WoBWorld

Hua. Har lite panik om jag ska vara ärlig. Har ruggigt svårt att få ihop folk som kan hjälpa mig att flytta. Som jag tidigare sagt så är det bara min dotter och min kusin som är klara. Hur jag ska ordna fram en bil med krok har jag inten aning. Ringer runt lite smådesperat men ingen svarar. Hua. Har ingen lust att utsätta min stackars snälla kusin för en dag med ett evigt kånkande. Får inte ens tag i min son. Han känner doften av arbete och vägrar svara i mobilen.

Fan det såg ju så bra ut för nån vecka sedan det hela. Men en efter en har ballat ur och nu sitter jag och lurar på hur jag ska få ihop det. Jag får köpa nått riktigt dyrt till min kusin och min dotter. Jag ska kolla med min yngsta son med om han kan hjälpa till. Han och dottern kan ju alltid ta smågrejor, de lätta lådorna och så. Sen får väl jag och kusinen kånka de tunga sakerna.

Jag funderar på att ringa Polare J, men fan, jag har knappt hört av mig på 3 år, hur ska jag då kunna med att höra av mig med en förfrågan om han vill slösa bort en ledig lördag på att hjälpa mig att flytta?

Vore man några stycken skulle det hela gå på nån timma, är det bara jag och kusin E så kommer det ta hela jäkla dagen och frågan om det blir klart då ens.

Tänk att livet alltid ska vara krångligt. Kan det inte vara lätt nån gång? Bara flyta liksom. Men inte då.

Jaja, jag får jobba på och söka folk med sms, msn, telefonsamtal där man bara mäter mobilosvar och köra på och se glad ut. Fan det borde väl inte vara helt omöjligt att lösa denna uppgiften. Jag har löst värre soppor så vad tusan.

Dags att greppa luren igen :-)