När vänner blir idioter. När man själv är en.

Jag släpper inte gärna någon nära in på mig. Det kan tyckas som en paradox med tanke på min utlämnande blogg, men då glömmer du som läser att jag väljer det jag skriver om här. För detta är bara en fernissa. Utanpåverk. En bild av en människa som jag väljer att släppa ut. Det komplexa som är jag behåller jag helst för mig själv.

Men så finns det några människor som vet mina innersta farhågor, glädjeämnen och har en nyckel till det som är jag. Det är en lite skara. 3 stycken ungefär. Inte ens kvinnorna jag levt med eller älskat vet allt. Men så får man en dolk i ryggen. en vän som inte var en vän. Jag kan bara säga:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback