WoBWorld

Usch. Jag mår fysiskt illa. Det känns som om jag ska kräkas hela tiden. Jag tror det är spänningen efter matchen som släpper. Jo, det är så viktigt för mig. Det låter helt otroligt för dem som kommer ihåg mitt mycket ljumna förhållningssätt till sport i allmänhet och fotboll i synnerhet från det jag var liten och senare ung. Men sent ska syndaren vakna. Ett guld är något stort, ett bevis på att ett års slit på planen och i gymnastiksalar och i löpspår har gett utkastning. Som supporter som brinner är det det allra vackraste man kan vara med om.

Nä, jag är inte helt fanatsisk. Mina barns födelse, mitt bröllop var större så klart. Men förutom sådana rent personliga saker. Att svettas, heja, lyssna eller titta under en hel säsong och sedan få jubla över ett guld. Större blir inte det enkla livet.

Men det är två omgångar kvar och Kalmar har onekligen försprång. Men inget är omöjligt, allt är fortfarande inom räckhåll. Det gäller bara att ett antal ekvationer går ihop.

Jag hoppas.

Så, därför har jag ont i magen och mår illa. Känner mig helt slut. Kanske är det förkylningen som fortfarande ligger i grunden för det hela, men jag tror nog att den underbara sporten fotboll har med saken att göra.