WoBWorld

Yngste sonen har torligen precis lärt sig en läxa för livet. Vå rnya katt, Smulan har ju sedan ankomsten varit en favoritkompis till de små barnen. Jag vet inte hur många gånger vi äldre, alltså alla över 10 år, har sagt till barnen att sluta bära omkring kattstackaren och om de tvunget skall bära katten så skall de bära på rätt sätt, inte i svansen typ. Det har väl varit en kamp med lit evarierande resultat. Kattstackaren har fått finna sig att bli omkringkånkad som nån sorts liten handväska när barnen tror att ingen ser dem. Det är likadant med det där med att hålla fast kattskrutten. Vi säger sluta och barnen fortsätter i smyg.

Men nu så lyckades yngste sonen verkligen reta upp vår hankatt, den store och imponerande Lancelot. För den lilla killen tog sig för att mer eller mindre kasta Smulan rakt på Lancie. Den lilla katten pep förskräckt, först över luftfärden sedan över mottagandet. För Lancelot flög upp med ett lejons mod och styrka och väste, nä, skällde, ut den lilla skrutten. En katt flög åt ena hållet och den andra katten åt det andra hållet. Kvar blev en smått chockad son som stod som förstenad. Sedan sprang han utan att yttra ett ljud in i sitt rum och gömde sig under en filt. Jag misstänker att pojken blev riktigt oroad av reatkionen på sitt "spratt". Så, nu kan vi bara hoppas att det slutligen har gått in i skallen på den lilla marodören att katter inte är leksaker som man ken behandla som vore de leksaker. Man kan ju hoppas i alla fall.