Tankar som maler

Fan vad surt att man inte hinner kapp. Märker ni att jag snurrat upp mig på detta nu? Jo, det har jag. För det är ju inte det att jag inte vill göra rätt för mig, men jag har liksom ingen chans. Skulle jag sköta banklån, underhåll och CSN skulle jag gå back 1500 varje månad, innan jag ens hade köpt den allra minsta lilla matbit eller kattmat. Det där med att ställa på bilen kan jag ju bara glömma som det ser ut just nu.

Ska jag vara ärlig så funderar jag på att strunta i att betala mina banklån. Vad spelar det för roll liksom känns det som? Det kan ändå inte bli värre än det redan är. Men så klart kan jag inte göra det. Då hamnar jag ännu mer i bakvattnet och kan aldrig ha en chans att kravla mig upp ur eländet. Nä, det får allt rulla på med 3000 i månaden. Synd att man inte hade något vettigt att sälja. Ja det skulle väl vara bilen då. Den kanske jag kunde få en 10000 för med lite tur. Fast det är frågan, med all rost som är på den. Nä, det får jag kanske göra i vilket fall som helst men några stora pengar lär jag inte få för den heller.

I övrigt äger jag som fogden så vist skrev i det första brevet "inga utmätningsbara tillgångar" förutom pensionen då.

Nä, jag får släppa detta. Det är som det är och det spelar ingen roll om jag sitter och mal och tänker på det för hur jag än funderar så sitter jag i samma skit som innan jag började fundera. Tankar löser inte detta. Så det är bara att se glad ut, betala och bjuda sig själv på små överraskningar ibland som en pizza eller någon enstaka utekväll med en öl eller två eller något så lyxigt som en bit lax.

Det blir som det blir ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback