Växtvärk?

Jojomen. Det är samma buske på alla tre bilder. Den första bilden är från April och den sista från Midsommarafton. Snacka om växtkraft.

buske1

buske2

buske3

Vi var tvungna att binda ihop busken veckan före midsommarafton, annars hade den vikt sig åt alla håll. Tänk att den lilla skruttbusken kunde bli så stor. Man slutar aldrig förundras.

Kort inlägg

Hua, Tyskland - Argentina går till förlängning. Äkta rysare.

Barbiesex

Barbiesex farligt? Herregud. I denna vår tid när Big Brother sänds på bästa barntid, när gatuvåldet eskalerar (fast gör de det egentligen, eller har jag bara fått för mig det?) så orkar folk, på riktigt bli upprörda av att tv sänt bilder på dockor som placerats på ett sexuellt sätt. Är det på riktigt eller är det ett försenat Aprilskämt. Har inte dessa moralens väktare sett när små barn leker med sina , ack så dyra, dockor.
Så länge folk super ner sig, slår ihjäl varandra, skjuter på varandra i guds namn eller det finns 11 åringar som knarkar har vi väl viktigare saker för oss än att bli föfärade om två dockor ser ut att ha sexuellt umgänge. För ni förstår att det bara är på lek va? De är av plast. Bara som en påminnelse.

El i baken?

Ärligt talat. I A-bladet läser jag, med bestörtning om den stackars manne som påstår sig vaknat upp med en glödlampa i arslet. Visserligen så sitter han på kåken så jag förstår att han vill lysa upp sin arma tillvaro. Men varför just där det är som allra mörkast? Och hur fan bär man sig åt för att peta dit en glödlampa? Vaselin? Och som sagt, framför allt, varför?

Svårigheterna en fet man möter i vardagen

Min kondition är minst sagt usel. JAg får minst tre-fyra hjärtinfarkter om dagen. Inga brakattacker men små. Jag är säker på detta. För det räcker med att jag petar näsan så blir jag anfådd. Visserligen skulle ju detta kunna bero på ett väldigt ihärdigt petande, men ett finger var borre, då blir det troligen svårare att andas. Men i mitt fall så handlar det som sagt om ytterst modest petande och mycket pustande. Jag tillhör de människor som måste vila fem minuter mellan att jag drar på vardera byxben. Visserligen har jag börjat motionera, eller, tja, röra på mig i alla fall. Jag försöker knata lite varje dag, en liten stund i alla fall. När jag väl fått upp lite grundkondition så kanske jag skall attackera vår springmaskin i sovrummet. Just nu tjänar den som klädhängare, men vem vet. Kanske jag tillslut hoppar upp på eländet och drar några varv, gärna utan att svimma.

Vår springnmaksin


Tja, den som lever får se. Just nu när sommaren står i sin allra mest praktfulla skrud och värmen riktigt nockar en när man kommer ut genom trappporten är det banne mig inte lätt att vara fet. Jag ahr gudskelov gått ner 5 kilo på ca 6 veckor så jag är på rätt väg. Men så längre min vikt räknas i tretal så vette fasen om inte det bästa vore att aätta sig i ett kylksåp när solen gassar som mest. Fasen jag svettas på ställen jag inte ens visste att jag hade. Hela jag blir en blöt, het, vit, dallrande klump, lite senare byts det vita ut mot klart kräftrött.

Men det är gott att det är sommar. I alla fall.

Falnande blad och evigt mörker.

Det står en blomma i fönstret i min äldsta sons rum. Vet inte vilken sort det är, men det är en tjockbladig historia. En sån där som skall kunna överleva det mesta. Denna stackars växt fäller blad efter blad. De singlar ner på fönsterbrädet som skrumpna skuggor och lägger sig att vila på golvet under. Varför. Tja, min käre son envisas med att leva i mörker. Han drar ner periennerna så fort han får tillfälle. Själv vandrar han kring svartklädd, med en skrämmande förglöshet i ansikte. Hans lemmar är vita där de skymtar fram mellan allt det svarta tyg han draperar sig med. Det är så att jag börjar fundera på om han blivit biten av nån vampyr nån gång i sin späda barndom. Han sitter och kurar framför datorskärmen, gärna nattetid, när resten av huset sover den oskyldiges sömn. Jag är nästan rädd för att dra upp periennerna i hans rum. Tänk om han smälter när soljuset faller på honom?

Den som bara visste hur en 16-åring tänkte. Jag har vaga minnen av hur det var att vara tonåring själv. Men var jag verkligen så asocial? Lika ljuskygg. Lika... konstig, lika oberäknelig?

Fan tro´t.

Lägga pengar på borsten

Hulda Hustrun gjorde mig uppmärksam på att det i en bilaga till en känd aftontidning som börjar på Afton... fanns en notis om en hårborste för 1500:- Jo, ni såg rätt. 1500 svenska kronor. För en borste. Det var ett modeorakel som tyckte att denna borste skulle finnas hos var och en. Fan, jag har köpt bilar för det priset. Att lägga 1500 på en borste måste väl ändå räknas till sinnessjukt.

Eller har jag fel nu igen?

Början

Så var man uppe och igång igen då. Solen skiner, det är varmt och skönt ute, det har jag redan kollat på balkongen. Man kanske borde ta sig ut? Vara aktiv. Vara som folk. Eller så kan man lägga sig i badet med en bok. Många beslut en sån här dag. Fast det lutar väl åt att vi tar ossner till stugan och stranden med barnen. Jag har en cigarr som ligger och väntar på mig i stugan. Den skulle jag blossat upp på midsommarafton men jag hann inte med det mellan kubbspelande och sillätande så det nöjet har jag kvar. Här hemma går Johnnu Cashs allra sista inspelning varm. En klar 5 i betyg får den. Tänk att musik kan vara så varm, kontemplativ och tankeväckande. Knepigt.

Tja, en kopp kaffe till så får vi väl anse denna dagen invigd.

The mother of Costa Nostra?

Min mor är en saga för sig. Hon är helt klart en expert på emetionell utpressning. Ungeför som75% av alla mödrar verkar vara. Hennes ess, den stora Grand Finale är att hota med att sälja stugan. Vår lilla stuga är egentligen min ömma moders men det är jag och familjen som spenderer tid där, sköter rabbatter, gräset, målar huset, fixar och donar och ser till att det är beboligt. '

Godsägaren, aka Mamma, kommer ner några gånger om året. Det brukar vara en liten rundtur inberäknad i programmet. Då kan hon hukande vandra omkring i trädgården och i huset och fnysa åt hur vi har ordnat. Förra gången föll hennes ord i stil med att  "det ser ut som fan här inne". Tack snälla mamma för de fina orden. Det känns så roligt att bli uppskattad för alla de timmar vi lagt ner nere istugan sedan i mars och att allt skall bedömmas på att vi inte har lagt unden den uppblåsbara madrassen som vi använder på golvet när stugan är full med barn eller gäster. Kul, man blri så inspirerad. Ibland misstänker jag att det faktum att min moder är född undan flykten ryssarna under andra världskrivet och inte fick svenska som andra språk förrän hon började i grundskolan. Sen gick hon bara 7 år, sen började hon jobba. Man kan tro, ibland rent av hoppas jag, att hon in teär riktigt införstådd med nyanserna av det svenska språket. Hon pratar perfekt svenska, det är inter det. Men vissa nyanser går henne helt förbi. Jag tror (hoppas) att hon när hon säger att något ser ut som fan kanske inte riktigt har förstått hur otrevligt det låter.

Det senaste utbrottet kom i dag på telefon. Nu skall hon sälja stugan. Ingen. Men inte till någon i släkten. Och (hur nu det kom in i bilden, det är mig ett mysterium) absolut inte tillnågon i Hulda Hustruns släkt. Vad nu de skulle med en stuga till? De bor ju i stora hus allihopa.. Men det blri snart, enligt henne skulle de bli som en liten överraskning, hon skulle säga till nrä det var gjort. Tack morsan.Tack för att du, inte bara vill sälja stugan som vi i min lilla familj alla älskar, utan för att du även gör det omöjligt för oss att köpa den. Jag vet inte. Jag tror det beror på elakhet, för jag kan tyvärr int ese någon annan anlednig. Typ att de enda som bryr sig om stugan skall på något sätt straffas genom att inte få möjlighet att köpa, eller ta över alla kostnader. JAg fattar inte ett smack. Alls.

Utmattad.

Alla är så jävla trötta. Överallt hör man om folk som motionerar, äter vitamintillskott, dricker sportdrycker och proteinpulver. De petar i sig ofantliga mängder med joffein, guarana och allt vad det heter. De petar i sig sömntabletter för att sova och dricker kaffe för att vakna. Och hela tiden klagar de på att de är så trötta. De har hobbies upp över öronen, förverkligar sig mest hela dagarna och ägnar sig åt yoga och tömmer sina skallar på oroande tankar. De äter linser och bönor, springer två mil var tredje dag, ratar socker (förutom i sportdryckerna då) och äter bara vitt kött.

Ändå är de bara trötta trötta trötta. Säger de i alla fall. Fråga vem som helst, de känner sig trötta, slutkörda, om inte rent av lite utbrända och utmattade. Hur fasen klarade sig fabriksarbetarna i slutet på 1800-talet? De som jobbade minst 12 timmar per dygn, nästintill inlåsta, utan rökraster eller toapauser, som förörjde 8 barn och ständigt var panka och längst ner på sammhållsstegen, bara ynkligt före fattighjonet eller den sinnesslöe? Hur kommer det sig att de inte blev utmattade?

Man undrar ju.

Work and laber keeps a good man strong

Vart nere i stugan med äldsta sonen. Han skötte gräsklippandet medan jag pulade runt med kantklipparen. En riktig, nästan amerikansk, far-son stund. Kan nämna att det är rätt varmt ute. Eller så har jag riktigt riktigt dålig kondition. För jag svettades som en, tja som nån som svettas jättemycket. Det rann små rännilar över mitt ack så vackra anlete och en distinkt doft av mänsklig svettutsöndring spred sig runt mig som en osynlig dimridå. Lurar på om jag inte ska duscha idag ;-)

Helst ville jag stanna kvar i stugan över natten, nu när värmen kommit tillbaka. Men hemma väntade Min Vackra Kvinna och hennes ättelägg på att männen skulle komma hem från arbetet. Lite början på 19-hundratalet liksom. Så det var bara att vandra uppför vår stadsdels kullar och söka sig hemmåt igen.

Dyra hål

Äldsta dottern hade köpt byxor. "Undrar om det skall vara ett hål där"? frågade hon hon. Herrejösses. Jag kommer ihåg, på den gamla tiden, när Jesus var ung, då ett hål i ett par nyköpta jeans absolut inte skulle vara där. Hål i nya byxor, det betydde att man mycket förargat stövlade tillbaka till affären och bad att få ett par nya, ohåliga, byxor, Men nu så renderar ett hål i ett par nya byxor endast frågan, "skulle det vara där tro." Man kan köpa alldeles nya, i övrigt fina, byxor som är översållade med hål och blessyrer. De ser ut som om de vairt med i en trafikolycka. Likt förbannat konstar de uppmot 1000 spänn.

Vart tar denna vägen vägen?

Somnade lite bara

Där ser man. Skulle lägga mig på sängen för att läsa lite. Vaknade nyss, tre timmar senare. Och jag som bara skulle blunda en liten, liten stund. Ute har värmen stigit från varmt till jättevarmt. Så nu skall jag dra ner till stugan för att kika omrking lite, kanske rensa nån rabatt, kratta grusgången eller kanske rent av.. tja vad som helst egentligne. Bara jag kommer ut.

Me, the arbetgivare.

Solen är tillbaka. Stor, gul och varm. Det skall visst bli varmt de närmaste dagarna. Så passande eftersom jag och Hulda Hustrun åker till Göteborg på söndag på en liten minisemester. Vi skall titta på Robbie Williams på söndagen, sen bor vi på hotell fram till på tisdag då vi åker hem igen. Så varmt väder är inte ivägen precis.

Nyss väckte jag äldsta sonen. Han låg i den djupa dvala som endast en 16 åring kan befinna sig i. Vi skall ner till stugan där han skall klippa gräset. Det är det enda sommarjobb karln orkat skaffa sig. Men jag är så glad för det lilla så. Fast det gäller ju som sagt att han gör det han lovat. Än så länge har han varit märkligt upptagen när gräset kommit på tal. Men idag kommer han inte undan. Här skall tvingas och härskas.

Det är gott att vara kung.

