje morgon ur sängen och återigen försöka leva ett normalt liv, när man är så kopiöst onormal? Hur länge man orkar leva sitt liv i en liten låda, en låda som man bara slipper ut ur om man är fullpumpad med mediciner eller småpackad? Hur länge min fru orkar? Hur länge mina barn orkar? Jag sitter och fundera på hur länge mina barn, min fru, mina vänner orkar, hur länge de står ut med att försöka nå mig, in till mig?
Vissa stunder funderar jag på att ge upp. Lägga mig i sängen och vägra gå upp. Att helt enkelt sluta försöka. Ligga och sakta sönderfalla till ett mänsklingt vrak. Att dricka sig till den ultimata förnedringen. Att ge upp. Helt enkelt bar ge upp.
Vissa stunder funderar jag på att ge upp. Lägga mig i sängen och vägra gå upp. Att helt enkelt sluta försöka. Ligga och sakta sönderfalla till ett mänsklingt vrak. Att dricka sig till den ultimata förnedringen. Att ge upp. Helt enkelt bar ge upp.
MADRS självskattning för depression
MADRS självskattning för depression - Netdoktor.se
Och här scoopade jag upp 35 poäng. Man kan börja tro att jag inte mår något vidare. Alls.
Och här scoopade jag upp 35 poäng. Man kan börja tro att jag inte mår något vidare. Alls.
Stresstest
Netdoktor - Netdoktor.se
Jag gjore stresstestet och fick 73 poäng. Där ser man. Det jag trodde jag visste vet jag nu.
Jag gjore stresstestet och fick 73 poäng. Där ser man. Det jag trodde jag visste vet jag nu.
Hata hatet!
Ska tömma kattlådan. Ser att katterna har pissat utanför. Men det är inte så konstigt för lådan är så övergrisig. Det nya, billiga kattsanden är helt enkelt jättekass. Sen är lådan överfull också. jag har visst glömt av, eller stängt av, lådhygienen några dagar ser det ut som. Det luktar kattpink i hela hallen. Stackars katter. Tömmer lådan så gott det går, men sanden som skulle klumpa sig faller bara isär. Och eftersom sanden inte suger upp någe vidare alls så blir det en vag förbättring. Tillråga på allt är sanden slut. Fan, jag blir hyperstressad. Ringer till min älskade fru som är ute för att handla åt min mor. Jag föröker förklara vad som hänt och att det behövs ny sand. Men vi har inga pengar. Alls. Fan jag tror snart jag expoderar av stress. Ryar och gormar åt min älskling. Hon är som vanligt lugn och ber mig föra över pengar från barnens sparkonto. Jag flippar ut totalt eftersom jag bara inte kan ta in vad hon säger.
Allt är bara kaos i skallen. Jag flyger snart i luften. Hatar kattsanden, hatar kattpiss lukten, hatar vår kassa ekonomi, hatar att vuxenpsyk inte verkar klara av att ta hand om sina patienter ens i tre sekunder, hatar att behöva vänta, vänta, vänta på att få hjölp, hatar att vara fet, hatar att vara svag, hatar att jag inte kan vara till nån jävla nytta här hemma, hatar att jag är så inihelvete sressad, trött, hyperuppsnurrad. Hatar att bara kunna stå ut med livet i en fattig timma eller två på morgonen. Hatar att resten av dagen bara är en transportsträcka fram till att jag kan ta mina sömtabletter och få sova, sova, sova. hatar att vara sån här. Hatar livet som fan bara jävlas med mig. Fast jag försöker så blir det aldrig bra. Hatar hatet. Jag är bara en belastning, nån som alla andra ska behöva anpassa sig till. Hur länge orkar min älskade fru? Hur länge orkar mina vänner? Hur länge orkar min mor? Mina Barn? Jag?
Om jag bara vågade spricka, så att allt skit kom ut. Som en böld. Rensning.
Om jag bara vågade släppa loss allt som byggs upp inom mig.
Om jag bara vågade.
Allt är bara kaos i skallen. Jag flyger snart i luften. Hatar kattsanden, hatar kattpiss lukten, hatar vår kassa ekonomi, hatar att vuxenpsyk inte verkar klara av att ta hand om sina patienter ens i tre sekunder, hatar att behöva vänta, vänta, vänta på att få hjölp, hatar att vara fet, hatar att vara svag, hatar att jag inte kan vara till nån jävla nytta här hemma, hatar att jag är så inihelvete sressad, trött, hyperuppsnurrad. Hatar att bara kunna stå ut med livet i en fattig timma eller två på morgonen. Hatar att resten av dagen bara är en transportsträcka fram till att jag kan ta mina sömtabletter och få sova, sova, sova. hatar att vara sån här. Hatar livet som fan bara jävlas med mig. Fast jag försöker så blir det aldrig bra. Hatar hatet. Jag är bara en belastning, nån som alla andra ska behöva anpassa sig till. Hur länge orkar min älskade fru? Hur länge orkar mina vänner? Hur länge orkar min mor? Mina Barn? Jag?
Om jag bara vågade spricka, så att allt skit kom ut. Som en böld. Rensning.
Om jag bara vågade släppa loss allt som byggs upp inom mig.
Om jag bara vågade.
Stressad.
Ok. Så här långt har ju dagen inte visat sig vara nått annat än en stor katastrof. Jag är uppvarvad och orolig. Spänd och taggig. Telefonen tycks ringa oavbrutet och jag blir hyperstressad varje gång för det är bara "okänt nummer" eller telefonnummer jag inte känner igen. En sån här dag så räcker det med så lite för att jag skall få stressknäpp. Klockan 15.00 skall jag till sjuksköterskan på dårhusert för mitt veckobesök. Det känns så meningslöst, för jag vet ju att det egentligen bara går ut på att jag skall hålla mig snäll och fin tills jag får tid hos läkaren. Tre månaders väntetid har man pratat om. Tre jäkla månader. Jag borde ta upp att jag behöver ett nytt recept på sobrilen, men det känns så knarkaraktigt att be om det. Jag vet ju att alla i min omgivining är rädda för att jag skall utvecka ett läkemedelsmissbruk. Men ärligt talat skiter jag i om det blir så, bara jag kan få lite lugn i själen nån gång mellan varven. Jag menar, att inte våga svara i telefonen. Att ha en vilopuls på 100. Att ständigt gå på högvav.
Det är inget kul. alls. Säger bara det.
Det är inget kul. alls. Säger bara det.
Grannar
Kan någon vara sä vänlig och förklara för mig vad våra grannar över oss gör? Möbler flyttas, det bankas, det låter. Dag ut och dag in. Inte hela dagarna, men då o då. Man kan ju förstå att det låter nån gå¨ng om man möblerar om. Men kan de inte bestämma sig för hur de ska ha det? Borde man inte någon gång ha möblerat färdigt? Fast det är ändå bättre än de grannar som bodde ovan min i min förra lilla ungkarlslya. De renoverade lägenheten. Fram till ett två tiden på natten. Borrade, slipade. Lite så där. Mitt i jäkla natten. Jag var uppe en gång o sade till dem. Då var de högaktligen förvånade att det hördes ända ner till mig. Hur nu det kunde förvåna? Jag menar, en borrmaskin är ju inte så tyst, det vet man väl om? Hör man inte det själv när man borrar?
En gång i tiden hade jag grannar som gökade högt och ofta. Det var inget sånt där ofrivilligt stön som hördes, utan damen som bodde vägg i vägg med oss tjöt som ett brandlarm. Hon skrek och hojtade så man var sugen på att ringa på och erbjuda henne en Alvedon eftersom hon verkade ha ont. Tillråga på alt hade hon en säng som knakade, så man kunde inte misstolka ljuden. Det var ett klart och mycket rytminskt knarrande som ljöd, förutom damens tjut och hoolabalooa då.
Fan vet om jag inte ska skaffa öronproppar.
En gång i tiden hade jag grannar som gökade högt och ofta. Det var inget sånt där ofrivilligt stön som hördes, utan damen som bodde vägg i vägg med oss tjöt som ett brandlarm. Hon skrek och hojtade så man var sugen på att ringa på och erbjuda henne en Alvedon eftersom hon verkade ha ont. Tillråga på alt hade hon en säng som knakade, så man kunde inte misstolka ljuden. Det var ett klart och mycket rytminskt knarrande som ljöd, förutom damens tjut och hoolabalooa då.
Fan vet om jag inte ska skaffa öronproppar.
Farlig mat
Aftonbladet: Hur farligt äter du?
Hua. Enligt detta borde jag vara död sen tio år. Minst. Som vanligt blir jag lite skrajsen. Sen glömmer jag bort det. Illa, mycket illa.
Hua. Enligt detta borde jag vara död sen tio år. Minst. Som vanligt blir jag lite skrajsen. Sen glömmer jag bort det. Illa, mycket illa.
Bö... början... början....
Jaha, låt mig se nu. Denna dagen har inte börjat något vidare. Huvudvärken och halsontet är kvar precis som när jag gick och lade mig. Jag har sovit crappy hela natten. Kaffekokaren började läcka vatten efersom jag inte satt på vattenbehållaren ordentligt, så det rann vattten över hela köksbänken innan jag såg det. Vädret suger. Tja, då kan det bara bli bättre då :-)
Förkyld? Igen! Igen!
Jaha, så var det officiellt då. Jag är förkyld. Igen. Jag måste ha västvärldens sämsta imunförsvar. Räcker att grannen nyser så blir jag sjuk. Ont i skallen, ont i halsen, ont i, tja ont kort och gott.
Men jag vet botmedelet. Sömn. Så nu knatar jag i sänge och går inte upp innan jag är frisk.
Eller jag blir hungrig, beroende på vad som kokmer först.
Men jag vet botmedelet. Sömn. Så nu knatar jag i sänge och går inte upp innan jag är frisk.
Eller jag blir hungrig, beroende på vad som kokmer först.
Snus, kaffe och ekonomi
Sovit som en stock. Tydligen har telefonen ringt två gånger men jag har inte hört ett skvatt. Katten hoppade upp i sängen och där låg vi och nanade så gott så. När jag väl vaknade stormade Hulda Hustrun in genom dörren, pigg och nyter efter sitt besök i sjukhusvärlden. Allt hade gått bra ialla fall och det är ju tur att den lille killen är vid gott humör inför halsmandeloperationen. Själv har jag som sagt tillbringat ensamtiden med att sova.
Mitt utrymme på bloggen börjar ta slut, så snart får jag bestämma mig om jag skall uppgredera mitt meddelemsskap för de där 59 kronorna eller lägga ner alt flytta bloggen. Som om jag kunde ta ett sånt beslut när jag nyss gått upp. Och i vilket fall som helst så spelar det inte nån roll vad jag bestämmer så länge vi inte har några pengar. När man är sådär jättefattiga kanske det inte är en blogg man skall prioritera? Eller :-)
Hulda Hustrun gav sig iväg till affären för att inhandla det mest nödvändiga. Och snus. Det känns väl sådär att slänga ut pengar på snus när vi får vända på varenda krona. Lite skämms jag. Men det räcker att jag inte skall hitta dosan här hemma för att nikotinbehovet skall skrämma upp mig till oanade höjder. En tillvaro utan nikotin ter sig som grå, fattig och innehållslös. Det mjällaste påsklamm, den saftigaste lax skulle smaka som grusi gommen utan att kunna avsluta måltiden med en snus. Dagarna skulle bara vara en lång transportsträcka mot evigheten utan mitt älskade snus och kaffet.
Tar jag i? Överdriver jag? Jo, troligen. Men det är svårt att sluta snusa. Det kan vi väl vara överens om i alla fall.
Eller?
Mitt utrymme på bloggen börjar ta slut, så snart får jag bestämma mig om jag skall uppgredera mitt meddelemsskap för de där 59 kronorna eller lägga ner alt flytta bloggen. Som om jag kunde ta ett sånt beslut när jag nyss gått upp. Och i vilket fall som helst så spelar det inte nån roll vad jag bestämmer så länge vi inte har några pengar. När man är sådär jättefattiga kanske det inte är en blogg man skall prioritera? Eller :-)
Hulda Hustrun gav sig iväg till affären för att inhandla det mest nödvändiga. Och snus. Det känns väl sådär att slänga ut pengar på snus när vi får vända på varenda krona. Lite skämms jag. Men det räcker att jag inte skall hitta dosan här hemma för att nikotinbehovet skall skrämma upp mig till oanade höjder. En tillvaro utan nikotin ter sig som grå, fattig och innehållslös. Det mjällaste påsklamm, den saftigaste lax skulle smaka som grusi gommen utan att kunna avsluta måltiden med en snus. Dagarna skulle bara vara en lång transportsträcka mot evigheten utan mitt älskade snus och kaffet.
Tar jag i? Överdriver jag? Jo, troligen. Men det är svårt att sluta snusa. Det kan vi väl vara överens om i alla fall.
Eller?
Gräsänkling
Jag ska var hemma ensam, precis som en stor kille. Hulda Hustrun försvinner till sjukhuset med yngste sonen för att förbereda honom inför halsoperationen han ska göra nästa vecka. Han är tät i näsan så han låter ständign förkyld. Det är ävl inte det värsta men att han snarkar som en hel karl och har svårt att andas när han ligger ner är ju lite problematiskt, Så nu skall det opereras mandlar, polyper eller vad det nu kallas. Yngsta dottern skall till sin farmor och farfar, de andra barnen är hos sina respektive föräldrar eller ute på påskvift.
Så jag blir alldelels ensammen hemma. I flera timmar. Hua. Hur ska detta gå? Jag som blir daddad med av Hulda Hustrun så att jag snart inte kan torka mig själv efter toabesöken. Uscha, så går det när man utnyttjar folks goda vilja. Då blir man skönt osjälvständig som jag. men jag skall försöka klara detta. Om jag bara kunde lista ut hur man trollar fram mat på bordet. Jag har förstått att det har något samband med den där värmesaken i köket.
Detta skall nog gå bra...
Så jag blir alldelels ensammen hemma. I flera timmar. Hua. Hur ska detta gå? Jag som blir daddad med av Hulda Hustrun så att jag snart inte kan torka mig själv efter toabesöken. Uscha, så går det när man utnyttjar folks goda vilja. Då blir man skönt osjälvständig som jag. men jag skall försöka klara detta. Om jag bara kunde lista ut hur man trollar fram mat på bordet. Jag har förstått att det har något samband med den där värmesaken i köket.
Detta skall nog gå bra...
Men at work
Såg på nätet "alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor". Det är ju det jag sagt hela tiden. Arbete är farligt.
Växthuseffekt, my arse
Det är inte möjligt. Det snöar igen. Måste bero på Tjernobyl detta vårväder. För annars är det väl inte möjligt. Går vi mot en ny istid. Vart dog den där växthuseffekten vägen. Kan vi inte få lite sånt nu? Så det blev varmt och gott. Skit i om glaciärisen smälter. Då blir det bara med vatten att bada i.
Kaffe och vatten
Aftonbladet: Susanne gick ner tio kilo ? med kaffe
Hm, om detta funkar borde jag väga en två tre kilo allt som allt med allt kaffe jag dricker. fast det var ju inte så enkelt. Det var nåt speciellt kaffe man ska dricka. Säkerligen jättdyrt. Och säkerligen jätte ofunkande. (nu uppfann jag ett ord igen).
Hm, om detta funkar borde jag väga en två tre kilo allt som allt med allt kaffe jag dricker. fast det var ju inte så enkelt. Det var nåt speciellt kaffe man ska dricka. Säkerligen jättdyrt. Och säkerligen jätte ofunkande. (nu uppfann jag ett ord igen).
My girl
Sittrer fortfarande här med skallebank. Borde gå o clägga mig, men Hulda Hustrun är och kör äldsta dottern så jag sitter med knattarna och tittar på tv istället. Huvudet känns som en stor ballong av värk.
Suttit och snackat med S på MSN. Kul, det var länge sedan vi pratade. Får gå över till honom en dag.Jag måste bli lite med social än jag är nu för tiden. Man borde dra med C och titta över på en kaffe hos S. Eller, tja, vad som helst egenligen. Fan jag låser in mig bakom vår dörr sen sitter jag där och undar varför jag inte umgås med någon.
Fast på ett sätt saknar jaginte folk. Jag har min Hulda Hustru och hon är den bästa vän jag kan tänka mig. Hon vet allt om mig och lite till. Ändå stannar hon kvar. Min babe det. Min Babe.
Suttit och snackat med S på MSN. Kul, det var länge sedan vi pratade. Får gå över till honom en dag.Jag måste bli lite med social än jag är nu för tiden. Man borde dra med C och titta över på en kaffe hos S. Eller, tja, vad som helst egenligen. Fan jag låser in mig bakom vår dörr sen sitter jag där och undar varför jag inte umgås med någon.
Fast på ett sätt saknar jaginte folk. Jag har min Hulda Hustru och hon är den bästa vän jag kan tänka mig. Hon vet allt om mig och lite till. Ändå stannar hon kvar. Min babe det. Min Babe.
Skallbank
Vaknade med en dunkande huvudvärk. Lite j´´kli i halsen. Fan denna dagen verkar inte bjuda på någon fågelsång direkt. Känns som om skallen ska spärngas. Men isätllet för att gnälla över det så ska jag ta en kopp kaffe till och se vart denna dagen för mig.
Lägga sig
Nu stänger vi butiken. Varför sitta här och vara dödstrött när sänge oc Hustrun väntar i sovrummet? Skulle jag sitta kvar här skulle jag ju ge ett närmast korkat intryck. Och det vill man ju inte,
Så, go´ natt
Så, go´ natt
Känslokorg
Tänk vad praktiskt det skulle vara om man kundelägga ner sina känslor i en korg. Så att man kudne titta påd em. En efter en. Dåkanske man skulle slippa den ständiga huvud/nacke/rygg/käkar värken. Om man kunde titta på ad det är man är så förbannat rädd för. Om man kunde sortera sina känslor, kategorisera dem, ranka dem. Så att rätt känsla tar rätt plats. Då kanske rädslan, ångesten och oron skulle ta mycket mindre plats. Kanske skulle lyckan kärleken och godheten äntligen få utrymme att växa, att blomstra.
Viss vore det praktiskt med en sån korg?
Viss vore det praktiskt med en sån korg?
Förkyld? Igen!
Säker på att jag har en förkylning på g. Skallen bankar, jag är trött, (hm, fast det kanske kan räknas till normaltillståndet ) Hulda Hustrun säger att jag låter förkyld när jag pratar. Det killar lite i halsen. Jag är extra nojig. Just det brukar vara en bra indikation på att jag kommer bli sjuk.
Finns inte mycket mer man kan göra förutom att gå o nana. Fast det är ju inte så illa.
Finns inte mycket mer man kan göra förutom att gå o nana. Fast det är ju inte så illa.
Äntligen på g
Nu har Robbie startat sin superturné
Om det bara kunde li sommar snart så att Robbie kommer till Sverige. Men den som väntar på något gott och sånt, bla, bla, bla
Om det bara kunde li sommar snart så att Robbie kommer till Sverige. Men den som väntar på något gott och sånt, bla, bla, bla
Fråga doktorn!
Tog en tupplur. Jösses så gott det kan vara. Liksom bara gled in i sömnen. Så nu sitter jag och dricker kaffe och försöker komma i synk med världen. Fråga doktorn eller vad det heter, på tv. Har aldrig fattat varför folk skriver in till de där programmen. Att de inte söker läkare istället. Man tycker det vore lättare. Knepigt, men vad gör inte folk för att nämnas i tv. För när man skriver dit kan man ju inte vara garanterad ett svar, som man kan vara om man sitter öga mot öga med doktorn. Och vart vänder sig dessa brevskrivare om de inte får svar i tv? Hemmets Journal?
Jaja, inte är det mina problem. Egentligen. Men jag kan inte hjälpa att jag är nyfiken. Man undrar ju.
Jaja, inte är det mina problem. Egentligen. Men jag kan inte hjälpa att jag är nyfiken. Man undrar ju.
I morgon skall jag sluta grisa ner mig.
Jag dricker åt helvete för mycket kaffe. Alldeles för mycket. Jag dricker tills magen är sur som ättika och jag är uppskruvad som en liten energizerkanin. Då måste jag ta en tablett och gå o lägga mig till snurret och spänningarna släpper. Sen tar jag en kopp kaffe. Och en snus. Mycket snus. Och så röker jag nån cigarr mellan varven. Eller lite pipa. Eller en cigarett vid sällsynta tillfällen.
Jag äter också. I alla fall när jag inte har skruvat upp mig på kaffe så till den milda grad att jag inte kan svälja. Socker. Fett. Sånt. Allt som är gott, också några saker som inte är så goda men de slinker ner ändå. I bara farten liksom. Allt utom grönsaker och frukt Godis äter jag med. Och glass. Jag är som en bulemiker förutom den där spygrejen. Det gör jag inte. Fasen det är etrt under att jag inte dött i en brakinfarkt redan. Jag rör på mig, det gör jag. Typ, när jag går till bilen.
Nä, i morgon, då ska jag börja mitt nya liv.
I morgon. Lovar.
Jag äter också. I alla fall när jag inte har skruvat upp mig på kaffe så till den milda grad att jag inte kan svälja. Socker. Fett. Sånt. Allt som är gott, också några saker som inte är så goda men de slinker ner ändå. I bara farten liksom. Allt utom grönsaker och frukt Godis äter jag med. Och glass. Jag är som en bulemiker förutom den där spygrejen. Det gör jag inte. Fasen det är etrt under att jag inte dött i en brakinfarkt redan. Jag rör på mig, det gör jag. Typ, när jag går till bilen.
Nä, i morgon, då ska jag börja mitt nya liv.
I morgon. Lovar.
VÅRRUS!!!
JA! Årets första vårdag är ett faktum. Fåglar sjunger, solen skiner, himlen är blå, knoppar brista. Allt är på top, av sig självt. Barn som har påsklov leker på gräsmattan. Cyklar putsas, bilar tvättas. Man kan ha balkongdörren öppen utan att frysa ihjäl. Bara ren, frisk luft smiter in i dörröppningen och borstar bort vinterns unkna gamla spöken. Tillråga på allt var det inte så länge sedan Hulda Hustrun tvättade fönstren så inte ens det kan man klaga på. Katterna sitter på balkongkanten och spanar in fåglar. ta mig tusan . Det är så jag blir på gott humör. Jag och Hulda Hustruns son åkte till Fristad för att hämta min yngste son. Det var en ren uppvisning av våren längs med vägen. Folk som eldade gammalt trädgårdsrens, bilar som blänkte, en torr, ren vägbana, för första gången på en hel evighet.
Man vill liksom bara rusa ut, naken och.... nä, skit i den delen, den hoppar vi. Men rusa ut och ropa, "var hälsad du sommarens budbärare".
Jag är så glad så jag får sätta mig och ta en kopp kaffe och lugna ner mig. Precis smårusig av vårkänslor. Illa att Hulda Hustrun tagit med sig sin yngsta dotter och åkt till Hustruns mormor för att baka. För hade Min Kvinna varit hemma skulle jag tagit henne med storm, tryckt en öm men ändå bestämd kyss på hennes mun och sedan dansat en vals. Inte för att jag kan dansa. Men jag skulle försökt.
Man vill liksom bara rusa ut, naken och.... nä, skit i den delen, den hoppar vi. Men rusa ut och ropa, "var hälsad du sommarens budbärare".
Jag är så glad så jag får sätta mig och ta en kopp kaffe och lugna ner mig. Precis smårusig av vårkänslor. Illa att Hulda Hustrun tagit med sig sin yngsta dotter och åkt till Hustruns mormor för att baka. För hade Min Kvinna varit hemma skulle jag tagit henne med storm, tryckt en öm men ändå bestämd kyss på hennes mun och sedan dansat en vals. Inte för att jag kan dansa. Men jag skulle försökt.
Den perfekta morgonen.
Råkade kasta ett getöga ut genom fönstret. Det är sådär vackert ute som det bara kan vara i verkligheten. En blå himmel, frost som biter sig kvar i gräsmattan, små, små knoppar på björkarna. En sol som sakta värmer upp dagen. I lägenheten sover barnen fortfarande. Min vackra livskamrat sover på rygg, med händerna sedesamt knäppta på magen. Katterna sitter i fönstet och letar, längtar efter småfåglarna. Det är så man blir enna som nostalgisk. I lokalbladet kan man läsa om gårdagens händelser, liv som fötts och liv som släckts, små nyheter om små människor och stora händelser i stora människors liv. Kaffet ryker i muggen.
En i mitt tycker perfekt början på dagen.
En i mitt tycker perfekt början på dagen.
Nytt, nytt, nytt
Sitter och funderar på om jag har något att skriva. Så jag skriver väl det. Egentligen finns det ingen anledning att skriva något alls, eftersom inget speciellt har hänt, jag har inte kommit fram till någon ny revolutionerande tanke eller teori. Jag har faktiskt inte ett skvatt att säga. Så jag gör väl det. Säger att jag intet har att säga.
Så gör jag ju det ialla fall.
Så gör jag ju det ialla fall.
Tidigt
Så var man uppe igen då-.Knepigt. JAg vaknar 05.37 på slaget. Varje morgon. Är min kropp programerad till dettta. Och framföralt; varför? Knepigare saker har hänt, det har de. Men ialla fall. Man undrar ju.
Biköernsa bilkö
Jag körde hem min son. Såklart hamnade i i bilkön som kom sig av att alla skulle ta sig från Borås Arena. Bil efter bil efter bil och ala låg så i baken på varaandra så att jag lurade på om man verkligen behöde styra. Kanske kunde man bara köra riktigt nära framfövarande bil och haka på liksom. Det ar det som jag tror bakomvarnade bil försökte. Det var en kille som säkerligen aldrig har ens hört talas om reaktionstid eller bromssträcka.
När jag väl lämnat av sonen hos hans ömma moder åkte jag tillbaka. Det var som ett pärlband av bilar hela bägen mellan Fristad och Borås.
Tänk att fotboll kan samla så många. Knepgt.
När jag väl lämnat av sonen hos hans ömma moder åkte jag tillbaka. Det var som ett pärlband av bilar hela bägen mellan Fristad och Borås.
Tänk att fotboll kan samla så många. Knepgt.
SKIT SKIT SKIT
Fan säger jag bara. Fan. Det blev bara en pinne i protokollet. IFK reducerade i slutminuten. Fy fan.
Uscha.
Uscha.
radio suger.
HAlvtid. Elfsborg leder med 1 - 0 och jag har kallt konstaterat att radio suger. Vi sitter och lyssnar till webbradion som sänder alla matcher live. Men det blir liksom inte samma sak att göra det. Det bästa vore ju att kunna gå på matchen men där stoppar vår för tillfället helkassa ekonomi stopp
Tvfotboll
Detta med tvsändnigar eller inte sändningar från alsvanskan håller ju på att bli en rysare bara det. Vi har ju säsongskortet, vilket innebär att vi kan se alla allsvenska matcher direkt. Eller, tanken är ju att det ska fungera på det sätte. Men nu har sändningsrätten bollats med både hit o dit så vi vet fortfarande int eom det blir någon fotbolll på tv. Känns lite visset att betala för en tjänst och sedan inte få se den.
Nu, bara timmarna före avspark pratas det om att derbymatchen mellan Djurgården - Hammarby kommer sändas. Mern inte ett ord om övriga matcher.
Tänk om bara nått kunde funka nån gång. Bara nån gång.
Nu, bara timmarna före avspark pratas det om att derbymatchen mellan Djurgården - Hammarby kommer sändas. Mern inte ett ord om övriga matcher.
Tänk om bara nått kunde funka nån gång. Bara nån gång.
Bara en sån sak
Jag har placerat min blogg i Borås på bloggkartan.se
kattpiss
Tusan, katteländet har pinkat i vår säng igen. Trots p-piller. Börjar bli nog så irriteraden detta. Hoppas hon slutar. För sin egen skull menar jag. Hulda Hustrun slänger myckekt dolska blickar på kattrackaren. Enligt böckerna kan ett sådant beteende (kattens alltså, inte Hulda Hustruns) bero på :
Nä, vi får nog vänta ett tag för at kolla upp det där med löpning och p-piller.
Men hon ligger risigt till, katten. Det gör hon.
- Sjukdom
- Löpning
- Stress
- annan förändring i hemmet
Nä, vi får nog vänta ett tag för at kolla upp det där med löpning och p-piller.
Men hon ligger risigt till, katten. Det gör hon.
Depp
Uscha vad det gör ont att se mina nära och kära må dåligt och oroa sig för mig. När jag mår dåligt mår de automatiskt dåligt. Jag kan se det så tydligt,men jag vet inte hur jag skall förhindra det. Nyss föreslog jag för min älskade fru att jag skulle flytta hem till min mor så att min kära hustru fick lite utrymme att andas på. Som en sorts växelvård. Men det ville hon inte. Jag känner mig rådvill och osäker. Känns som om jag bara gör de perosner jag älskar mest illa.
Jag vet att jag är jobbig att leva med. Det är mycket som klickar. Mina nojor, mina botmedel mot nojorna. Min brist på gehör inför andras behov, min sociala fobi som smittar eller påverkar alla i min närhet. Min olust och min oro och mitt humör. Allt det där gör det nästan omöjligt att leva med mig.
Kanske skulle min omgivning må mycket bättre utan mig.
Jag vet att jag är jobbig att leva med. Det är mycket som klickar. Mina nojor, mina botmedel mot nojorna. Min brist på gehör inför andras behov, min sociala fobi som smittar eller påverkar alla i min närhet. Min olust och min oro och mitt humör. Allt det där gör det nästan omöjligt att leva med mig.
Kanske skulle min omgivning må mycket bättre utan mig.
Broke!
Ok, jag erkänner. Jag är en ekonomisk katastraf på två ben. Om hag har 5 kronor måste jag använda 7. Det liksom bara är så. Men det är så konsitg. För nästan varje gång när jag varit pank, penninglös, barskrapad och fattig, så har perngar dykt upp nästintill från ingenstans. Och tvärtom. Om jag har lyckats skrapa ihop lite extrapengar så kan man ge sig 17 på att jag kommer att få oväntade utgifter. Det är som om världsrymdens karma har gett sig tusan på att jag skall vara ständigt pank men aldrig fattig.
Fast riktigt såhär illa har det faktskti aldrig vart. Fogden står och bankar p dörren och barnen får gömma sig i garderoben. Na, kanske inte så illa. Men fetare dagar har man skådat. Det här med att vara sjuksskriven är ju inget jag rekomenderar ocm man har några statuskrav. Överhvudtaget. Och det skall viss bli ännu värre nu när jag ska gå över till sjukbidrag. 65% av inkomsten pratas det om. MEn jag överlåter som vanligt de ekonomiska planerna och budgetförslag till Hulda Hustrun. Hon lider inte riktigt av samma spenderariver som jag gör.
Men men, det kanske kan bli en karriär av detta med. Fullblodsproffs i sjuklighet. Det låter det. Men elitlicens och allt. Vänta bara. Vips så har jag skapat mig en inkomst p 66-67% av min förra inkoms. Då minsan. Dåska jag köpa.. tja. lördagsgodis.
Vänta bara.
Fast riktigt såhär illa har det faktskti aldrig vart. Fogden står och bankar p dörren och barnen får gömma sig i garderoben. Na, kanske inte så illa. Men fetare dagar har man skådat. Det här med att vara sjuksskriven är ju inget jag rekomenderar ocm man har några statuskrav. Överhvudtaget. Och det skall viss bli ännu värre nu när jag ska gå över till sjukbidrag. 65% av inkomsten pratas det om. MEn jag överlåter som vanligt de ekonomiska planerna och budgetförslag till Hulda Hustrun. Hon lider inte riktigt av samma spenderariver som jag gör.
Men men, det kanske kan bli en karriär av detta med. Fullblodsproffs i sjuklighet. Det låter det. Men elitlicens och allt. Vänta bara. Vips så har jag skapat mig en inkomst p 66-67% av min förra inkoms. Då minsan. Dåska jag köpa.. tja. lördagsgodis.
Vänta bara.
Käcka djur
Det ligger en pälsboll i vårt fönster. Det ligger ännu en pälsboll på golvet. Den ena pälsbollen håller ett öga öppet mot omvårlden men bollen på golvet sussar gott. Det är Sir Lancelot i egen hög person som ligger på rygg med magen i vädret som en semestrande full svensk på Greklands stränder. Karln reagerar inte ens när jag klappar honom på magen. Inte ens en ryckning i morrhåren. Knepig katt.
Men nu är våren här o då kan man äntlgien öppna balkongdörren så att den friska luften kommer in och de ivriga katterna slipper ut. De hoppar rasktr över till fönsterblecket, sen ligger de där och kikar ut. Eller kikar sig omkring kanske är bättre att säga. De är ju redan ute själva ju.
Ibland ramlar hon-katten, Chips ut. Men eftersom vi bor påförsta våning är det inget förutom hennes stolthet som blir skadat. Hon brukar i de fallen (hihh, nu var jag lite rolig såg jag) sätta sig under fönstret och jama så embarmelit så då är det bara att knata ner till källaren och hämta upp henne. Sir Lancelot, Lanci kallad har ramlat ut en gång. Sedan dess är han betydligt mer skeptisk till fönsterklättrande än sin kvinnliga motsvarighet. HAn håller sig mestadels på balkonggolvet, ibland ställer han sig på en stol och kikar över räcket. Oftast får det räcka.
Käcka djur, de där katterna. Käcka djur.
Men nu är våren här o då kan man äntlgien öppna balkongdörren så att den friska luften kommer in och de ivriga katterna slipper ut. De hoppar rasktr över till fönsterblecket, sen ligger de där och kikar ut. Eller kikar sig omkring kanske är bättre att säga. De är ju redan ute själva ju.
Ibland ramlar hon-katten, Chips ut. Men eftersom vi bor påförsta våning är det inget förutom hennes stolthet som blir skadat. Hon brukar i de fallen (hihh, nu var jag lite rolig såg jag) sätta sig under fönstret och jama så embarmelit så då är det bara att knata ner till källaren och hämta upp henne. Sir Lancelot, Lanci kallad har ramlat ut en gång. Sedan dess är han betydligt mer skeptisk till fönsterklättrande än sin kvinnliga motsvarighet. HAn håller sig mestadels på balkonggolvet, ibland ställer han sig på en stol och kikar över räcket. Oftast får det räcka.
Käcka djur, de där katterna. Käcka djur.
Oro
Ska bli interssant att se vad denna dagen har att erbjuda. Jag har redan blivit lite spänd och smånojig. Konstigt, vissa dagar räcke det att sitta framför datorn eller tvn så blir jag nojig och en del dagar kan man vara riktigt äventyrlig. Som att man kanske åker til knalleland en sån dag :-)
jaja, allt handlar om vilka mediciner man petar i sig och hur man tänker under tiden. Så, dags att noja av och slappna av lite. Klockan är ju bara halv nio. Var sak har sin tid och oro hör kvällen till.
jaja, allt handlar om vilka mediciner man petar i sig och hur man tänker under tiden. Så, dags att noja av och slappna av lite. Klockan är ju bara halv nio. Var sak har sin tid och oro hör kvällen till.
Tänk
Vad skulle jag kunna göra förutom att sitta här? Bära keps i Örnsköldsvik? Titta på orrspel i Berlin? Hoppa fallskärm i Egypten eller tillverka blöjor i Hong Kong? Tänk vad mycket man skulle kunna göra iställett för att sitta här.
Tänk!
Tänk!
P-piller igen
Honkatten har fått p-piller. Nu ligger hon i fönstret ovanför elementen och tittar sig lojt omkring. Det kan ingen tro att det bara är dagar sedan hon gled omkring på golvet som en galen ål. Istället för att jama hysteriskt slänger hon en blick på mig där jag sitter och skriver, vänder sig om och somnar igen.
Tänk vad ett litet piller kan göra.
Tänk vad ett litet piller kan göra.
Ding
Ibland blir jag skraj inför hur jag funkar. Katterna välte omkull ett vattenglas som stod på köksbordet. Jag hörde att vattnet började rinna ner på golvet. Då väljer jag, till min egna stora förvåning, att inför mig själv låtsas om som om jag inte sett eller hört något. Hur är man skapt i skallen då? När man är så lat att man föröker lura till och med sig själv.
Hjälp!
Hjälp!
Rent guld, guld säger jag.
Energi
Elfsborg spelar årets första allsvenska match i dag, mot ärkerivalerna IFK. Därför har äldsta dottern och hennes pojkvän och okänt antal vänner åkt runt sedan klockan 03.00 för att sätta upp banderoller över hela stan och omgivande sämhällen. Vilken energi. Vilken fart. Jag har inga som helst minnen av att jag gjorde något som ens var i närheten eller andades krativitet i den åldern. När jag var 16 så var man visserligen uppe på nätterna, men då rökte man cigaretter och drack stulna öl. Ja måste nog erkänna att det verkar ha färgat av sig hos min äldsta son som spenderar dagarna hängandes över gitarren och nätterna.. tja.. hängandes över gitarren.
Äldsta dottern däremot frustar och hoppar av enerigi och skaparkraft. Man ser tämligen lätt vilka barn som är mina och vilka som är Hulda Hustruns.
Men, i dag är det match. Bara en sån sak.
Äldsta dottern däremot frustar och hoppar av enerigi och skaparkraft. Man ser tämligen lätt vilka barn som är mina och vilka som är Hulda Hustruns.
Men, i dag är det match. Bara en sån sak.
Måndag som så ofta förr.
Så var det måndag igen. Otroligt hur fort veckorna går. Var ju bara nyssens sedan förra måndagen. Knepigt. Ja ja, måndag är det likt förbannat.
Morgonstund har guld i mund
Dags att dra ner persiennerna, puffa till kuddarna och gå o lägga sig i den nybäddade sängen. Ska jag vakna lika tidigt i morgon som jag gjorde idag måste jag gå och lägga mig tidigt. Det är konstigt att jag fått en vettig dygnsrytm först nu när jag inte jobbar och alltså inte behöver gå upp i arla morgonstund. Knepigt. Jag hade behövt de där tidiga kvällarna och morgnar som man går upp med lätta ben och hoppsanstudsar ut i köket för att dricka kaffe. Men på den tiden var varje morogn en mardröm och jag kom nog inte i tid till jobbet mer ärn en, två gånger per vecka. Resten av veckan fick man skämmas.
Jaja, hade det vart nu skulle jag väl vart där först. Eller, det vet i fan.
Jaja, hade det vart nu skulle jag väl vart där först. Eller, det vet i fan.
Att träta och annat som hör kärleken till
ojojo, jag fick precis reda på att ett av mina x skall börja som sjuksköterska på mitt jobb. Eller mitt förra jobb eller vad det kallas när man har sjukbidrag. Allt väl med det. Hon kan säkerligen vara en mycket duktig syrra. Men, ett annat av mina x jobbar där som undersköterska. De har såvitt jag vet avskytt varandra. I alla fall medan jag var ihop med sjuksköterskan, fast hon läste då. Detta kan sluta på precis vilket sätt som helst.
Precis hur som helst :-=
Tur man inte är kvar. Kunde blivit svårt att stå mitt i eldgivningen.
Ja jösses.
Precis hur som helst :-=
Tur man inte är kvar. Kunde blivit svårt att stå mitt i eldgivningen.
Ja jösses.
Jävla ungar
Jag slängde ett getöga ut genom fönstret eftersom min dotter sa att det var några ungar som lekte i byggjobbarnas container, bland gamla rostiga rör och sänderslagna toastoler. Som den vän av ordning jag är så öppnade jag ett förnster och ropade till grabbarn att de inte skulle leka bland skräpet. Grabbarna var väl i 5-7 års åldern. När jag ropar så ignorera de mig fullständig. Så jag harklar mig och ropar, denna gång lite högre att de skulle sluta leka i containerna. Tror du inte fan då den ena ungen tittar påmig, viftar med ett järnrör och säger "ska jag slå dig eller?" En unge på högst 7 år. Till en vuxen. Jag skulle aldrig vågar försöka mig på nått liknande när jag var liten. Inte ens tänka tanken.
Jag blev faktiskt så paff att jag stängde fönstret. Ja menar, hur svara man en liten unge på en sån sak? Rusar ut och skäller på ungen. Tror inte det, då kommer väl någon att anmäla en för barnamisshandel eller nått.
Fan, jag blir sur bara jag tänker på det. Hoppas verkligen mina egna ungar har bättre uppförande och mer vett än så.
Jag blev faktiskt så paff att jag stängde fönstret. Ja menar, hur svara man en liten unge på en sån sak? Rusar ut och skäller på ungen. Tror inte det, då kommer väl någon att anmäla en för barnamisshandel eller nått.
Fan, jag blir sur bara jag tänker på det. Hoppas verkligen mina egna ungar har bättre uppförande och mer vett än så.
Släkten är värst
Vi fick hem ett sånt där reklamblad, eller reklamtidning snarare, "Borås Posten". Det är en sånd där gratistidning fylld med reklam för lokala krämare och slika figurer. Jag bläddrade förstrött igenom, mest för att ha något att göra. Då får jag till min stora förvåning se en av mina kusiner, som tydligen jobbar på alternativ äger en affär som heter kinesisk läkekonst. Visserligen har hon, liksom jag, litre ryskt blod i ådrorna, men riktigt så längt bort i Asien kommer vi inte från. Där ser man. Tur att den fria pressen har koll på släkten så slipper jag göra det.
Invasion
Jaha, det blev int eså barnfritt som man trodde tidigare i dag. Äldsta sonen har precis vaknat och börja ljuda med gitarren, äldsta dotter med pojkvän väntas anlända under kvällen och min dotter kommer sova över med sin kompis. Där ser man. Men vi får väl vara både glada och tacksamma att barnen vill vara hos oss.
Inte så illa alls faktiskt!
Inte så illa alls faktiskt!
Filmcoma
Jag har nu i två kvällar i rad somnat ifrån filmen jag kollat på. "Undergången", om Hitlers sista dagar. Inte för att filmen är dålig, den är väldigt intressant, men jag har varit så trött på kvällarna att jag helt enkelt somnat till. Ska göra ett försök till i kväll. Man vet ju inte, i kväll kanske jag kan hålla mig vaken hela filmen.
Tomb Raider
Laddade ner demot till Tomb Raider Legend. Det var inte lite 90-tals flashback man fick. Som att bli kastad till 1997 igen. Jag har en svag aning att spelutvecklarna inte riktigt ville ha den reaktionen. Men vad tusan. Så känner jag iaf. Förresten, vad är det för fel på 1997?
Släppa väder
Vädret har fått spatt där ute. Ena stunden regnar det, sen skiner solen. Nästa regnar det samtidigt som solen lyser. Så kommer det en gnutta snö mitt i alltihopa. Man börjar ju lura på om det är så att vädergudarna vart på fest och sitter och sköter sitt jobb i bakfyllan.
Eller?
Eller?
Plomben som sprang
Jag har en plomb som sitter lite risigt till. Kul, precis vad man önskar sig. Så var den dagen totalt förstörd. Men men, ingen ide att gråta innan mjölken ens är spilld. Den där plomben kanske sitter i 40 år till. Vem vet?
Söndag o sånt.
Denna dagen har visat sig vara en typisk mellandag. En riktig söndag alltså. Jag ahr varit ute en kort sväng i regnet för att på Hulda Hustruns uppdrag köpa lite lösgodis. Det gick inge vidare. När jag väl kom hem upptäckte vi att en sort, som jag tog rätt mycket av smakar diskmedel. Eller, liksom, det smakar som man kan tänka sig att diskmedel borde smaka. Eller. Äh, ni fattar.
Så nu sitter jag återigen med mitt kaffe och lurar på vad jag skall göra härnäst. Sitter och tjattrar med C på MSN och liksom bara låter tiden gå.
Jaja, det löser sig.
Så nu sitter jag återigen med mitt kaffe och lurar på vad jag skall göra härnäst. Sitter och tjattrar med C på MSN och liksom bara låter tiden gå.
Jaja, det löser sig.
Thomas, tvi valen
Thomas Ledin på tv. Pekoralens mästare. Jag får såna där obehagliga rysningar längs med ryggen.Sommaren är kort, fan heller den är tre månader. Att karln ens fortafarande får gå lös.
Hua, han är så överskattad så jag blir så arg att jag måste gå o lägga mig.
Hua, han är så överskattad så jag blir så arg att jag måste gå o lägga mig.
Blind aggression
Grannar i vilt slagsmål - blind slog ner döv
Sorry och förlåt. Men detta var det roligaste jag läst än så länge i dag.
Sorry och förlåt. Men detta var det roligaste jag läst än så länge i dag.
Ur synk med dagen
Ok, nu har jag redan hunnit med en massa saker såhär på morgonen. Både ditt o datt. Så nu börjar det rycka i ögonlocken. Känns som om det är dags att ta en eftermiddagslur. Fast klcokan är ju bara halv 10. Men men, man ska ju lyda kroppen har jag hört och kroppen säger "sova" så då får det bli så. Visserligen lite med ett halvt öga, men ändå.
Blir nog en knepig dag detta. Jag är liksom lite ur synk med klockan. Som det känns nu så blir det dags att lägga sig att sova för natten vid 17 tiden :-)
Jaja, det löser sig väl kan jag trl Saker gör lätt det bara man inte petar och lägger sig i.
Sova var det.
Blir nog en knepig dag detta. Jag är liksom lite ur synk med klockan. Som det känns nu så blir det dags att lägga sig att sova för natten vid 17 tiden :-)
Jaja, det löser sig väl kan jag trl Saker gör lätt det bara man inte petar och lägger sig i.
Sova var det.
Sagt och gjort på morgonen
Denna dagen verkar gå på högfart. Jag har redan hunnit med att se en fim på tv, färgat håret och nu väntar jag på att Hulda Hustrun skall masa sig ut ur duschen så att jag kan tvätta ur färgen ur håret. Jag, fåfäng? Inte då! Ritat lite med de yngsta barnen har jag oxå gjort. Allt detta redan yjugo i åtta på morgonen.
Inte illa pinkat i kastrullen.
Inte illa pinkat i kastrullen.
Fnitter och tjatter
Ok, det här med att vakna tidigt börjar bli löjligt nu. Idag var jag uppe redan tjugo i sex. För en person som brukar kalla sig morgontrött så är det ju anmärkningsvärt att knata upp såhär "mittinatten". Jag hörde spridda fnitter och barnaröster. Det var min yngsta dotter13 år i år och hennes kompis som skulle sova över. Men det där med att sova hoppade de över. Och jag kan för mitt liv inte förstå hur de ska kunna sova som de fnittrar och tjattrar. Jag tog en snabb lov förbi derar rum och de förklarade mycket frankt att de minnsan försökt sova, men det bara gick inte. Jaja, de lär väl somna till slut.
Nä, nu ska jag ta dagens första kafffe och snus och börja nysta i vart denna dagen för mig.
Nä, nu ska jag ta dagens första kafffe och snus och börja nysta i vart denna dagen för mig.
Jädra blogg
FAsen. Nu krånglar bloggen igen. Kommentarer syns inte. Men jag kan se dem om jag loggar in på mitt konto. Hur länge tänker de hålla på att krångla? Man blir ju sugen på att flytta hela bloggen. Men jag är förtjust i adressen, den är så enkel. Och när bloggen väl funkar, funkar den bra och är lättadministrerad.
Ännu ett beslut att ta i livet. Beslut beslut som sagt.
Ännu ett beslut att ta i livet. Beslut beslut som sagt.
En dålig dag del IVX
Nu är jag trött. Jätetrött. Jag medicinerade bort min dundernoja. Det kan vara så att det blev lite mycket tillslut, för nu är jag så trött så trött. Det känns lite som om jag inte skulle kunna bli ens litet orolig. Någonsin mer. Livetr är inbäddat i ett lite skönd rosa bommulsmöln. Tihi, titta, en igelkott. Och där har vi en Man utan Ansikte.. nä, skojsar bara. Riktigt så illa är det inte. Och tröttheten beror nog mest på att jag har varit spänd som en fiolsträng under nojan.
Tja, mina nojor och min sociala fobi blir visst inte bättre med åren. Det är ett som är säkert ialla fall. För varje år som går så blir det lite värre, lite jobbigare att hålla ifrån sig och lite mindre tid mellan nojorna. De liksom avlöser varandra. Jag vet inte hur jag skuille klarat mig utan min medicin och min fru?
Tja, mina nojor och min sociala fobi blir visst inte bättre med åren. Det är ett som är säkert ialla fall. För varje år som går så blir det lite värre, lite jobbigare att hålla ifrån sig och lite mindre tid mellan nojorna. De liksom avlöser varandra. Jag vet inte hur jag skuille klarat mig utan min medicin och min fru?
Dundersuper noja De Lux
Uscha. redan fått en supernoja. Mina sobril var slut och jag måste åka till apoteket för att hämta ut nya. Nu var det ju så att jag inte pallar tanken på att stå i kö eller att sitta och vänta medan medicinen expidieras. I alla fall inte utan just ha tagit sobril. Men det var ju de som var slut. Så... vad göra. Tja, jag gjorde som jag brukar i sådana fall. Brakade ihop och fick en dundernoja de Lux. Så som vanligt fick Hulda Hustrun rycka in och åka till apoteket. Vad skulle jag göra utan henne?
Nästa gång skall jag gå o plocka ut mina mediciner före de tar helt slut. Jag var faktiskt uppe på sjukhuslasarette igår, men då hade jag fått med mig fel recept så det gick ju inte. Men nästa gång som sagt. Då, då ska jag göra som en vuxen man och gå till apoteket för att hämta min egne medicin.
Fan, man är inte till mycket nytta just nu.
Nästa gång skall jag gå o plocka ut mina mediciner före de tar helt slut. Jag var faktiskt uppe på sjukhuslasarette igår, men då hade jag fått med mig fel recept så det gick ju inte. Men nästa gång som sagt. Då, då ska jag göra som en vuxen man och gå till apoteket för att hämta min egne medicin.
Fan, man är inte till mycket nytta just nu.
Kaffe och bröd.
Vem kom på kaffet och varför? Jag menar, vem kom på att man ska plocka bönor, rosta dem, mala dem och hälla varm tvatten på dem? Var det nån gammal bonde som råkade tappa en böna i vatten? Eller, det går ju inte ihop. Vem kom på att kött är godare om man steker, grillar eller kokar det. Vem kom på bröd? Det är ju ännu värre än kaffet. För inte kan det väl ha varit en gumma som råkade trampa på lite vete, provade att blanda med vatten och baka det i en eld? För att inte tala om att tillsätta jäst och sånt. För även om vår gumma råkade trampa på veteaxet, vad i allsindar fick henne att komma på att man skulle blanda in vatten i sammanhanget? Eller eld? JAg kan fatta hur det kom sig att man uppfann flyget. Det var ett klart mål som man uppnådde genom en lång rad experiment. Men man visste liksom vad man ville ha. Men vem kom på att man behövde bröd på bordet? Var det en liten gubbe som vaknade på morgonen och plötsligt kom på att han ville ha en kopp kaffe och en macka? Och hur fasen visste han att det var det han ville ha.
Det är sånt man funderar på när man vaknat allt för tidigt.
Det är sånt man funderar på när man vaknat allt för tidigt.
Flygbilder
Jag har fått dille på Eniros flygbilder. Jag sitter och glor alldeles för mycket på de där. Men jag tycker det är så lustigt att se på vår stad och andra uppifrån. När man tittar på de där bilderna upptäcker man att staden, stadsdelen eller vad man nu tittar på inte ser ut som man trodde. Saker ligger annorlunda är man trodde, och stadsdelarna hänger ihop annorlunda.
Ja menar, nått ska man väl göra?
Ja menar, nått ska man väl göra?
Beslut
Ojojoj, nu är jag tidigt uppe. Det är ju fortfarande mitt i natten, nästan i all fall och här sitter jag. Nån fågel har fått pippi därute och sjunger för full hals. Kanske är den lite småpackad, det är ju ändå lördag morgon? Så här sitter man med sin mugg med kaffe och lurar på att sätta på tvn. Jag började titta på en film igår kväll men somnade så gott ifrån den där jag låg i sängen. Fast skall jag fortsätta titta på den får jag nog göra det i vardagsrummet så jag inte stör Hulda Hustrun. Ja ni ser. Mitt liv är fullt med viktiga beslut. Aldrig kan man vila. Beslut, beslut, beslut. Vilken glassmak skall man köpa? Vilken kanal skall ja titta på? Passar denna tröjan med de byxorna?
Beslut, beslut. Puh, redan trött och jag har bara varit uppe i några minuter. Blir svettig dena dagen tror jag. Men, inget att spara på. Låtom dagen börja!
Beslut, beslut. Puh, redan trött och jag har bara varit uppe i några minuter. Blir svettig dena dagen tror jag. Men, inget att spara på. Låtom dagen börja!
Gratis filmer och sånt
Har filmer som ligger och väntar på posten. VI hade 4 VIP filmer, alltså gratis filmer att beställa hos Home entertainmet. När dessa är levererade (nu alltså) skall vi avsäga oss meddlemskapet. Det har allt för många gånger blivit så att man glömt att avbeställa "månadens film" och fått hem filmer som inte är så intressanta för oss.
Men för att hämta dem krävs det att jag tar mig ut och upp till torget. Puh, nu blev jag lite svettig i ena hörnet av pannan bara jag tänkte på det. Hua, på med skor, jacka, knata. Eller ta bilen. Lika jobbigt som att gå ju (ni har inte sett vår bil, så spela inte förvånade över att jag påstår att det ska va lika jobbigt att åka bil som att promenera. Bara att starta eländet är ett äventyr).
Nä, detta kräver eftertanke. Först skall det drickas kaffe. En sak i taget.
Men för att hämta dem krävs det att jag tar mig ut och upp till torget. Puh, nu blev jag lite svettig i ena hörnet av pannan bara jag tänkte på det. Hua, på med skor, jacka, knata. Eller ta bilen. Lika jobbigt som att gå ju (ni har inte sett vår bil, så spela inte förvånade över att jag påstår att det ska va lika jobbigt att åka bil som att promenera. Bara att starta eländet är ett äventyr).
Nä, detta kräver eftertanke. Först skall det drickas kaffe. En sak i taget.
Vikten av en god sömn
Det kallar jag en tupplur. Hela eftermiddagen liksom bara försvann. Och drömt har jag gjort med. Bland annat gömde jag mi i en brevlåda. Bara en sån sak. Så nu sitter jag och yrar här med en kopp rykande varm kaffe bredvid mig. Och äldsta sonen har ett grafikkort liggande som vi kan peta in i den felande datorn.
Tänk vad saker kan ordna sig bara man sover ordentligt.
Tänk vad saker kan ordna sig bara man sover ordentligt.
Försäkringskassan och jag
De ringde från föräkringskassan och meddelade att jag allra troligas skulle få sjukersättning från och med juni. Förtidspension i folkmun. Hm. Det är inget man lever flott på. Min stackars Hulda Hustru sitter och föröker tolka regler och rättigheter gällande våra försäkringar. Det är en hel djungel det där. Som det ser ut nu är är jag föräkrad över tänderna men har inget skydd vid bestående arbetoförmåga. Så, när pengarna behövs som mest så blir det som minst.
Tur att min Vackra Fru har gott om tålamod. Själv har jag ju en koncentrationsförmåga som ett dampbarn så jag är så nöjd och glad för att hon orkar leta och gå igenom allt det där.
Tur att min Vackra Fru har gott om tålamod. Själv har jag ju en koncentrationsförmåga som ett dampbarn så jag är så nöjd och glad för att hon orkar leta och gå igenom allt det där.
Good times, good times
Äntligen har jag lyckats luska ut att det med 99% säkerhet är grafikkortet som bråkar i vår ena dator. Jag bytte ut kortet mot ett från en annan dator och då hostade den igång utan problem. Däremot var skärmen svart i den dator jag satte i det krånglande kortet. Låter det komplicerat? Jo vars. Ett tag hade jag inte ens en susning om vilket kort som var vilket eller vart de skulle sitta. Men det reddde ut sig till slut. Tror jag.
Så nu ska jag upp på vinden för att leta fram ett gammalt grafikkort. Jag har en svag aning om att det ligger ett sånt nånstans. Att ha tills vi kan köpa ett nytt. Jag är bara glad att det inte var moderkortet. Det hade varit så mycket besvärligare.
Så, det ser ut att vara en hygglig dag idag.
Så nu ska jag upp på vinden för att leta fram ett gammalt grafikkort. Jag har en svag aning om att det ligger ett sånt nånstans. Att ha tills vi kan köpa ett nytt. Jag är bara glad att det inte var moderkortet. Det hade varit så mycket besvärligare.
Så, det ser ut att vara en hygglig dag idag.
Jävla unge
Jag förstår mig inte riktigt på min äldste son. Han är ute på den där resan som varje ung pojke gör, när man lär sig vem man själv är, hur man fungerar och hur man ska förhålla sig till livet och omgivningen. Det kallas pubertet och min son är just nu långt bort från oss i den övriga familjen. Livet handlar om kompisar, gitarren, bandet och att göra så lite som möjligt i skolan.
Ibland skulle jag vilja ruska om honom när man fått ännu ett intetsägande svar på en fråga, när han bara försvinner ut genom dörren och svarar "ut" på frågan vart han skall eller "sen" när man frågar när han kommer tillbaka. Man skulle vilja vända honom upp och ner när man får en sån där tom blick när man frågar hur det gick i skolan idag. HAn är det enda jag vet som kan förklara att han somnade på golvet hos hans moder när han var på väg till skolan. Han skulle bara hämta en bok där sen somnade han . Han kallde det en olyckshändelse. En olyckhändelse? Att man somnar på ett golv? Fan han kan inte ens skolka snyggt.
Jag kan inte påstå att den lille mannen ger kommunikationen ett ansikte. Man ser bara ett stort hår som kommer och går med regelbundna avbrott för att ligga i sängen och sova. I morse sa jag till karln ett antal gånger att det var dags att komma upp ur sängen och möta livet med ett leende. Till det fick jag bara ett dolskt blängande till svar.
Tänk bara om karln kunde vara lika välartad som jag var då jag var ung. Artig och rakryggade gick jag genom livet med en sång i strupen och solsken i blick.
Eller?
Ibland skulle jag vilja ruska om honom när man fått ännu ett intetsägande svar på en fråga, när han bara försvinner ut genom dörren och svarar "ut" på frågan vart han skall eller "sen" när man frågar när han kommer tillbaka. Man skulle vilja vända honom upp och ner när man får en sån där tom blick när man frågar hur det gick i skolan idag. HAn är det enda jag vet som kan förklara att han somnade på golvet hos hans moder när han var på väg till skolan. Han skulle bara hämta en bok där sen somnade han . Han kallde det en olyckshändelse. En olyckhändelse? Att man somnar på ett golv? Fan han kan inte ens skolka snyggt.
Jag kan inte påstå att den lille mannen ger kommunikationen ett ansikte. Man ser bara ett stort hår som kommer och går med regelbundna avbrott för att ligga i sängen och sova. I morse sa jag till karln ett antal gånger att det var dags att komma upp ur sängen och möta livet med ett leende. Till det fick jag bara ett dolskt blängande till svar.
Tänk bara om karln kunde vara lika välartad som jag var då jag var ung. Artig och rakryggade gick jag genom livet med en sång i strupen och solsken i blick.
Eller?
Springtime
Djäklar i min lilla låda. Det är vår ute. Riktig vår. Inte sån där fuskvår som det kan vara ibland, utan en alldeles, alldeles riktig vårmorgonmed blå himmel och sol som skiner.
Sånt gör att det är så gott att leva. Så gott.
Sånt gör att det är så gott att leva. Så gott.
Förlåt dem ty de veta icken vad de gör.
De bilar och håller på i tarppen bredvid oss. Det låter som om de var i vår lägenhet. De borrar och hela lägenheten liskom skuttar i takt med borren. Kan bli irriterande detta, i längden. Men det har ju fördelen att det gör det betydligt lättare att hoppa glad och nyter ur sängen på morgonen eftersom det är stört omöjligt att ligga och dra sig i sängen.
Inget gott som inte har nått ont med sig som sagt.
Inget gott som inte har nått ont med sig som sagt.
Morgon No. II
Det finns egentligen bara en sak med tupplurar som är negativ. Det blir som en andra morgon på dagen. Man har ju egentligen redan fyltt på med dagens kvot av morgon på just morgonen. Sen får man en till efter att man vaknat, eller snarare under tiden man vaknar, från sin tupplur.
Så nu sitter jag för andra gången idag ochär helt mjuk i skallen och undrar lite förvirrat vad som hänt.
Tja, lite kaffe löser nog problemen.
Så nu sitter jag för andra gången idag ochär helt mjuk i skallen och undrar lite förvirrat vad som hänt.
Tja, lite kaffe löser nog problemen.
Den helande sömnen
Konstigt vad lite sömn kan göra. När jag gick och lade mig kände jag mig nere och orolig. Nu känner jag mig lite seg men på topp.
Jaja, ingen ide att lura på hur det kommer sig att sömn helar, bara att tacka och ta emot.
Jaja, ingen ide att lura på hur det kommer sig att sömn helar, bara att tacka och ta emot.
Insane in the brain
Så, frukosten var nere där den skall vara inuti min mage, posten har kommit och jag har gått igenom den. Jag har pratat mde sköterskan på pysk (sic) och fått en ny tid. Då är det väl bara att ta sina mediciner och lägga sig för en tupplur. Jag menar, jag har varit uppe sedan 6 i morse. Jag har visserligen inte gjort något speciellt, men jag är ju sinnessjuk, så jag kan göra lite som jag vill :-) En av få, små fördelar med det.
Tappa byxorna
Ärligt talat. Jag vet att jag börja låta som en gaggig gammal gubbe, eller ialla fall som en tråkig vuxen. Vad tusan är det för fel i skallen på dagens ungdomar som knatar omkring med byxorna ner på låren? Varför?Det ser ju inte klokt ut. Vi har ett exempel här i vårt alldeles egna hem. Dotterns pojkvän går allt som oftast omkring och ser ut som om byxorna vilken minut som helst skall ramla av honom. Man ser inget tecken tillatt karln skulle ha någon form av arsle utan ryggen liksom bara fortsätter ner till skorna. Jag kan faktiskt inte förstå vad det är som håller brallorna uppe? Existerar inte tyngdlagen för människor under 25? Eller är jag bara gnällig nu igen. När jag påpekade det för honom blängde han bara på mig och sa "vet du inte att det är modernt"? Modernt? Skulle de sätta eld på huvet om det vore modernt också?
Jag lägger mig inte i om de skall få ha det så i skolan eller inte. Det bara förvånar mig att de överhuvudtaget vill ha det så.
Hrmph!
Jag lägger mig inte i om de skall få ha det så i skolan eller inte. Det bara förvånar mig att de överhuvudtaget vill ha det så.
Hrmph!
Galenskapen i vår tid.
Satt och chattade med CN på MSN och vi kom på att man lider av mental impotens. Man vill men kan inte.
Illa illa.
Illa illa.
Soft in da head
Nu börjar jag tro att jag är helt mjuk i skallen. Helt plötsligt hittade jag ett nytt program bland de andra i listan. Det är inget jag känner igen och jag kan inte tänka mig att något av barnen har installerat det eftersom det var ett admin.prog. som kunde låsa användare vid att göra kunna göra vissa saker på vissa tider. Alltså rena mardrömmen för ungarna. Men jag kan då rakt inte påminna mig om att jag installerat det, eller ens att jag visste att det fanns. Knepigt. Spökar det i datorn? Nått vänligt spöke som ville hjälpa mig och Hudla Hustrun i våra desperata försök att styra dator och internetanvändandet hos ungarna. Tja.. knepigt är det i alla fall.
Nowhere man
I dag är ingen bra dag. jag har redan bestämt mig i detta. Tanken idag var ju att jag skulle köra Hulda Hustrun och Äldsta Dottern till lasarettet för tösen skulle till ortopeden för att ta bort gips och allt vad det nu var. Själv hade jag en tid klockan 11.30 hos sjuksköterskan på dårhuset men, men. Jag bara pallade inte tanken på att ta mig alldeles ensammen till sjukhuset och allt vad det innebär. Så, jag bokade av min tid och håller mig hemma. Det hade ju inte varit så konstigt om jag hade varit sjuk eller nått liknande. Men det är ju det jag inte är. Jag är bara som ett stort jävla barn som inte klarar att gå ut utan att hålla mamma (Hulda Hustrun) i handen. Men hon kan ju inte dela på sig stackarn. När jag berättade att jag skulle avboka min tid började stackarn att gråta. Hon sa att hon hade väntat sig det och att hon inte kan lita på att jag gör som jag säger jag skall göra, eller lovat.
Så, nu sitter jag där med gråten i halsen, men jag kan inte gråta. Jag tror det är min medicin som gör att jag bara kan "torrgråta" liksom. Man hulkar lite men inga tårar kommer. JAg önskar att jag skulle få bli frisk och inte vara sån här. Ständigt sviker jag löften, ständigt avbokar jag möten, uppgifter, tider för att jag är så förbannat klen i huvudet att jag inte kan stå upp som en man. FAN FAN FAN. Jag duger inte ens till bokstöd.
Jag är så trött på detta. Att ständigt vika mig. Att ständigt förödmjuka mig för att jag inte klara av de enklaste uppgifter utan att proppa mig full med piller, att inte kunna gå och handla som folk, utan att behöva lämna varorna i kassan och springa när kön blev för lång. Att veta att det sitter i huvudte och ständigt höra den vanliga visan: "den enda som kan göra något åt det är du själv". Säg det till en diabetiker. "Du måste tänka annorlunda så ska du se att du inte behöver ditt insulin, du måste rycka upp dig. Det kan ingen annan göra åt dig". Fan i mitt huvud finns det för lite serotenin, det behöver inte vara svårare än så. Men jag vet inte. Man lägger liksom över allt ansvar på patienten. Om du bryter ditt ben är det ingen som tycker det är konstigt att man gipsar dig. Men jag och mina likar skall ständigt gå med dåliga samveten för att vi inte "rycker upp oss".
Tror någon på allvar att man väljer att leva i en låda? Att man väljer bort semestrar, utflykter, IKEA besök, att man springer från affären med andan i halsen för att det är kul. Att man ligger och vrider sig som en fisk på torra land i sängen, på golvet eller vart fan man nu hamnat. Visst kan man själv påverka hur man lever sitt liv. MEn vi har inte samma förutsättningar. En del föds utan rädsla. De klättrar i berg, dyker i djupa havet, kör bil i 300km/h, hoppar fallskärm, allt för att känna att de lever. Jag har fullt upp med att kunna äta en smörgås utan att jag får "tungnoja", att jag skall kunna njuta av maten för en gång skull i stället för att vara livrädd att jag skall sätta i halsen. Att ha en vilopuls runt 100 bara för att man är så hyperspänd. Att ständigt ha ont i huvudet, axlar, rygg för att man knatar omkring och spänner sig så hårt att man inte skulle kunna banka in ett vassrör i röven ens med slägga.
Att inte kunna umgås med vänner och bekanta. Att inte klara att äta en god middag på en servering? Att inte kunna slappna av, att inte kunna leva ett normalt liv. Att vakna på natten av att käkarna är så spända att man fått kramp i dem, behöva bända upp munnen med händerna. Att vara en person som jämt och ständigt lovar och lovar men aldrig håller. Att inte kunna gå på bio med sina barn, på teater med sin fru eller åka på lillsemester utan att dränka sig i alkohol.
JAg skulle vilja skrika ut från hustaken "tror ni verkligen att jag valt att leva såhär? Tror ni jag vill ha det på detta sättet? Era jävla kuksugare, behåll era fördömande och dra åt helvete". Men jag är ju höjdrädd så det blir väl inte av det heller.
Nä. Idag är ingen bra dag.
Så, nu sitter jag där med gråten i halsen, men jag kan inte gråta. Jag tror det är min medicin som gör att jag bara kan "torrgråta" liksom. Man hulkar lite men inga tårar kommer. JAg önskar att jag skulle få bli frisk och inte vara sån här. Ständigt sviker jag löften, ständigt avbokar jag möten, uppgifter, tider för att jag är så förbannat klen i huvudet att jag inte kan stå upp som en man. FAN FAN FAN. Jag duger inte ens till bokstöd.
Jag är så trött på detta. Att ständigt vika mig. Att ständigt förödmjuka mig för att jag inte klara av de enklaste uppgifter utan att proppa mig full med piller, att inte kunna gå och handla som folk, utan att behöva lämna varorna i kassan och springa när kön blev för lång. Att veta att det sitter i huvudte och ständigt höra den vanliga visan: "den enda som kan göra något åt det är du själv". Säg det till en diabetiker. "Du måste tänka annorlunda så ska du se att du inte behöver ditt insulin, du måste rycka upp dig. Det kan ingen annan göra åt dig". Fan i mitt huvud finns det för lite serotenin, det behöver inte vara svårare än så. Men jag vet inte. Man lägger liksom över allt ansvar på patienten. Om du bryter ditt ben är det ingen som tycker det är konstigt att man gipsar dig. Men jag och mina likar skall ständigt gå med dåliga samveten för att vi inte "rycker upp oss".
Tror någon på allvar att man väljer att leva i en låda? Att man väljer bort semestrar, utflykter, IKEA besök, att man springer från affären med andan i halsen för att det är kul. Att man ligger och vrider sig som en fisk på torra land i sängen, på golvet eller vart fan man nu hamnat. Visst kan man själv påverka hur man lever sitt liv. MEn vi har inte samma förutsättningar. En del föds utan rädsla. De klättrar i berg, dyker i djupa havet, kör bil i 300km/h, hoppar fallskärm, allt för att känna att de lever. Jag har fullt upp med att kunna äta en smörgås utan att jag får "tungnoja", att jag skall kunna njuta av maten för en gång skull i stället för att vara livrädd att jag skall sätta i halsen. Att ha en vilopuls runt 100 bara för att man är så hyperspänd. Att ständigt ha ont i huvudet, axlar, rygg för att man knatar omkring och spänner sig så hårt att man inte skulle kunna banka in ett vassrör i röven ens med slägga.
Att inte kunna umgås med vänner och bekanta. Att inte klara att äta en god middag på en servering? Att inte kunna slappna av, att inte kunna leva ett normalt liv. Att vakna på natten av att käkarna är så spända att man fått kramp i dem, behöva bända upp munnen med händerna. Att vara en person som jämt och ständigt lovar och lovar men aldrig håller. Att inte kunna gå på bio med sina barn, på teater med sin fru eller åka på lillsemester utan att dränka sig i alkohol.
JAg skulle vilja skrika ut från hustaken "tror ni verkligen att jag valt att leva såhär? Tror ni jag vill ha det på detta sättet? Era jävla kuksugare, behåll era fördömande och dra åt helvete". Men jag är ju höjdrädd så det blir väl inte av det heller.
Nä. Idag är ingen bra dag.
Natur naturell
Man borde kunna mer om naturen. Jag menar, man är ju svensk ju och svenskar har ju ett väldigt nära förhållande till naturen. Det vet jag för det har Herman Lindqist sagt så då är det väl så. Jag å min sida skulle inte känna igen en smörsopp om jag så vaknade upp med den, jag kan inte skilja på abborre och gös och jag har aldrig fått kläm på vad som är kråka och skata. För att inte tala om kajan.
Men jag såg en fin fågel idag. En liten rackare som hade någon form av nervös rubbning eftersom den spratt fram och tillbaka, ryckte och rös som om den hade en mild form av epilepsi. Som sagt, jag såg at den var fin, men jag har inte ens en blek aning om vad för sort det var. Kan gärna vara blektoffs för min del.
Det är synd det där. Att jag inte kan mer menar jag. Visst, jag känner igen en myrstack när jag ser den och jag vet skillnaden på bi och humla. Men skall man blanda in getingar i detta så är jag lost igen. Gran och tall, yeps, kan jag, gran korta barr, tall långa. Bok och lönn? Tveksamt. Som sagt, man borde veta mer av sånt. Fast behöver man egentligen veta mer än att fågeln man ser är fin, eller att man skall akta sig för vita svampar? Jag unviker svampar helt och hållet, utom dfe som finns på burk och har en prydlig ettikett där det står sort och tillagningsätt. Och jag måste erkänna att jag mycket sällan känner något behov av att veta att flygfät jag nyss slog ihjäl med dagens tidning var en spindelslöja eller en harkrank. Jag kan nog faktiskt garantera att jag aldrig har känt sorg över sånt. Jag fick en fisk en gång. Men den slog jag ihjäl och bar hem till min ömma moder. Jag tror väl att hon slängde den, för det var en ynklig varelse och skulle nog inte mätta mer än möjligen en halv katt. Men jag hade i vilket fall som helst ingen aning om det var en sik, gädda eller grävling.
Nä, jag skiter i det där med naturen. Är det fint att titta på så glor jag väl. Annars kan man ju alltid titta bort.
Men jag såg en fin fågel idag. En liten rackare som hade någon form av nervös rubbning eftersom den spratt fram och tillbaka, ryckte och rös som om den hade en mild form av epilepsi. Som sagt, jag såg at den var fin, men jag har inte ens en blek aning om vad för sort det var. Kan gärna vara blektoffs för min del.
Det är synd det där. Att jag inte kan mer menar jag. Visst, jag känner igen en myrstack när jag ser den och jag vet skillnaden på bi och humla. Men skall man blanda in getingar i detta så är jag lost igen. Gran och tall, yeps, kan jag, gran korta barr, tall långa. Bok och lönn? Tveksamt. Som sagt, man borde veta mer av sånt. Fast behöver man egentligen veta mer än att fågeln man ser är fin, eller att man skall akta sig för vita svampar? Jag unviker svampar helt och hållet, utom dfe som finns på burk och har en prydlig ettikett där det står sort och tillagningsätt. Och jag måste erkänna att jag mycket sällan känner något behov av att veta att flygfät jag nyss slog ihjäl med dagens tidning var en spindelslöja eller en harkrank. Jag kan nog faktiskt garantera att jag aldrig har känt sorg över sånt. Jag fick en fisk en gång. Men den slog jag ihjäl och bar hem till min ömma moder. Jag tror väl att hon slängde den, för det var en ynklig varelse och skulle nog inte mätta mer än möjligen en halv katt. Men jag hade i vilket fall som helst ingen aning om det var en sik, gädda eller grävling.
Nä, jag skiter i det där med naturen. Är det fint att titta på så glor jag väl. Annars kan man ju alltid titta bort.
Jullovsmorgon och Tom Saywer
Dagens barn kan titta påtecknat dygnet runt om de bara ville och fick. Cartoon network visar tecknat dygnet runt, Disney Channel visar program från 6 på morgonen till 10 på kvällen. Annat var det när pappa var ung. När jag var ung alltså. Då fick man bara titta på tecknat på julafton och på jullovsmorogn. Dundermusen, Scooby Doo och Trazan och Banarne. På sommarlovet visades också barnprogram på morgonen men då var det serier som Tom Sawyer eller en serie om ett gäng barn som rymde till skogs.
Förövrigt så kommer jag ihåg att den serien gjorde ett djup intryck på mig, att jag drömde att jag och mina kusiner skulle rymma till rydaskogen och gömma oss för de vuxna. Man vaknade i stugan och gick ut och det var aldrig regn utan jämt varmt väder så att man kunde vakna till i hammocken. Sen fick man gå in klockan 9 för att kolla på den svartvita tvn.
Nä shär sitter jag och blir alldeles nostalgisk. Jaja, snart har vi sommaren här. Och stugan står kvar, fast hammocken är sslängd sedan många år. Hm, undrar just vad en sån kan kosta.
Förövrigt så kommer jag ihåg att den serien gjorde ett djup intryck på mig, att jag drömde att jag och mina kusiner skulle rymma till rydaskogen och gömma oss för de vuxna. Man vaknade i stugan och gick ut och det var aldrig regn utan jämt varmt väder så att man kunde vakna till i hammocken. Sen fick man gå in klockan 9 för att kolla på den svartvita tvn.
Nä shär sitter jag och blir alldeles nostalgisk. Jaja, snart har vi sommaren här. Och stugan står kvar, fast hammocken är sslängd sedan många år. Hm, undrar just vad en sån kan kosta.
Morgonstund...
Jag börjar tro att jag gick upp väl tidigt idag. Trots en kopp kaffe så är jag precis mjuk i skallen. Yngste sonen kom intravande vid 7 tiden, lade sig i soffan, drog en filt över sig och började titta på Scooby Doo. Själv sitter jag och är helt snurrig, liksom fast i mellan sömn och vakenhet. Fast det är nog snart slut med friden för oss alla, för nu börjar byggfolket slänga kakel i containrar och bila för fullt.
Houps, nu kom yngsta dottern in i rummet med. Hon kröp upp i soffan bredvid sin broder. Så nu ligger de och tittar på dagens första tv - program.
Bara resten av familjen som skall upp då. Men både äldste sonen, äldsta dottern och Frun I Huset sover de oskyldigas sömn.
Jaj, de kommer nog upp de med till slut.
Houps, nu kom yngsta dottern in i rummet med. Hon kröp upp i soffan bredvid sin broder. Så nu ligger de och tittar på dagens första tv - program.
Bara resten av familjen som skall upp då. Men både äldste sonen, äldsta dottern och Frun I Huset sover de oskyldigas sömn.
Jaj, de kommer nog upp de med till slut.
Mjuka kuddar och annat störande
Torsdag morgon och jag kan inte hitta mitt handledsskydd. I julas fick jag en liten mjuk kudde, liksom "gelemjuk," att lägga på skrivbordet och vila handleden där på när man sitter och hanterar musen. Jag fick ett mjukt skydd att lägga framför tangentbordet med. Och nu har gelkudden till musen försvunnit. Så, jag är dödstrött, irriterad och lite förbannad. Ingen bra början på dagen. Jag skal nog dricka lite kaffe först, innan jag får ett spel.
Modiga små män
Min yngste son, i år 10 år har skaffat tjej. Jag måste säga att jag blir lite avis. Nä, alltså, jag blir ju inte avundsjuk på just den tjejen. Men att min son i så tidig ålder vågar göra nått så vidrigt jobbigt som att be om chans. Ja menar, när ja var 10 var jag livrädd för tjejer och skulle för mitt liv inte våga be om ens en blick, än mindre be om chans. Så, det jag är avundsjuk på är att han är såpas modig redan i tidig ålder.
Bra jobbat grabben. Bra jobbat.
Bra jobbat grabben. Bra jobbat.
P-pillret och jag
Det där med att ge katten p-piller är ju inte helt okomplicerat. Jag började med att med ren logik och ett trevligt sät för katten precentera fördelarna med att äta p-piller. Lite lugn i livet trodde väl jag att hon var sugen på. Men det gick inge vidare. Sen förkte jag påpeka hur goda tabletterna såg ut. Blåa och fina. Och så små att det iten vore något problem för en normalstor kisse att sluka dem i ett nafs. Samma sak. En rad med skinande blanka nej var allt som mötte mig.
Tillråga på allt så började katten tappa intresset för mig, min person och det jag förkte förklara. Hon knatade plötsligt iväg och lämnade mig ensam med det lilla blå vackra pillret i handen. Vid detta laget hade vår andra katt ,Lancelot, börjat intressera sig för pillret. Nu är ju han en just det, en han. Och kastrerad. Så för honom fick jag nu lugnt och metodiskt förklara att det var inget för honom. Han gav mig en dräpande blick, men släppte sedan inte blicken på min hand med pillret.
Så, jag fick övergå till rent kallt och brutalt våld. Honkatten infångades, pillret petades in i ena mungipan på den vid detta laget mycket förnärmande katten och djurets mun hölls stäng till hon svalde pillret. Jag kan inte säga att jag ser fram mot en sådan dust i veckan. Men men, först skall vi se om hon slutar skvätta omkring i lägenheten. Om det funkar så skall vi kastrera stackarn.
Vad allt skall man inte vara med om?
Tillråga på allt så började katten tappa intresset för mig, min person och det jag förkte förklara. Hon knatade plötsligt iväg och lämnade mig ensam med det lilla blå vackra pillret i handen. Vid detta laget hade vår andra katt ,Lancelot, börjat intressera sig för pillret. Nu är ju han en just det, en han. Och kastrerad. Så för honom fick jag nu lugnt och metodiskt förklara att det var inget för honom. Han gav mig en dräpande blick, men släppte sedan inte blicken på min hand med pillret.
Så, jag fick övergå till rent kallt och brutalt våld. Honkatten infångades, pillret petades in i ena mungipan på den vid detta laget mycket förnärmande katten och djurets mun hölls stäng till hon svalde pillret. Jag kan inte säga att jag ser fram mot en sådan dust i veckan. Men men, först skall vi se om hon slutar skvätta omkring i lägenheten. Om det funkar så skall vi kastrera stackarn.
Vad allt skall man inte vara med om?
Dumma dom!
Sitter här och väntar på att klockan skall bli tillräckligt för att jag ska kunna gå och lägga mig. Man kan ju inte lägga sig tidigare än familjen s 4-åring. Egentligen borde hon legat i sin säng redan, men hon och hennes Ömma Moder är hos moderns bror på finbesök så jag sitter här och undrar vart de tog vägen och varför måste jag vara vaken bara för att de andra orkar vara vakna? Dumma, dumma dom. De gör såhär mot mig för att retas. Dumma dumma dom.
Sen kom jag på att jag är snart 36 år och att jag borde lämnat småbarnsbeteendet bakom mig.
Fast, det är rätt gott att reagera rakt av på sina känslor utan att behöva dölja och låtsas och hålla masken som man måste när man är vuxen.
Dumma dumma dom!
Sen kom jag på att jag är snart 36 år och att jag borde lämnat småbarnsbeteendet bakom mig.
Fast, det är rätt gott att reagera rakt av på sina känslor utan att behöva dölja och låtsas och hålla masken som man måste när man är vuxen.
Dumma dumma dom!
Positiva Woblarn
Säger som jag brukar: det är aldrig försent att ge upp.
Hemsideskonton och beslut där i kring
Står inför ett av livets alla svåra val. Jag lurar på att flytta min hemsida. Som det är nu har jag den på teliaserver. Den har legat där sedan jag först publicerade den. Så därför måste jag oxå ha det abbonemanget löpande, trots att jag övergivit resten av det sjunkande telemodems-skeppet. Inte heller använder jag e-post adresserna som jag har där eftersom de blev överlupna med spam.
Så, jag fortsätter att betala vad det nu är man betalar, typ 75 spänn i månaden, bara för att jag inte orkar flytta hemsidan. Något som går på nån minut. För platsen finn ju hos Comhem. Så, jag lurar på att säga upp det kontot och ta pengarna som blir lösgjorde (kan man säga så, lösgjorda pengar? Låter konstigt) och lägga den på att uppgradera bloggen. Eller, ska jag eftersom bloggen visat sig vara lite slö och opålitlig byta bloggportal. Eller ska jag ha lite tålmod.
Samtidigt lurar jag på att skippa comhem och skaffa en annan bredbandsleverantör. Då får jag ju flytta hemsidan igen. Fast med tanke på opålitligheten hos comhem för tillfället är det lockande.
Beslut beslut. Aldrig är det annat.
Så, jag fortsätter att betala vad det nu är man betalar, typ 75 spänn i månaden, bara för att jag inte orkar flytta hemsidan. Något som går på nån minut. För platsen finn ju hos Comhem. Så, jag lurar på att säga upp det kontot och ta pengarna som blir lösgjorde (kan man säga så, lösgjorda pengar? Låter konstigt) och lägga den på att uppgradera bloggen. Eller, ska jag eftersom bloggen visat sig vara lite slö och opålitlig byta bloggportal. Eller ska jag ha lite tålmod.
Samtidigt lurar jag på att skippa comhem och skaffa en annan bredbandsleverantör. Då får jag ju flytta hemsidan igen. Fast med tanke på opålitligheten hos comhem för tillfället är det lockande.
Beslut beslut. Aldrig är det annat.
Pinka på gården
Skojsigt. Hulda Hustrun är på besök hos sin broder och hans familj. De bor bara några hus bort. Nu ringde Hulda Hustrun och frågade om det var ok att yngste sonen kom hem och på detta svarade jag såklart "visst". Efter några minuter kom mycket riktigt den lilla mannen ingenom ytterdörren.
Han sparkade av sig skor och jacka (nej, jag vet. Han sparkade inte av sin jacka. Sluta bry dig om sådana syftningfel. Det förstör hela nöjet med bloggläsandet) och sprang in i vardagsrummet. Väl inne förklarade han mycket allvarligt att han hade sprungit hela vägen. Men, fortsatte han, han blev kissnödig, så han var tvungen att kissa lite. Jag frågade givetvis vart han gjort detta och han svarade, som om det vore den mest natrurliga sak i världen: på gården. Men jag var tvungen att lova att inte berätta detta för hans ömma moder för han hade lovat henne att springa raka vägen hem.
På många sätt är livet i 5-6 års åldern så mycket mer okomplicerat.
Eller?
Han sparkade av sig skor och jacka (nej, jag vet. Han sparkade inte av sin jacka. Sluta bry dig om sådana syftningfel. Det förstör hela nöjet med bloggläsandet) och sprang in i vardagsrummet. Väl inne förklarade han mycket allvarligt att han hade sprungit hela vägen. Men, fortsatte han, han blev kissnödig, så han var tvungen att kissa lite. Jag frågade givetvis vart han gjort detta och han svarade, som om det vore den mest natrurliga sak i världen: på gården. Men jag var tvungen att lova att inte berätta detta för hans ömma moder för han hade lovat henne att springa raka vägen hem.
På många sätt är livet i 5-6 års åldern så mycket mer okomplicerat.
Eller?
Du slitsamma liv.
Jaha, då var det snart dags att krypa til kojs igen. Jag har de två senaste dagarna varit igång mer än jag varit på flera månader. Så jag är trött. Jättetrött. Konstigt hur lite som behövs för att min stackars arma barnakropp skall bli precis utmattad. Jag menar, kom igen nu. Lite utevistelse, lite sociala kontakter och lite motion. Räcker för en gammal man, men men för en ung man i sina bästa år borde det ju kunna gå att passa in de två senaste dagarnas schema på en förmiddag. Men men. Var och en är som den är och sån här är jag.
Mellanmänskliga interaktioner
Konstigt. Jag har lyckats att med att undvika alla sorter av social interaktion, förutom med den närmaste familjen då, de senaste månaderna. Det är därför jag slår mig själv med häpnad när jag två dagar i rad varit uppe hos C. I dag satt vi bara och slappade, pratade strunt blandat med gravallvar, plinkade på gitarr, retades med folk på tv, (bra grej, man kan kaxa sig hur mycket som helst, de hör ändå inte) och bara umgicks. Det var så länge sedan jag umgicks med någon utanför vår lilla kärnfamilj att jag nästan glömt av hur man gör. Speciellt om man skall ungås nykter. Men jag kom på att jag faktiskt var bra på det där en gång i tiden.
Sen är det ju speciellt att sitta och snacka skit och dumheter med C. Vi har umgått sedan blöjåldern, har gjort både roliga saker och dumma misstag. Hm, mest misstag. Men i vilket fall. Mannen och jag är täta. Vi delar även en hel del som inte är lätt att bära. LIka nojiga, lika känsliga och så klart lika korkade. Jag orkar inte ens tänka på alla dumheter vi gjorde i vår ungdom (och även när vi borde varit vuxna) allt från att vifta med cykelkedjor påen buss till att göra inbrott i en kylcontainer.
Tja. Jag har tur att ha få men riktigt bra vänner. Det är inte alla förunnat.
Sen är det ju speciellt att sitta och snacka skit och dumheter med C. Vi har umgått sedan blöjåldern, har gjort både roliga saker och dumma misstag. Hm, mest misstag. Men i vilket fall. Mannen och jag är täta. Vi delar även en hel del som inte är lätt att bära. LIka nojiga, lika känsliga och så klart lika korkade. Jag orkar inte ens tänka på alla dumheter vi gjorde i vår ungdom (och även när vi borde varit vuxna) allt från att vifta med cykelkedjor påen buss till att göra inbrott i en kylcontainer.
Tja. Jag har tur att ha få men riktigt bra vänner. Det är inte alla förunnat.
Onsdag EM
Nu har jag varit sådär duktig igen. Knatat iväg till apoteket, tog vägen förbi CN och pratade bort en stund där. rena rama energiexplosionen.
Motion, usch!
Jag umgås med ovanliga och skrämmande tankar. Det liksom bubblar upp ur mitt inre, pockar och lockar. Jag var ju uppe hos CN igår och kollade in hans lya. Precis när jag kom dit hade han just hoppat av träningscykel så det var som om svetten yrde kring han. Så, nu tänker jag som så här. Att kan C så måste jag ju kunna jag med. Inte så att jag menar att han är sämre rustad till motion än vad jag är. Men han är snarlikt rustad. Vi har ungefär samma utgårnsläge.
Så nu har jag kastat dolska blickar på träningapparaturen vi har i sovrummet. Jag har nästa varit på väg upp ett antal gånger. MEn så har jag sansat mig. Är det verkligen något jag skall syssla med. Är det inte allt för olikt mig. Tänk om jag tycker om det? Vad händer så? Folk kanske börjar peka finger mot mig och kalla mig motionär. Jag som byggt upp hela tillvaron kring att "ingen rörelse är bra rörelse".
Nä, jag får sansa mig lite. En sak i taget. Kan inte vara bra att börja med nya vanor. Även om de är bra vanor så är det i all fall nya vanor. Sån skall man akta sig för. Fan, jag har ju rekord i att göra så lite som möjligt. Vill jag verkligen spolera en bra karriär? Nä, jag väntar lite.
Så blir det.
Så nu har jag kastat dolska blickar på träningapparaturen vi har i sovrummet. Jag har nästa varit på väg upp ett antal gånger. MEn så har jag sansat mig. Är det verkligen något jag skall syssla med. Är det inte allt för olikt mig. Tänk om jag tycker om det? Vad händer så? Folk kanske börjar peka finger mot mig och kalla mig motionär. Jag som byggt upp hela tillvaron kring att "ingen rörelse är bra rörelse".
Nä, jag får sansa mig lite. En sak i taget. Kan inte vara bra att börja med nya vanor. Även om de är bra vanor så är det i all fall nya vanor. Sån skall man akta sig för. Fan, jag har ju rekord i att göra så lite som möjligt. Vill jag verkligen spolera en bra karriär? Nä, jag väntar lite.
Så blir det.
Vårsnöyra
Det snöar idag. Igen. Man kan tycka att det vore dags att våren får komma in, men det verkar som om vintern gett sig fanken på att stanna kvar så länge som möjligt. Men som ett litet vårlöfte så lägger sig inte snön ialla fall.
Man får vara glad för det lilla.
Man får vara glad för det lilla.
Träningsverk.
Gårdagen var ett anda maratonlopp av utmaningar. Jag var social, var ute på promenad, gick på fotboll och allt vad det var. Så när jag vaknade hade jag träningsvärk i kroppen. Alldeles genuin, äkta träningsvärk eftersom jag spänt mig så mycket och länge igår.
Det är så man skrattar sig ryggen i krok.
Det är så man skrattar sig ryggen i krok.
Fotbolls noja.
Så. Gårdangen toppades av att hela familjen förutom min äldste son och min dotter gick och tittade på Eflsborgs träningmatch mot Norrköping på Borås Arena. Tyvärr fick jag nojdille nånstans in på första helvlek så jag fick knata till bilen i halvtid och andas, sen tog jag en tur med bilen för att lugna ner mig. Trots att jag hade premedicinerat rätt ordentligt så blev jag så nojig. Känns... sådär, att inte kunna njuta och glädja mig åt saker som de andra i familjen. . Men jag fick i alla fall se Elfsborgs första mål. Det var lite märklig stämning på arenan eftersom det snöade kraftigt. Blev en lätt surrealistisk känsla med det gröna konstgräset, de springande spelarna och snön som föll ymning.
Jaja, bättre att ha sett en halvlek än inget. Och min son Alexander var lyrisk eftersom han fick stå med styvsyrrran i Elfsborgs klacken och heja fram vårt lag till seger.
Så på det hela var det en lyckad match.
Jaja, bättre att ha sett en halvlek än inget. Och min son Alexander var lyrisk eftersom han fick stå med styvsyrrran i Elfsborgs klacken och heja fram vårt lag till seger.
Så på det hela var det en lyckad match.
skållade snoppen
skållade snoppen
Förlåt min dåliga humor. Men jag gapskratttade faktiskt (nästan) när jag läste detta. Kan man ha mer otur?
Förlåt min dåliga humor. Men jag gapskratttade faktiskt (nästan) när jag läste detta. Kan man ha mer otur?
Dutti duttia jag.
Nu har jag varit duktiig. Jag har knatat hela vägen till torget för att där uppsöka vår lokala apotek där jag skulle hämta kattens p-piller. Men först tog jag en sväng förbi C och kollade in han snya lya. Den ligger precic granne med min allra förstra lägenhet där jag bodde för sådär en 16-17 år sedan. Precis likadan förutom att den är spegelvänd och att de har byggt dusch på toaletten. P åmin tid fick man knata ut på gården och in i en annan trappuppgång för att använda den gemensamma duchen. Konstigt man inte åkte på någon evig infektion som skulle tagit knäckern på en. Den duschen var sunkig, minst sagt. Men C's duch var så fin så. Inte för att jag provade den men jag gjorde ju en visuell undersökning. Så där har jag inte varit för sista gången.
Efter att vi snackat loss ett tag hastade jag iväg till apoteket. Döm då om min förvåning när de inte hade den sortens p-piller. Jag visste inte ens att det fanns olika märken. Ja menar, kom ige nu. Katt p-piller? Tjaja, det är tydligen en big business det med. Vår arma tokiga värld.
Så, det vara bara att vända hemmåt igen då. Så nu har jag varit utanför lägenheten, varit social och fått litet motion. Tänk vad han kan.
Efter att vi snackat loss ett tag hastade jag iväg till apoteket. Döm då om min förvåning när de inte hade den sortens p-piller. Jag visste inte ens att det fanns olika märken. Ja menar, kom ige nu. Katt p-piller? Tjaja, det är tydligen en big business det med. Vår arma tokiga värld.
Så, det vara bara att vända hemmåt igen då. Så nu har jag varit utanför lägenheten, varit social och fått litet motion. Tänk vad han kan.
Statistik
Hm, unika besökare 2. Hm, ingen statisitk skulle försvinna. Hm.. Hm.. Vad är det jag inte fattar?
Skit!
Skit!
Analmassage
Seg deg
Den högt ärade Frun I Huset skulle ut på ärenden. Hon skulle passa på att smita iväg medan degen som hon gjort i ordning jäste. Väl så. Men sen kom frågan från henne som gör att jag djupt betvivlar hennes omdöme. För hon bad mig titta till degen och om den hade jäst skulle jag ställa in brödet i ugnen.
Om den hade jäst. Jag skulle inte känna igen en jöst deg ens om jag vaknade upp bredvid den. Det är mig icke förunnat att känna igen en deg såsom jäst. Jag har försökt baka bröd. Men det finns en anledning till varför jag fortsättningsvis knatat iväg till den lokala nasaren och köpt brödet färdigbakat där. Jag kan inte baka. Så enkelt är det. Jag ahr visat mig vara fullstädningt oduglig till ens ett enda moment vid bakning.
Så, det skall bli spännande att se hur mitt uppdrag går. Kanske blir skinkstek av degen. Lika troligt som att det blir bröd med mig inblandat i processen.
Om den hade jäst. Jag skulle inte känna igen en jöst deg ens om jag vaknade upp bredvid den. Det är mig icke förunnat att känna igen en deg såsom jäst. Jag har försökt baka bröd. Men det finns en anledning till varför jag fortsättningsvis knatat iväg till den lokala nasaren och köpt brödet färdigbakat där. Jag kan inte baka. Så enkelt är det. Jag ahr visat mig vara fullstädningt oduglig till ens ett enda moment vid bakning.
Så, det skall bli spännande att se hur mitt uppdrag går. Kanske blir skinkstek av degen. Lika troligt som att det blir bröd med mig inblandat i processen.
Batterier
Batterier. Jag säger bara batterier. Jag och hulda Hustrun har investerat en förmögenhet i uppladdningsbara batterier och tillhörande laddare. Mängder med batterier alltså. Men inga finnes att finna. Vi har en stark misstanke om att våra ättelägg tar batterierna för att användast till allt vad de nu behöver batterier till, såsom MP3 spelare och dylikt. De är smarta nog att inte lämna några spår men vi hoppas mycket på en DNA-analys på de kvarvarande batterierna. Man vet aldrig. I julas förökte vi vara offensiva och köpte laddare och batterier till barnen i julklapp. Men det enda som händer nu är att våra batterier försvinner och att vi inte får ta av barnens förråd, för "de är ju inte våra".
Jävla ungar. Man borde prata med deras föräldrar om hur de har uppfostrat... hm, nä, glöm det. Det var inget.
Jävla ungar. Man borde prata med deras föräldrar om hur de har uppfostrat... hm, nä, glöm det. Det var inget.
Att snyta sig i ärmen
Hulda Hustrun frågade mig idag vad jag hade på armen på morgonrocken. När jag tittade närmare på det såg jag att hela den egentligen vita ärmen var full av gulbruna fläckar. Det såg inte bara läskigt ut utan rätt äckligt med. Som om jag snytit mig i ärmen ungeför. Jag räknar mig till en av de mer folkliga människorna, inga höga hästar här inte, men att snyta sig i ärmen är att gå för långt i jakten på folklighetspoäng. Likt förbaskat var fläckarna där. Fullt synliga, även på ett visst avstånd. Jag satt med mitt morgonkaffe och funderade på om vi har små tomtar som på nätterna smutsar ner min morgonrock. Och varför i allsindar de gjorde det?
Jag satt som sagt och drack kaffe, så medan jag funderade strök jag fundersamt med ärmen över skägget för att torka bort.... ah, kaffet. Tydligen dreglar jag lite, jag har ingen annan förklaring, så jag får lite, lite kaffe i skägget. Som jag torkar av med ärmen.
Puh, så var det löst. Morgonrocken går tvätt och jag får börja dricka kaffe som folk och inte bälga i mig drycken.
Case Closed!
Jag satt som sagt och drack kaffe, så medan jag funderade strök jag fundersamt med ärmen över skägget för att torka bort.... ah, kaffet. Tydligen dreglar jag lite, jag har ingen annan förklaring, så jag får lite, lite kaffe i skägget. Som jag torkar av med ärmen.
Puh, så var det löst. Morgonrocken går tvätt och jag får börja dricka kaffe som folk och inte bälga i mig drycken.
Case Closed!
Att starta en motor
Hm, alltid lite svår att starta maskinen på morgonen. Krävs kaffe och tid. Som ett gammalt ånglok ungefär. Måste få upp trycket innan dagen kan invigas. I dag skall hela familjen titta på fotboll. Elfsborg - Norrköping på Borås arena. Visserligen bara träningsmatch med det är ändå generalrepetition inför den allsvenska premiären. Ska bli kuligt. Fast jag måste erkänna att just nu känns det helt otroligt att jag ska kunna uppbåda tillräckligt med kraft för att ta mig ner till arenan överhuvudtaget. Men det löser sig väl under dagen kan jag tro.
Vi kör på det i alla fall.
Finsk republik?
Min finne på kinden har just utropat sig självt till oberoende republik. Och ont gör fanskapet oxå.
Sambandet mellan alkoholischm (sic) och städning
Vad är egentligen meningen med att städa när man har barn? Man städar och gnor, putsar och fejar, dammuger och moppar. När allt är klart är det bara att följa sina egna spår och börja om igen. Hopplöst. Barn grisar, skitar, stökar, slarvar bort, gör sönder, och förstör omgivningen med en oöverträffad fart. Man kokar mat, äter, man lägger allt i diskmaskinen, man torkar av, ställer tillbaka och gör i ordning.
Precis när man slänger den sura wettextrasan i diskhon kommer de arma barnen och vill ha mer mat, nått att äta, lite att tugga på. Man ger dem något att tugga på och de tuggar omkring i hela lägenhet, smular ner golvet och slänger halvätna äpplen, mackor, kex omkring sig. Så man städar ocjh gnor, putsar och fejar, ja ni ser. Vi är tillbbaka i början igen.
Runt runt runt går det. Och det enda som händer är att man blir helt slut, börjar skälla på banen, får dåligt samvete och är tvungen att dricka en hela rödvin när barnen gått och lagt sig. Så vad har vi då?
En skiten och stökig lägenhet och föräldrar som är obotliga alkoholister. Men barnen sover gott.
Precis när man slänger den sura wettextrasan i diskhon kommer de arma barnen och vill ha mer mat, nått att äta, lite att tugga på. Man ger dem något att tugga på och de tuggar omkring i hela lägenhet, smular ner golvet och slänger halvätna äpplen, mackor, kex omkring sig. Så man städar ocjh gnor, putsar och fejar, ja ni ser. Vi är tillbbaka i början igen.
Runt runt runt går det. Och det enda som händer är att man blir helt slut, börjar skälla på banen, får dåligt samvete och är tvungen att dricka en hela rödvin när barnen gått och lagt sig. Så vad har vi då?
En skiten och stökig lägenhet och föräldrar som är obotliga alkoholister. Men barnen sover gott.
Fasen, tusan och allt sånt..
Fasen nu börjar mina gratis 10 mb här på bloggen ta slut. Då är ju frågan om man skall uppgradera sitt medlemsskap. Inte mycket pengar, men å andra sidan, det har inte synts nån statisk på en vecka så kvaliten varierar. Detta kräver att jag ägnar frågan eftertanke och kontemplation.
Tyst, jag tänker.
Tyst, jag tänker.
Trolleri med bilder?
en... liksom. Ok, jag fattar. Karln har gjort en kanongrej med att gå ner så mycket. Bara att gratulera. Men.. karln måste hålla in magen rätt grovt. Jag är 172cm och väger 105. Jag vet.. säg inget, det är ungeför 30-35 kilo för mycket. För ett år sedan vägde jag 85 kilo. Redan då såg jag fet ut och hade en redig mage.
Nu till problemet. Karln säger sig vara 170cm och väger 95 kilo. Och inte ens antyden till mage. Kan det vara så att han står där och håller in magen allt vad tygen håller? Och varför? Att gå ner alla de kilona är ju bara det en jätteprestation.
Så, grattis igen, men släpp ut kaggen.
Nu till problemet. Karln säger sig vara 170cm och väger 95 kilo. Och inte ens antyden till mage. Kan det vara så att han står där och håller in magen allt vad tygen håller? Och varför? Att gå ner alla de kilona är ju bara det en jätteprestation.
Så, grattis igen, men släpp ut kaggen.
Mariekexens förbannelse
Kul, trots uttryckligt förbud har de små barnen ätit Mariekex vid datorn. Så nu knastar det när man trycker ner tangenterna. Kul som ljudefekt kanske, men lite tröttande att höra på efter ett tag.
Fan, kaksmulor överallt.
Över allt.
Fan, kaksmulor överallt.
Över allt.
Byn som hyllar snoppen
Så har du sex i flera timmar...
Catblues
Om någon undrar. En löpande katt är mycket, mycket störande. Mycket störande.
Mycket störande.
Mycket störande.
Full dag
Man häpnar. Ännu en dag går mot sitt slut och jag har inte gjort mer än ringt om kattens p-piller, tömt kattklådan, delat min egen dosett, chattat med C och bloggat. Fast nu när jag ser det så här på pränt så är det ju riktigt mycket för att vara jag. Inte så illa pinkat. Om man jämför liksom...
Ungdjävlar!
Min äldsta son vet precis hur han skall göra för att reta mig så mycket som möjligt. Sen har han alltid någon helt otrolig förklaring. Som detta med att han bor växelvis hos och sin ömma moder. Han byter på söndagen, som alla våra barn gör. Men sista tiden har han allt får många gånger inte dykt upp på söndagen. Inget telefonsamtal för att förklara eller så. Så, givetvis blir man orolig när ens 15 åriga son itne kommer hem på söndagkvällen. Man ringer hans mobil, men den är ju avstängd. Och hos modern tutar det upptaget. Sen dyket karlsloken upp på måndag eftermiddag. "Jag hade inga pengar på telefonkortet och mamma pratade i telefon". Tydligen bor hans ömma moder i telefonen eftersom han inte ens klarar att kämpa till sig en halv minut för eget bruk.
Jag önskar det vore lika enkelt när man är vuxen. MAn struntar i att gå till jobbet på Måndagen och dyker upp på tisdagen i stället. "Hep, inga pengar på kortet vettu" skulle man mumla lite ur ena mungipan innan man gick in till sitt kontor och stängde dörrren. (Nu kan den som känner mig påpeka att jag faktiskt gjort det en gång. Efter semestern så läste jag fel på schemat så istället för att komma på måndag morgon gick jag till arbetet på tisdag eftermiddag, då jag trodde jag jobbade kväll. Men jag hade i alla fall vett att skämmas. Djupt och mycket).
Fan vet vad man skall göra åt en son unge? Prygla vett i karln? Muta honom. Eller är det som vanligt när det gäller föräldraskap den där tråkiga, jobbiga metoden? Ni vet, prata och kommunicera? Fast hur fan kommunicerar man med en 15-16 åring. Fan det är ju lättare att diskutera filosofi med en guldfisk än att nå en sån där unge.
Jag avgår snart!
Jag önskar det vore lika enkelt när man är vuxen. MAn struntar i att gå till jobbet på Måndagen och dyker upp på tisdagen i stället. "Hep, inga pengar på kortet vettu" skulle man mumla lite ur ena mungipan innan man gick in till sitt kontor och stängde dörrren. (Nu kan den som känner mig påpeka att jag faktiskt gjort det en gång. Efter semestern så läste jag fel på schemat så istället för att komma på måndag morgon gick jag till arbetet på tisdag eftermiddag, då jag trodde jag jobbade kväll. Men jag hade i alla fall vett att skämmas. Djupt och mycket).
Fan vet vad man skall göra åt en son unge? Prygla vett i karln? Muta honom. Eller är det som vanligt när det gäller föräldraskap den där tråkiga, jobbiga metoden? Ni vet, prata och kommunicera? Fast hur fan kommunicerar man med en 15-16 åring. Fan det är ju lättare att diskutera filosofi med en guldfisk än att nå en sån där unge.
Jag avgår snart!
Comhem in my arse
Jäkla bredband. Vi har comhem både till bredband, tv och telefon. Men nu de senaste dagaran har det lagt av titt som tätt. Luren blir tyst, bredbandet blir så smalt att det inte ens finns och tvn flimrar.
Jäkla skit. Startar om det jäkla medemet i parti och minut.
Blir så trött!
Jäkla skit. Startar om det jäkla medemet i parti och minut.
Blir så trött!
Kattpiss
Det luktar fan så illa i vår lägenhet och allt beror på den förbann*de kattjä**len. Hon glider omrking som en slinky längs med golvet och pissar överallt. Precis överallt. Så i hela lägenheten ligger en tung lukt av kattpiss över allt.
Så jävla... störigt...
Så jävla... störigt...
Bögfrossa
Nu kom jag på en ännu bättre sak att roa mig själv med. Man borde gå ut till byggubbarna i frugans pumps och bjuda "de stora starka pojkarna på en kopp kaffe".
Sen skulle vi se vem som sprang fortast, jag eller de.
Nä, jag lägger nog ner det där. Nog bäst om jag vill ha vår toalett upprustad.
Sen skulle vi se vem som sprang fortast, jag eller de.
Nä, jag lägger nog ner det där. Nog bäst om jag vill ha vår toalett upprustad.
Dryga gubbar och tokiga kärringar.
De river toaletter i trappuppgången bredvid oss. Det låter en hel del. Då o då avbryts lugnet av väldiga brak utifrån. Då har de kastat ut en toalett eller ett handfat i containern. Jag sitter och funderar på vad som skulle hända om jag gick ut i morgonrock och med en kopp kaffe i handen på ett fint sätt bad dem att vara lite tysta "för det stör väldeliga." . "Om de ville vara snälla och lägga ner toaletterna i containern tyst och stilla.". Som en "kvarterets vän av ordning", gärna lite skönt dryg sådär. Det är så jag blir sugen på att göra det. Bara för att retas lite med omvärlden.
Äh, jag skiter i det. Jag går o lägger mig o sover middag i stället.
Väl så!
Äh, jag skiter i det. Jag går o lägger mig o sover middag i stället.
Väl så!
Nymfomani
Satt och kollade upp lite var p-piller till katt kan tänkas kosta. Jag fann då denna sidan med nyttig information. Men det somj ag tycker var roligt med det hela var att man kan behandla en katt mot nymfomani. Tänk, att katter kan vara nymfomaner. Är det det samma som sexmissbrukare? Tänk vad världen är klurig i alla fall. Och inte visste jag att djuren har en helt egen fass på nätet.
Man lär så länge man lever!
Man lär så länge man lever!
Varför heter det "tupplur" förresten?
Så, idag har jag skött mig sådär bra. Jag åt frukost, jag har tagit min medicin och jag har ätit lunch och varit sparsam (nja, nästan ialla fall) med kaffet. Inte en noja i sikte ens på flera mil. Snarare är jag trött och däven. Skulle sitta gott med en tupplur. En rätt lååång tupp....lur...zzzzzzzz
Sopor och sånt.
Konstigt. Jag måste tillbringa mer tid här framför datorn än jag tänker på. Men nu ser jag sopbilen komma och ta våra sopor. Igen. Jag tycker de kommer titt som tätt med sin stora blåa lastbil, men de kommer nog bara en gång i veckan. Eller, vad vet jag. De kanske kommer så ofta som jag tycker de gör. Men jag tänker som så att om jag råkar sitta här och se dem varje gång måste de antingen komma ofta, eller så sitter jag här ofta. Välj den som orkar.
Det är sånt min stackars hjärna funderar på. Inte undra på att man är sinnessjuk.
Det är sånt min stackars hjärna funderar på. Inte undra på att man är sinnessjuk.
P-pillret och jag.
Nu känner jag mig sådär nyttig och driftig. Jag har äntligen fått tummen ur och ringt till veterinären om p-piller till katten. Så enkelt som det var så kan man bara häpna över att jag dröjt så länge. Fast det är väl som vanligt. Att aldrig utföra något innan det är kris och kaos är ju en ledstjärnma för mig.
Men nu är det gjort
Men nu är det gjort
Trögfattad klok man
Äntligen har jag fattat det där med RSS-feed. Bättre sent än aldrig. Eller? Snälla!
Avd. "lura sig själv"
Om det inte vore så tråkigt väder skulle jag gå ut på långpromenad.
USB.USB.USB.USB skallade ropen
jg upprepar vad jag tidigare sagt. Minnespinne, eller USB-minnen, är den bästa uppfinningen sedan.. tja, Kristan Tyranns dagar,
Självuppfattning?
Så var det det gamla vanliga problemet. Vad tusan skall man göra idag då. Tänk, på den tiden jag jobbade så kunde man ju bara drömma om att ha dagar som var tomma, som oskrivna blad. Man slet och släpade. Nu när jag inte är till nytt för någon eller något så vaknar jag och går upp redan vid 7 tiden. Trots att jagkan sova till 17 om jag skulle vilje det.
Fast nu ljuger jag lite. Det där går i perioder. Just nu är jag inne i en "gåupppåmorgonensom folkgör" period. Men jag har också perioder när jag ligger likt en strandad val i sängen till långt in på förmiddagen, ja rent av eftermiddagen. Så, vi avslutar den diskussionen nu.
Precis nu.
Fast nu ljuger jag lite. Det där går i perioder. Just nu är jag inne i en "gåupppåmorgonensom folkgör" period. Men jag har också perioder när jag ligger likt en strandad val i sängen till långt in på förmiddagen, ja rent av eftermiddagen. Så, vi avslutar den diskussionen nu.
Precis nu.
Earl Grey
Grådaskigt ute. Inge vidare vårkänsla alls. Eftersom det är "barnvecka" så är lägenhetn full av ljud och rörelse. Det är byxor som skall knäppas, mössor som ska hittas, väskor som skall hämtas, skor som skall på. Yngsta dottern ska vara hemma idag eftersom hon har öroninflammation. Fast av det märks intet. Antibiotikan har nog gjort nytta för hon springer runt i hela lägenheten och vill leka kurra-gömma. I morse kom en taxi och hämtade äldsta dottern. Eftersom hon är gipsad får hon sjukresa till och från skolan. Så, vi är fullt av halta och lytta i familjen.
Men men, dagen har börjat i alla fall.
Men men, dagen har börjat i alla fall.
Homer, filmstjärnan
Simpsons blir film. Äntligen. Antingen blir det pannkaka av alltihopa eller också glädjefyrverkeri.
Undringar!!!
Jag måste sluta undra över helt menlösa saker. Varför apelsiner måste ha det där vita äckliga under skalet, varför handtaget på en rulltrappa alltid går lite, lite saktare än själva trappan, varför folk vill ha reptiler i sina lägenheter, varför grus knastrar, varför snö knarrar, varför bilar alltid måste ha minst ett fel som är dyrt att laga. felen liksom bara avlöser varandra, laga ett fel så vips dyker ett nytt, ännu dyrare upp, vem som kom på att man kan destillera sprit. Och hur tusan gick det till. Och varför? Frågor, frågor, frågor.
Man borde ju lärt sig att sluta undra.
Man borde ju lärt sig att sluta undra.
Snoppen
Snobben och Ferdnand måste väl vara det sämsta som någonsin tecknats? Eller?
Stavfel
Bara en tanke såhär på söndagskvällen. Vem kom på stavhopp och varför i allsindar? Till vilken nytta liksom. Tjoho. Kan jag hoppa jättehögt med en pinne. Att folk bara har tid. Man häpnar.
Upp som en sol, ner som en våffla (?)
Så var det slut på ron. Men jag fick ju en skön, avkopplande stund med lite hockey på tv, Frölunda - Linköping, en stunds taktittande och ett trevligt chatt på MSN med en barndomskompis. Eller vad man nu säger, vi har i alla fall känt varandra sedan koltåldern. Han skickade över lite roliga smileysar till MSN. Det tackar vi för. Men nu har de förlorade fåren i vår flock kommit hem. Det verkar lite som om de är på dåligt humör både Hulda Hustrun och de små barnen. Min kära hustru ruar och gormar lite sådär utan riktig anledning, man riktigt hör hur hon morrar innombords.
Men det är inte konstigt. Efter 3 timmar på akuten och sedan middag hos hennes mormor kan det vara henne väl förunnat att kinka lite. Och ja, barnet hade öroninflammation. Så det var bara att börja på en ny antibiotika-kur. Vackra Frun hade även tagit vägen förbi apoteket och förutom antibiotikan hämtat ut av mina mediciner. Det kostar på, men nu har jag snart frikort så det blir väl bra med det.
Så har denna dagen gått den med. Snart dags att gå o lägga sig. Jag börjar bli som de riktiga, gamla, pensionärerna. Uppe med tuppen, en liten lur mitt på dagen och tidigt i säng.
Så, fram med dosetten, ta mina mediciner och bums i säng. Kanske kommer jag i säng före familjens fyra-åring.
Men det är inte konstigt. Efter 3 timmar på akuten och sedan middag hos hennes mormor kan det vara henne väl förunnat att kinka lite. Och ja, barnet hade öroninflammation. Så det var bara att börja på en ny antibiotika-kur. Vackra Frun hade även tagit vägen förbi apoteket och förutom antibiotikan hämtat ut av mina mediciner. Det kostar på, men nu har jag snart frikort så det blir väl bra med det.
Så har denna dagen gått den med. Snart dags att gå o lägga sig. Jag börjar bli som de riktiga, gamla, pensionärerna. Uppe med tuppen, en liten lur mitt på dagen och tidigt i säng.
Så, fram med dosetten, ta mina mediciner och bums i säng. Kanske kommer jag i säng före familjens fyra-åring.
Ensamhet
Jaha, så var man hemma alldeles ensammen och alléna. Barn flög iväg till sina mödrar, mormorsmödrar och kvar blev jag. Och katterna. Gottigt. Det kan vara så gott att få vara för sig själv en stund. Ingen att passa, ingen att ta hänsyn till. Så nu skall jag ta vara på den tiden. Troligen sover jag väl bort den som de flesta tider jag har :-)
Eftertanke före
kom på en lysande tanke. tog mina mediciner före jag snurrat upp mig på koffein och nikotin. Smart va?
rastlös del II
Ännu mera rastlös. Myrkryp i benen och ingen energi. Sparka mig till sömns?
rastlös
Hm, jag är påsånt där humör när man vill göra något vettigt men inte orkar. Lurat på att göra det ena eller det andra men allt faller på brist på energi. Så ovanligt :-)
Tagit mig en pipa tobak och i lugn eftertanke och under nogsam kontemplation kommit fram till att jag fortfarande inte vet vad jg vill göra. Lurade på att ta en cigarr som grädde påmoset men det föll på att jag inte orkar gå ut. För cigarr är ju inget man röker på en kall balkong. Tagit en kaffe till. Och ytterligare en. Försökt slänga bort lite tid med att skriva här. Nä, det får nog bli soffan och en god bok.
Ja, så får det bli.
Tagit mig en pipa tobak och i lugn eftertanke och under nogsam kontemplation kommit fram till att jag fortfarande inte vet vad jg vill göra. Lurade på att ta en cigarr som grädde påmoset men det föll på att jag inte orkar gå ut. För cigarr är ju inget man röker på en kall balkong. Tagit en kaffe till. Och ytterligare en. Försökt slänga bort lite tid med att skriva här. Nä, det får nog bli soffan och en god bok.
Ja, så får det bli.
Slapptask
Det där med att vara två är inte helt enkelt och självklart. Jag har haft tur i livet, oändlig tur, som träffade min Hulda Hustru precis när jag höll på att alldeles köra i diket. Jag har definitivt haft mer tur än jag förtjänar. Men sen, då och då, glömmer jag bort det, tar saker för givet och anstränger mig inte. Inte nog att det är korkat, det är dumt också.
Miin Älskade Hustru är en sån person som tar tag i saker, får grejer gjort. Hon har en tillsynes outömlig arbetskapacitet och går oftast på fulla varv nästan dygnet runt. Det finns inte en sak hon inte fixar eller klarar. Jag å min sida... ja, det är ett sorgligt kapitel. Ibland tror jag att jag inte sen skulle orka släcka elden om mina byxor plötsligt började brinna. Jag är expert på att skjuta upp, glömma av, strunta i eller helt enkelt inte reda ut, saker. Har jag 4 kronor i fickan måste jag använda 5, kan jag sova länge sover jag gärna ännu längre. Jag ringer bara i sällsynta fall mina vänner för att hålla kontakten, jag kan gå en hel dag i morgonrock och göra precis ingenting hur länge som helst. Så, man kan ju säga att vi kompletterar varandra. Det låter ju bra. Men nu till problemet. Ibland får min stackars Älskade Fru ta hand om inte sex barn utan sju då jag ibland är mer osjälvständig än en omogen treåring. Hon knotar eller knorrar sällan om det utan får skeppet att segla rätt i varje läge.
Det är så lätt för slarvern, läs jag, i ett förhållande att börja utnyttja den duktige, läs frun. Ibland tar jag saker för givet. Och jag märker det inte ens. Det slog mig nu när Hulda Hustrun tog med yngsta dottern till lasarettet och Min Kvinna frågade mig "klarar du av det tror du?" Det jag skulle klara av var att ha koll på grabbarna och se till att de får något i magen under eftermiddagen. Fan, är jag så slapp att hon ens behöver fråga? Illa illa. Mycket illa. Men jag får väl vara tacksam för att tanken överhuvudtaget slog mig så att jag kan göra något åt det redan nu. För en vacker dag kanske Hulda Hustrun sätter ner foten, slänger ut mig och skaffar en karl som är värdig henne.
Hua!
Miin Älskade Hustru är en sån person som tar tag i saker, får grejer gjort. Hon har en tillsynes outömlig arbetskapacitet och går oftast på fulla varv nästan dygnet runt. Det finns inte en sak hon inte fixar eller klarar. Jag å min sida... ja, det är ett sorgligt kapitel. Ibland tror jag att jag inte sen skulle orka släcka elden om mina byxor plötsligt började brinna. Jag är expert på att skjuta upp, glömma av, strunta i eller helt enkelt inte reda ut, saker. Har jag 4 kronor i fickan måste jag använda 5, kan jag sova länge sover jag gärna ännu längre. Jag ringer bara i sällsynta fall mina vänner för att hålla kontakten, jag kan gå en hel dag i morgonrock och göra precis ingenting hur länge som helst. Så, man kan ju säga att vi kompletterar varandra. Det låter ju bra. Men nu till problemet. Ibland får min stackars Älskade Fru ta hand om inte sex barn utan sju då jag ibland är mer osjälvständig än en omogen treåring. Hon knotar eller knorrar sällan om det utan får skeppet att segla rätt i varje läge.
Det är så lätt för slarvern, läs jag, i ett förhållande att börja utnyttja den duktige, läs frun. Ibland tar jag saker för givet. Och jag märker det inte ens. Det slog mig nu när Hulda Hustrun tog med yngsta dottern till lasarettet och Min Kvinna frågade mig "klarar du av det tror du?" Det jag skulle klara av var att ha koll på grabbarna och se till att de får något i magen under eftermiddagen. Fan, är jag så slapp att hon ens behöver fråga? Illa illa. Mycket illa. Men jag får väl vara tacksam för att tanken överhuvudtaget slog mig så att jag kan göra något åt det redan nu. För en vacker dag kanske Hulda Hustrun sätter ner foten, slänger ut mig och skaffar en karl som är värdig henne.
Hua!
Allt på en gång men aldrig samtidigt
Nu börjar det lossna här hemma. Min yngste son är här och de två små är avlämnade av sin ärade fader. Tyvärr så har yngsta dottern hojtrat hela natten över värk i öronen. Hon skulle kunna vara ett ansikte för "öronbarnskampanjen", om någon sådan fanns. Hon får öroninflammation bara hon går för bi en buss där en passagerare tidigare på förmiddagen råkade nysa rakt ut. Nu är det dags igen. Det stackars barnet somnade sittande i soffan. Så fort hon försökte lägga sig ner vaknade hon och jämrade sig. Nu har Hulda Hustrun suttit i telefonkö till sjukvårdsupplysningen i säkert en timma. Man undrar, är det bara en som jobbar där på helgerna eller? För fort och smidigt är det ju inte.
Tja, vi får hoppas att allt löser sig. De bägge pojkarna verkar må finemang i alla fall. De sitter och spelar Sims 2 och verkar ha det rätt ok.
Precis i detta nu kom Hustrun fram på telefonlinjen till sjukvårdsupplysningen. Trägen vinner eller vad säger man? Allt var frid och fröjd. Då bryts telefonsamtalet brutalt. Vi har telefon genom Com hem men det krånglar allt för mycket för att man skall vara nöjd. Tyvärr har vi bundit upp oss på ett år, så vi får vara nöjda med den crappy nät och telefonuppkopplingen. Det bryts lite när det vill under vissa perioder.
Så när Hulda Hustrun äntligen kom fram igen fick hon rådet att komma in till akuten med barnet. Kul på en söndag. Så nu vet jag inte när jag får träffa min älskade Hustru igen. Väntetiderna på en söndag till akuten, tja det brukar inte gå för fort om man inte har en livshotande sjukdom. Kanske träffar de på min yngsta sons ömma moder eftersom hon jobbar där och är i tjänst idag. Vem vet.
Tja, själv håller jag ställningarna här hemma tillsammans med grabbarna. Jag tänkte som så att de spelar, jag halvsover. En fin och jämn uppdelning av söndagssysslorna.
A bigger bang
Så, precis nöär jag skrev om lugnet så bröts det av våra grannar igen. Det stampas och bankas i vår tak och ingen kan lista ut vad fasen de pysslar med där uppe. Tiokamp? Torrsim? Leker "vemkanhoppalängst"? Jaja, det sker så ofta att det nästan inte längre är störande. Man vänjer sig liksom . Som att bo jämte en järnväg eller vid en flygplats. Kan jag tro.
Söndagslugnt
Det är liksom tomt ute. Jag har varit och hämtat min yngste son eftersom han ringde och ville komma över en stund. På vägen var jag nästan ensam, bara enstaka bilar, jag såg inte heller några gångare. Söndagslugnt får man väl kalla den färgen. Gott att världen inte snurrar så vansinnigt fort hela tiden utan tar små pauser då och då. Gott så.
Times they are changing.
Tänk vad saker och ting ändrar sig och det fort. Det känns inte som så länge sedan alla använde Netscape som webbläsare, Icq som "kompisprogram", Winzip som packare och Altavista som sökmotor. Nu heter det Firefox, MSN, Winrar och Google. Samma som förut men annorlunda.
Knepigt!
Knepigt!
Döden och vår kamrat
När jag tittar i dagens lokalblad, vem bligar då tillbaka på en bild? Det är en artiket om döden (lite skön söndagsläsning) och bilden föreställer en gammal kompis som jobbar som dödgrävare (han sa just i artikeln att det är ok att kalla honom det). Konstigt, jag och en av mina allra närmsta och bästa vänner talade just häromdagen för första gången på en smärre evighet, vi fann varandra på MSN, och vi snackade just om vår gemensamma kamrat och undrarde vad han sysslar med nu för tiden. Nu vet vi. Han gräver gravar och planterar blommor på kyrkogården, precis som han gjorde på den gamla goda tiden.
Knepigt vad en del saker sammanfaller.
Knepigt vad en del saker sammanfaller.
Planer för dagen
Konstigt. Jag har kommit in i en period där jag vaknar tidigt. Vid halv sju brukar jag vakna första gången och försöker jag sova vidare så vaknar jag vid sju, halvåtta likt förbaskat. Så nu sitter jag här, klockan mittinatten på en söndagsmorgon och försöker få nån ordning på vad jag skall syssla med idag. Tvätta bilen? Nä,det kostar pengar osh några sådana har vi inte. Bada katterna? Na, det kräver gott om tålamod och jag vet inte alls om jag har något sådant idag. Börja packa ner min lilla snickeriverkstad? Sakerna skall till stugan och mitt krypin skall återfå sin status som toalett. Tja, kanske litet packande kan få mig på bättre humör. Vi lägger det i kanske-högen. Kolla på någon bra film? Tja, det är ju söndagsmässigt, det är det. Läsa bok? Samma sak, en bra söndagssysselsättning.
Ja ja, jag får fundera vidare. Saker och ting har en tendens att lösa sig av sig självt bara man låter dem vara. ( Och där ungeför blev min Hulda Hustru riktigt arg på mig. Hon vill ha ordning och reda, livet planerat och klart, medan jag tar saker lite som de kommer. En av de får sakerna som vi skulle kunna tänkas gräla om).
Ja ja, jag får fundera vidare. Saker och ting har en tendens att lösa sig av sig självt bara man låter dem vara. ( Och där ungeför blev min Hulda Hustru riktigt arg på mig. Hon vill ha ordning och reda, livet planerat och klart, medan jag tar saker lite som de kommer. En av de får sakerna som vi skulle kunna tänkas gräla om).
Elfsborg
Att vår familj har Elfsborg som favorit lag är inte så svårt att lista ut. Mitt eget intresse är väl tämligen nytt, jag har ju inte varit så vansinnigt mycket för idrott överhuvudtaget men jag har med stigande ålder allt mer funnit nöje i att slötitta på fotboll eller hockey. De stora mästerskapen har jag ju alltid tittat på, gör vi inte det allihop. Men nog om de stora sammanhangen. Som sagt, Elfsborg var det. Hulda Hustruns äldsta dotters far är benhård Guligan och var faktiskt med att bilda supporterklubben. Intresset har smittat dottern som är så benhård Elfsborgs fantast att hennes rum är gulsvart, varje centimeter av väggarna pryds av löpsedlar som handlar om Elfsborg och man kan lugnt säga att hennes liv handlar om de gulsvarta. Min ärade dotter har även hon ett litet mindre, men ändock ett intresse för laget.
Min yngsta son var på sin första match häromdagen med sin morfar och kom hem med en gulsvart halsduk och ett mycket gott humör. De två små barnen är redan hjärntvättade och svara snabbt Elfsborg på frågan vilka som är bäst, och IFK på frågan vilka som är sämst. Den enda som klarat sig undan farsoten är min ärade äldsta som inte kan skita nog i vem som vinner eller spelar i allsvenskan, vem som springer fortast med en boll eller hoppar högst med en pinne, han har full upp med musiken. Katternas idrottsintresse kan jag inte svara på. Nu i dagarna erbjöd sig äldsta dottern att ta med min yngste son (mycket folk blir det) på en träningsmatch hemma och en allsvensk match borta. Jag kan tänka mig att det skulle vara en kanonupplevelse för en 10-åring att få stå med klacken på Borås Arena och ännu hellre åka till Växjö med buss och heja fram sitt lag. Nu tyckte inte alls pojkens ömma moder det samma. Hon blev förfärad av blotta tanken på att barnet skulle stå med de farliga Guliganerna. Ännu värre tyckte hon om iden att åka bort. Så, vi fick tänka om i frågan och nu skall nästan hela familjen gå på fotboll på tisdag. Men det gör ju bara det hela ännu skojsigare.
Tänk hur saker kan bli.
Kaffe på balkongen
Det är ljust länge på kvällen nu. Gott gott att ljuset segrat (nä, ja vet, det lät religiöst, men det är ingen fara, jag är fortfaraden hedning). Nu går det fort. Snart sitter man på balkongen och njuter av en kopp kaffe. Det klart at man kan sitta på balkongen redan nu och dricka kaffe. Men jag tror då rakt inte att det vore nån njutning så jag spar den upplevelsen ett tag till. Än så länge avnjuts kaffet bäst i köket eller något av de vidhängande rummen. Var sak har sin tid.
Extra
Extra extra på tv 3, är det verkligen bra? Eller? Fast kvällen räddas i vilket fall som helst av My name is Earl
Lördagslur
Oj vad gott man sover på en lördagseftermiddag. Jag, Hulda Hustrun, äldsta dottern. Alla somnade efter fotbollen. Damerna i sofforna och jag i sängen. Vet inte riktigt hur de va med katterna, men jag tror de sov de med. Fast äldsta dotterns pojkvän kom och störde i friden så nu är alla uppe och glada. men man sov gott, så gott.
Noja? Nåja.
Börjar tro att dagen kommer gå i nojjans tider. Spänd som en liten fiolsträng. Jag har försökt att äta ett antal gånger, men varje gång är det stopp i systemet. Ska lägga mig på sängen och titta på fotboll på tv. Enda att göra.
Läckage del II
Vår honkatt löper. Jag vet, jag har nämnt detta ett antal gånger. Man blir lätt tjatig när allt som ens liknar tyg och ligger på golvet blir nerpinkat. Nu har min Hulda hustru kommit med en ny teori. Nämnligen att kattkräket stöter på mig av alla varelser. Det är på mina kläder hon pinkar, det är på min sida av sängen, det är på mina kuddar hon stryker sig. Och kattern är synbarligen förtjust i mig, som husse
Hjälp. Jag är alltså som kattgodis. Att jag atraherar damer över 90 vet jag redan, me natt jag är som Brad Pitt för katter var nytt. Men förutom dessa två grupper är det väl bara min stackars Hulda Hustru som funnit mig trevligt av någon andledning. Jag vågar inte forska får djupt i frågan för då kanske min hustru kommer på andra tankar.
Man får vara nöjd med det man har.
Hjälp. Jag är alltså som kattgodis. Att jag atraherar damer över 90 vet jag redan, me natt jag är som Brad Pitt för katter var nytt. Men förutom dessa två grupper är det väl bara min stackars Hulda Hustru som funnit mig trevligt av någon andledning. Jag vågar inte forska får djupt i frågan för då kanske min hustru kommer på andra tankar.
Man får vara nöjd med det man har.
Läckage del I
Spännande. Vi har översvämning i källaren. Det kommer sanorlikgt från de nyinstallerade toaletterna och duschen som skall finnas i källaren som ersättning under tiden det byts stammar och renoveras toaletter. Nån stackars rörnisse kommer att komma till jobbet på Måndag och få reda på att hans, eller hennes, rörinstallation läckt över helgen så mycket att slamsugaren var tvungen att komma med stora sugbilen. Skön början på veckan. Tihihi. Inget är som skadeglädjen.
Allsvenskan
Allsvensk premiär idag. Äntigen. Det har varit en lång vinter. I år så kanske vårt Elfsborg gör vad succe´. Allt är möjligt i april. Allt.
Saker man gör
Konstigt. Får ingen styrsel på dagen. Den lksom bara, hankar sig fram, utan mål eller mening. Jag trodde att klockan var mycket mer men när jag slängde ett getöga på armen var klockan bara 11.03. Knepigt. Dagen är liksom som sirapsliknande. Man häller och häller men inget kommer. Sen kanske allt kommer på en gång om man inte passar sig. Vi har ett uppdrag i alla fall. Vi skall slänga vår gamla träningscykel som bara står och skräpar i vadragsrummet. Vi fick den av min ömma moder men den var lite trasig och jag lyckades nog göra saken värre när jag skulle laga den. Så, den får gå till återvinningsstationen och en av deras cointainrar. Så har man någon mening med dagen i alla fall. Hulda Hustrun har dragit fram en av våra (det är en lång historia, tämligen ointressant) tre dammsugare, hinkar, polish och moppar och går igenom lägenheten med full frenesi. Själv håller jag en låg profil och tittar på History Channel.
Och vår löpande katt löper. Mycket och frenetiskt. Att stackaren bara orkar. Men vi får hålla ögonen och näsan öppna eftersom hon tenderar att pinka på allt som ligger på golvet. Igår pinkade hon ner ett överkast. Man kan ju tycka att hon bortde nöja sig med det, men något säger mig att hon inte anser sig klar med det.
Så lite har jag trotsts allt allt göra. När man börjat fundera på det. Duttia jag.
Och vår löpande katt löper. Mycket och frenetiskt. Att stackaren bara orkar. Men vi får hålla ögonen och näsan öppna eftersom hon tenderar att pinka på allt som ligger på golvet. Igår pinkade hon ner ett överkast. Man kan ju tycka att hon bortde nöja sig med det, men något säger mig att hon inte anser sig klar med det.
Så lite har jag trotsts allt allt göra. När man börjat fundera på det. Duttia jag.
April april
Så, det tog ett tag innan jag fan det, men nu har jag lokaliserat årets "roliga" aprilskämt i lokalbladet. Lagom spexigt och skojsigt. Att redaktörerna bara orkar. Fast då får man passa sig hela dagen nu då. Orkar nog inte själv skoja till det så jag går på defensiven.
Bäst så.
Bäst så.
Vår vår.
Vårvindar! Första april och när man tittar ut genom fönstret ser man att det är vår ute. Så passande.
