Mitt förvånade jag

Sitter och lyssanar lite till Michael Jackson. Ni vet den där killen i Amerika som ser ut som Jim Carrey i filmen Mask och gillar småpojkar. Jag hade nästan glömt bort att karln (?) gör musik också. Och riktigt djäkla bra musik, ialla fall för en 25 år sedan. Man kan ju undra vad som hände på vägen. Men det är inget jag känner för att rota i, det gör så många andra i alla fall.

Men fantastiskt bra musik är det. Det är det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback