Mr Greenthumb
Det finns många sätt att slösa med tid. Jag har själv kommit på mig med den sysslan allt som oftast. Eller. För mig är det ju inte slöseri. Men den gode medborgaren rynkar på näsan eller pannan eller annan valfri kroppsdel och anser att "sådär kan man ju inte hålla på". Jodå, säger jag. Det kan man visst det. För jag lever mitt liv lite där bortanför. En mil upp och tusen mil ner.
Inte heller den här dagen, den som just nu håller på att ta slut, har skapat något viktigt beslut inom mig. Inte som det känns just nu. Något på spåren är jag allt. Men jag kan bara känna en vag doft av det hela än så länge. Förresten så anser jag att den där vanan att dela upp livet i minuter, timmar och dagar verkar helt uppåt väggarna. Varför ska man helt plötsligt sluta upp med det man gör och gå och lägga sig, bara för att man förväntas tycka att det är det rätta?
Man pratar mycket om vikten av en dygnsrytm. Det tycker jag med är viktigt. Fast jag förderar min egen rytm. Inte någon annans. Så. Allt detta prat som jag håller på med om min längtan efter total frihet eller ialla fall något som liknar det kräver att jag banne mig börjar skapa. Nu är det väl lagom långt in i texten för att någon ska börja fingra på sina egna tangenter och börja överrösa mig med alla dessa ord som sammanlagt betyder att jag är usel på allt.
Men då svara jag, en smula barskt kanske, men med tydlig stringens, att jag skiter i om någon anser att jag är usel. Så klar att någon måste göra det. Men jag själv anser att jag borde ha en chans att skriva något som faktiskt betyder något mer än att jag bara låter timmar och blod rinna iväg.
Så. I brist på tro på något annat än mig själv så får jag väl börja tro på riktigt då.
Inte heller den här dagen, den som just nu håller på att ta slut, har skapat något viktigt beslut inom mig. Inte som det känns just nu. Något på spåren är jag allt. Men jag kan bara känna en vag doft av det hela än så länge. Förresten så anser jag att den där vanan att dela upp livet i minuter, timmar och dagar verkar helt uppåt väggarna. Varför ska man helt plötsligt sluta upp med det man gör och gå och lägga sig, bara för att man förväntas tycka att det är det rätta?
Man pratar mycket om vikten av en dygnsrytm. Det tycker jag med är viktigt. Fast jag förderar min egen rytm. Inte någon annans. Så. Allt detta prat som jag håller på med om min längtan efter total frihet eller ialla fall något som liknar det kräver att jag banne mig börjar skapa. Nu är det väl lagom långt in i texten för att någon ska börja fingra på sina egna tangenter och börja överrösa mig med alla dessa ord som sammanlagt betyder att jag är usel på allt.
Men då svara jag, en smula barskt kanske, men med tydlig stringens, att jag skiter i om någon anser att jag är usel. Så klar att någon måste göra det. Men jag själv anser att jag borde ha en chans att skriva något som faktiskt betyder något mer än att jag bara låter timmar och blod rinna iväg.
Så. I brist på tro på något annat än mig själv så får jag väl börja tro på riktigt då.
Kommentarer
Trackback