WoBWorld

Någon sade åt mig att jag förlorar alla mina vänner. Så rätt, så klokt. Så jävla fult. För det är väl så det är. Men jag är rätt nöjd med det. Vem fan behöver vänner när man har ett paket cigg hemma? Inte jag i alla fall. Begrav mig, djupt ner. I enskild grav. Men lägg ner ett paket John Silver och en Jack Daniels. En tändare och klä mig i slips. Så är jag nöjd. Inget mer behöver jag. Men nog kan det vara gott att röka när man vilar?

Så allt som är jag kommer ta slut. Skit samma. Inte idag. Inte i morgon. Jag har en inbyggd spärr mot att dö i morgon. Kanske på måndag. Jag vet inte. Folket kommer gråta. Så klart. För så ser det ut i mina bilder. Fast egentligen kommer nog ingen gråta om jag skulle falla av om tre sekunder. För mig själv en gnutta ledsamt men för andra inget att komma ihåg.

Så jag gör väl som jag alltid gjort. Lever mitt liv, dricker mitt vin, röker mina cigg, tar min medicin och ligger helt planlöst med kvinnor jag inte ens tycker om. Men de gillar inte mig heller så det är helt ok.

Diciplinerar mina dagar.