Kall Lucia

Varit på lussefirande. Det var de två yngsta familjemedlemmarna och deras kamrater på agis som stod för underhållningen. Ute. För de som inte känt efter eller kollat termometern kan jag berätta att det är kallt ute. Snorkallt. Det är så kallt att händerna blånar redan efter några sekunder utanför fickorna. Jättekallt.

Vilken tur då att man på dagis bestämt att luciatåget skall vara utomhus. Jättebright idé, vem det nu var som kom på det. För det är ju sällan kallt i december. Och jag frös, jag som på mig en tjock jacka. De stackars barnen stod i luciaklänningar och pepparkaks-dräkter och sjöng. I kylan. Jag lovar ett par av barnen blev blå. Man hörde spridda lunginflammations-skrollig hosta och vilda nysningar längs med hela tåget, från barn såväl som vuxna.

Om någon undrar: jag tycker det är en blytungt dålig idé att ha ett luciatåg utomhus. På dagis.

I övrigt sjöng barnen pliktskyldigt, vackert här o var. Och fikat efteråt med varmt kaffe och lussebulle var ju inte en felsatsning.

Men ute. I december. Pha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback