Mina äventyr

Ojojoj, vilket äventyr jag varit med om. Jag var ju på 50-årsfest i lördags. Det var precis hur roligt som helst, jag var på topp, folket runtomkring mig var på topp och det var gratis öl och vin i baren. Kan man ha det bättre?

Sen kommer vi till när det körde ihop sig. Nån gång frammåt söndagsmorgonen vaknade jag. I en glänta i skogen. Vilken skog hade jag ingen som helst aning om. Ingen jacka, inga nycklar, ingen plånbok, ingen mobil. Det var kallt och jag var tankad som en get.

Nå, det var bara att börja gå och efter ca 40 minuter så börjar jag känna igen mig. Jag var tillbaka i Viskafors. Men det var ju till föga hjälp eftersom jag ju inte hade några nycklar. Vad gör man då? Jo jag ställde mig för att lifta och fick skjuts med en taxi som körde mig till tant mamma. Tanken var att låna pengar av modern till taxin men döm om mig förvåning när taxichauffören sa att "det är gratis, jag skulle ju ändå in till stan". Så jag knackade på tant mammas fönster och blev till slut insläppt där jag sedan rasade ihop i soffan och sov som ett barn ända tills morgonen.

Efter några telefonsamtal fick jag reda på lite vad som hade hänt det allra sista. Kusin Esko kom med både jacka, mobil och nycklar som hade blivt kvar i sportstugan där festen var. Gladare har jag sällan varit. Han kunde även fylla i lite av hålen i mitt minne genom att berätta att min andra kusins maken skjutsat hem mig på natten. På frågan om jag hade med min nycklar och allt så hade jag svarat att "jajamen". Nå, det vet vi ju nu att jag inte hade.

Ännu värre var att när vi kom till Viskafors visste jag inte vart jag bodde. "Nå, vart bor du" frågande maken till min kusin. "Jag vet inte" svarar jag på det. Lyckat. Hur jag sedan hamnade i skogen har jag ingen som helst aning om och det kommer väl förbli ett mysterium misstänker jag.

Men idag så kom jag hem efter att ägnat dagen i går till att sova och ta igen mig lite. Så nu sitter jag äntligne hemma och har det bra och gott. Jag tror inte jag ska gå ut på en vecka känns det som.

En annan liten lustig detalj från festen var när vi stod ett gäng och rökade utanför stugan. Då gick en underbart vacker kvinna förbi, vi hade hälsat som hastighast. Så jag väser till en av killarna som stod och rökade "den du, den skulle man inte ha nått emot". Vad svarar han  på det undrar nu den intresserade läsaren. Jo. "Det är min fru du talar om". Ridå.

Men som sagt, roligt har jag haft det och allt ordnade upp sig på bästa möjliga sätt som tur var. Men hru i hela fridens namn hamnade jag mitt i skogen?

Kommentarer
Postat av: Miss Borderline

HAhahahha, HÄRLIGT!!!!

Gôtt att kunna skratta åt allt när allt är i sin ordning, dvs att inte nycklar å annat är borta :D


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback