Bättre tidigt än aldrig
Förresten, har jag berättat om när jag lämnade ungarna till dagis i mors? Inte? Då gör jag väl det nu då. Jo, att fåiväg en treåring och en femåring till dagis brukar ju vara en lätt rörig situation. Barn, jackor, skor, mössa, fel mössa, dragkedjor, katter, fel mössa igen. Och mitt i allt jag.
För att få de små änglarna att borsta tänderna var det nästintill ett världskrig och för att få dem att slita sig från tvn var ett världarnas krig. Men tillslut var alla klädda, väskor var packade med erfoderligt äpple, ett i var rygga. Kort sagt allt som det skall. Och framför allt, vi var 5 minuter tidiga. Jag var mäkta mallig och stolt över att fått det hela att flyta såpassbra att det blev tid över till och med.
Nå, barn ett och två, väskro och så jag befinner oss utanför porten vid bilen när jag slänger ännu en nöjd blick på mitt armbandsur. Såg bra ut. Eller? Nått var fel, kunde bara inte sätta fingret på vad. Hmmmm. Klockan visade på 07.47. Såg bra ut. Men vänta nu. 07.46. Inte 08.46 utan klart och tydligt 07.46.
Neeeeeej. Vi var helt enkelt en timma förtidiga. All stress, jäkt och hårda ord skulle alltså inte skett föränn en timma senare.
Så... alla vänder in igen, barnen givetvis under kraftiga protester, mycket motvilliga. Timman gick sedan upprepade vi hela proceduren igen.
Du ljuva värld.
Ps: vi kom 5 minuter för sent till dagis.
För att få de små änglarna att borsta tänderna var det nästintill ett världskrig och för att få dem att slita sig från tvn var ett världarnas krig. Men tillslut var alla klädda, väskor var packade med erfoderligt äpple, ett i var rygga. Kort sagt allt som det skall. Och framför allt, vi var 5 minuter tidiga. Jag var mäkta mallig och stolt över att fått det hela att flyta såpassbra att det blev tid över till och med.
Nå, barn ett och två, väskro och så jag befinner oss utanför porten vid bilen när jag slänger ännu en nöjd blick på mitt armbandsur. Såg bra ut. Eller? Nått var fel, kunde bara inte sätta fingret på vad. Hmmmm. Klockan visade på 07.47. Såg bra ut. Men vänta nu. 07.46. Inte 08.46 utan klart och tydligt 07.46.
Neeeeeej. Vi var helt enkelt en timma förtidiga. All stress, jäkt och hårda ord skulle alltså inte skett föränn en timma senare.
Så... alla vänder in igen, barnen givetvis under kraftiga protester, mycket motvilliga. Timman gick sedan upprepade vi hela proceduren igen.
Du ljuva värld.
Ps: vi kom 5 minuter för sent till dagis.
Kommentarer
Postat av: frugan ..
ja, där ser du hur jag har d*asg*.Men som tröst till min älskling kan väl vara att det blir oftast lättare med tiden*ler*.Men jag tycker du var jätte duktig som klarade det(vet vilket h-vete d kan va)...till och med en timma för tidigt.puss puss.
Trackback