Ännu en mellandag
Sådär jag. Då har man piggnat till lite. Snön fortsätter att bara falla och falla som om ingen makt i världen kan stoppa den och alla tankar på att ta sig en promenad är bara dumma och fel en dag som denna. Så fast det spritter lite i kroppen så får jag knata omkring här hemma. Det är nog dags att dra fram lite städatiraljer igen eftersom det börjar gor igen här och var. Sedär, då har man lite att pyssla med.
Sen blir det väl som vanligt en sån här dag. Lite tv, lite läsa, lite slappa. Lite av allt. Inget av nått. Dessutom har jag några lådor med böcker som behöver komma upp i bohyllan. Inte för att alla mina böcker kommer plats i bara en bokhylla men jag kan ju i alla fall fylla den jag har.
Jag är rätt så rejält sällskapssjuk måste jag erkänna. För tusan, jag har ju knappt sett en människa på flera dagar. Katten är snäll på alla sätt men våra diskussioner blir tänligen enehanda.
Men, det är som det är med det där. Skulle någon verkligen ringa på dörren vette tusan om jag skulle orka med sällskap. Jag känner mig fortfarande lite sliten efter helgen execcer. Man är ju inte 20 längre, då när man skakade av sig en baksmälla ungeför som en hund skakar sig torr och sedan var man redo för livet igen. Nu för tiden tar det banne mig en vecka att bli som folk igen. Helt otroligt.
Men magen är bättre idag i alla fall. Jag var smart och åt lite redan på morgonen för en gång skull. Ok, kall lasagne kanske inte är det bästa i frukostväg men det är bättre än att gå med tom mage hela dagen och bara hälla i sig kaffe under tiden.
Tja. Det kan bli lite vad som helst av den här dagen märker jag så det är bara att hänga med liksom.
Sen blir det väl som vanligt en sån här dag. Lite tv, lite läsa, lite slappa. Lite av allt. Inget av nått. Dessutom har jag några lådor med böcker som behöver komma upp i bohyllan. Inte för att alla mina böcker kommer plats i bara en bokhylla men jag kan ju i alla fall fylla den jag har.
Jag är rätt så rejält sällskapssjuk måste jag erkänna. För tusan, jag har ju knappt sett en människa på flera dagar. Katten är snäll på alla sätt men våra diskussioner blir tänligen enehanda.
Men, det är som det är med det där. Skulle någon verkligen ringa på dörren vette tusan om jag skulle orka med sällskap. Jag känner mig fortfarande lite sliten efter helgen execcer. Man är ju inte 20 längre, då när man skakade av sig en baksmälla ungeför som en hund skakar sig torr och sedan var man redo för livet igen. Nu för tiden tar det banne mig en vecka att bli som folk igen. Helt otroligt.
Men magen är bättre idag i alla fall. Jag var smart och åt lite redan på morgonen för en gång skull. Ok, kall lasagne kanske inte är det bästa i frukostväg men det är bättre än att gå med tom mage hela dagen och bara hälla i sig kaffe under tiden.
Tja. Det kan bli lite vad som helst av den här dagen märker jag så det är bara att hänga med liksom.
Kommentarer
Trackback