Tar det aldrig slut tro?
Hahaha. Det är fan inte sant. Man har absolut ingen chans i livet när man väl tillat dit. Jag kom ju slutligen ur sängen, gaskade upp mig så gott det gick och tänkte att "jag ska inte låta livet slå ner mig, jag ska hålla ryggen rak. Jag ska, jag ska, jag ska". Det gick över förväntan och jag kom så långt till att brygga en kopp thé och satte mig vid spisen med en cigg för att öppna dagens post.
Fått ännu ett brev från Kronofogden som jag öppnade lite förstrött, eftersom det liksom inte kunde bli sämre. Men det kunde det ju *asg*. Ja jag kan inte annat än att skratta åt det hela för då sätter jag nog igång och gråter tror jag. De hade höjt summan som dras från mitt konto varje månad till 3200 spänn. Kul. Men de hade missat en massa avdrag som ska göras, bland annat för sjukdom och sånt så jag får väl ringa dem och reda ut det hela. I vilket fall så kan det vara skönt att veta att man själv gjort allt för att allt ska bli rätt.
Men just nu tänker jag inte det hela sänka mig. Just nu tänker jag inte låta känslan nudda själen. Det får komma fram i form av mardrömmar till natten. Men jag måste erkänna att känslan av att strunta i banklånet växer för varje sekund. Det finns liksom ändå ingen ände på det hela. Bara en sån enkel sak som att hur i hela fridens namn ska jag lyckas hitta en livskmrat den dagen jag känner för det? Vem fan vill ha mig med en sån ekonomi liksom? För att inte tala om alla mina andra problem? Nä, jag är körd, totalt körd.
Så, ingen idé att gå och muttra för sig själv om det hela. Det kommer att ta många år innan jag finner min plats i samhället igen. Men hyran måste jag alltid betala i alla fall. Det är väl banklånet som skulle vara på sin plats att strunta i att betala. Jag vet att det låter förfärlig i de flestas öron att överhuvudtaget sitta och fundera på detta sättet. Men eftersom jag redan innan denna nya höjningen kom brukade ha ungeför 2000 över när alla räkningar var betalada så vet jag inte riktigt. Nått måste ge sig liksom.
Usch. Om någon tycker jag tar lätt på detta så vill jag berätta att så är det inte. Egentlgen så sitter jag men ihopsnörd stupe och ångesten brusande i öronen. Men jag vågar som sagt inte fundera över det för mycket. Det blir för mycket att ta till sig.
Fått ännu ett brev från Kronofogden som jag öppnade lite förstrött, eftersom det liksom inte kunde bli sämre. Men det kunde det ju *asg*. Ja jag kan inte annat än att skratta åt det hela för då sätter jag nog igång och gråter tror jag. De hade höjt summan som dras från mitt konto varje månad till 3200 spänn. Kul. Men de hade missat en massa avdrag som ska göras, bland annat för sjukdom och sånt så jag får väl ringa dem och reda ut det hela. I vilket fall så kan det vara skönt att veta att man själv gjort allt för att allt ska bli rätt.
Men just nu tänker jag inte det hela sänka mig. Just nu tänker jag inte låta känslan nudda själen. Det får komma fram i form av mardrömmar till natten. Men jag måste erkänna att känslan av att strunta i banklånet växer för varje sekund. Det finns liksom ändå ingen ände på det hela. Bara en sån enkel sak som att hur i hela fridens namn ska jag lyckas hitta en livskmrat den dagen jag känner för det? Vem fan vill ha mig med en sån ekonomi liksom? För att inte tala om alla mina andra problem? Nä, jag är körd, totalt körd.
Så, ingen idé att gå och muttra för sig själv om det hela. Det kommer att ta många år innan jag finner min plats i samhället igen. Men hyran måste jag alltid betala i alla fall. Det är väl banklånet som skulle vara på sin plats att strunta i att betala. Jag vet att det låter förfärlig i de flestas öron att överhuvudtaget sitta och fundera på detta sättet. Men eftersom jag redan innan denna nya höjningen kom brukade ha ungeför 2000 över när alla räkningar var betalada så vet jag inte riktigt. Nått måste ge sig liksom.
Usch. Om någon tycker jag tar lätt på detta så vill jag berätta att så är det inte. Egentlgen så sitter jag men ihopsnörd stupe och ångesten brusande i öronen. Men jag vågar som sagt inte fundera över det för mycket. Det blir för mycket att ta till sig.
Kommentarer
Postat av: Miss Borderline
Jag "tjänar" på att låta all skit som jag inte MÅSTE sköta gå till K-fogden, dom drar runt 1300 kr/mån av mig (då är det avdraget läkarkostnader, medicinkostnader och resa till och från min terapi)och skulle jag skött alla skulder jag har och betalat dom räkningarna varje månad så skulle det bli över 2000 kr/mån iaf. Jag sköter hyra, banken (kreditkort), el, fast tele, mobil, bredband, hyr-TV, avbet på datorn, apoteket, försäkringar osv......allt annat får gå till fogden, inkls studielånen.
Trackback