Tjuvlyssnat: Samtal i Göteborg

Tjuvlyssnat: Samtal i Göteborg

En riktig guldgruva för oss alla som tycker att en del människor är pinsamt dumma. Inte alls så klok och erfaren som en själv ;-)

Barnavårdscentralens mardröm

Jag satt i sovrummet och läste. Barnen hade tagit hem någon ny lekkamrat och höll på att tillsammans med honom vända upp och ner på vårt vardagsrum. Jag kände att jag inte riktigt orkade ta fajten, så det spreds ut saker i allra minsta lilla härn och skrymsle. Helt plötsligt öppnas dörren.Utan att nån har ringt på dörren elle rens knackat. Där står en asiatisk kvinna och ropar förtvivlat på sin son. "HAllå, är du där *****"?  "du måste hem nu, är du där? Ungefär så lät det. Jag tänkte för mig själv att detta verkade ju modern klara själv eftersom barnet var mycket lydigt och väluppfostrat och stövlade ut i hallen redan på andra kallningen. Så jag var tyst som en liten mus där jag låg med min bok i sängen. Ingen idé att jag skulle lägga mig i.

Så nu sitter jag och funderar på vad hon egentligen trodde om oss som familj. Hon står i en av de stökigaste hallarna på denna sidan Memphis, det är tre barn hemma i åldrarna 5,6 och okänt. I övrigt står lägenheten tom. Inte en vuxen på mils avstånd. (Tror mamman i hallen alltså). Vore kul att höra vad hon sade till sin gubbe när de kom hem. "dom är inte kloka, det var jättejätte stökigt och föräldrarna hade lämnat barnen ensamma hemma. Fya sånt folk"

Jaja, allt gick ju bra, barnen fick leka och jag fick läsa. Snygg deal, tycker jag i alla fall.

Erlander, WW Golf och skattemärken

Trött så det riktigt sprakar i nervändarna. Ögonlocken smiter ner så fort jag inte vaktar dem. Vädret är grått, tungt, malmgrått, vått. Bilen kokade tidigare idag. Igen. Dags att fylla på expansiontanken. Det läcker, rätt mycket men vi vet inte från vart. Troligen är det i värmeelementet eftersom de kommer varm ånga ur instumenpanelen när motorn kokar. Och så rinner det vatten på golvet i bilen. Kanske skulle börja ha bilen som ångbastu mellan varven. Det kanske skulle vara nått. Åka till systemet i  bastun. En nyhet som förslår. Fast det går säkert inteigenom besiktningen. De är så kittsliga där. De vill bara ha hela biler. Ochvår bil är sannerligen inte hel. Vårt andra  fordon, vår SAAB 900 står, avregistrerad, på sin parkeringsplats och blänger dolskt på oss. Han är nog inte alls nöjd med att stå avställd och småtrasig. Men förtillfället har vi fullt upp med att laga  vår lilla  Golf och hålla den körbar. Tur att Hulda Hustruns dyre broder och även höge fader är bilmekaniker. Blir så mycket billigare.

Håhåjaja. Sådana här problem hade de aldrig på Erlanders tid. Säger bara det.

Till slut så...

Bäst, bäst, bäst idag, än så länge Johnny Cash, God's Gonna Cut You Downe.

Så bra, så rätt, så sant, så skrämmande.

Johnny Cash - "American V A Hundred Highways"

Fått tag på Johnny Cash senaste, sista, skiva, Johnny Cash - "American V A Hundred Highways"

Inspelad den där sista, tragiska tiden, med en Cash i rullstol, bruten och slut av sorg efter sin nyligen döda fru.

Om man bara för en timma kunde få en gnutta av den känslan, talangen, genialiteten i i sin strupe skulle man kunna genomföra  storverk.  Fast det är inget att hoppas på.

Tänk att göra sina bästa prestationer efter 65 år.

Inte illa.

Inte illa alls.

PS. Cashs version av "loves been good to me" tangerar banne mig till och med den store Sinatras version. Delad första plats liksom. DS.


Läkare, piller och min söndriga skalle.

Vart hos doktorn idag. Det är sånt som man pysslar med när man är krasslig. Vänta på att dagens post kommer och att springa till läkare och apotek, det är mina hobbies det. Inte så illa, dagarna går ju i vilket fall som helst. Tydligen skulle jag nu öka mina mediciner, för jag är fortfarande lite sönder i skallen. Så jag gör väl som läkaren säger. Jag har redan varit på apoteket och hämtat min lilla bärkasse med kemikalier. Nu ligger de snyggt och prydligt ordnade i min dosett. Tryggast så. Man vill ju inte glömma nån tablett. Eller ta en två gånger. Eller överhuvudtaget göra fel. Det är viktiga saker de där pillren. Men jag väntar med att öka doserna till nästa vecka när vi varit i Göteborg och tittat på robbie Williams. Man kan ju bli lite krassligare i början när man höjer. Och det vill jag ju inte gärna bli på Ullevi.

Sen skulle det fixas med remisser till sjukgymnaster och tandläkare bland annat. Doktorn har fullt upp med bara mig kan man tro. Jaja, jag går dit de pekar, gör mitt jobb så gör de sitt. Kanske kan jag bli helt frisk i skallen. Vem vet?



Sjukdom, regn och katters liv.

Det där med att vara sjuk är inget vidare. När man dessutom fått nån sommarförkylningsvarian som inte kan bestämma sig bli man ännu mer irriterad. Ena stunden tror man att man är på g att friskna till, nästa stund så mår man skit och pannkaka. Både jag och Hulda Hustrun ligger mestadels utslagna framför tvn eller på sängen, flämtandes efter luft och hukandes i skallebanksstormarna. Och ute faller regnet. Tätt och vått. I går var jag tvungen att ta mig ut för att åka ner till stugan för att titta till katterna. Vår ena katt, Lancelot kom fram direkt. Han låg på en stol i stugan och myste. Den andra katten, Chips var puts väck. När jag ropade på henne iträdgården sprang Lancie ut och rusade omkring i trädgården som om han letade han också. Tillslut kom Chips knatande in genom grinden. Våt och lite ynklig med på ett rätt bra humör. Vart hon vart vet ingen. Jag fyllde på i deras skålar och åkte hem igen. Under den tiden jag var i stugan föll det mer regn än vad Moses skådade på en vecka. Det var inte helt fel att komma hem till den varma goa lägenheten. Fast jag hade nog helst stannat kvar i stugan, liggandes nerbäddad på sängen och med katterna spinnandes bredvid mig. Fast eftersom Hulda Hustrun var hemma så gick ju inte detta då jag skulle drabbats av akut längtan efter ett litet tag. Jaja, vi hinner väl vara mer istugan. Sommaren har ju bara börjat :-)



Must

Gårdagen var väl ingen riktig höjdare. Den konstanta huvudvärken visade sig vara, inte som vi först trodde resultatet av midsommarfirande, utan en rejäl förkylninghuvudvärk. Muskler som värkte, man huttrade och skakade där vi låg under täcken. Vi gjorde tappra försök att titta på fotbollen men tyvärr visade sig ju matchen vara lika usel som vår hälsa. Illa illa. Men Vm är ju inte slut än, många bra matcher är det kvar, och idag börjar både jag och Hulda Hustrun sakta friskna till. Visserligen har jag tillbringar nästan hela dagen i sängen, men den kraftiga muskelvärken och huttringarna har gett sig lite. Jaja, det skall mer till för att ta musten ur en viking. Eller mig.

Midsommardagen

Så ahr det varit midsommar. Man har ätit, druckit, lyssnat till grannarnas gräl, promenerat, spelat kubb (vilket var en ny bekantskap för både mig och Hulda Hustrun. Skojsigt var det i all fall). Det har tuggats jordgubbar, sammanlagt gick det åt 10 kilo av de röda gubbarna.  vi har umgåtts intensivt med svågern och hans familj, berättat gamla dryckeshistorier och andra anekdoter. Vi har ätit sill, grillat kött, fotograferat, satt upp partytält. Allt detta hann vi med, och sen lite till. Det dracks öl och cider. Som en helt vanlig, trevlig midsommarafton alltså. Natten tillbringas i den iskalla stugan. Tycligen var det bara 10 grader i går kväll. Det kändes, först när vi satt ute och kurade i sommarnatten och sen när man låg på sin madrass och försökte tänka sig själv varm.



Som sagt. Vi har haft det riktigt, riktigt bra. När vi sa hej då till svågern med anhang i förmiddags kändes det i hela kroppen att man haft skojsigt. Jag knatade omkring lite och plockade upp kubbspel, sorterade disk, plockade cigarettfimpar medan Min Vackra Kvinna tog igen sig lite på sängen. Nu laddar vi för fotbollen. När detta viktiga slag är över drar vi oss nog ner till stugan igen. Gott så. I morgon invaderar barnen vårt hem så då blir det prövningar av helt annat slag. Bäst att passa på att vila när man kan.

Min fars fars fader.

Jag har fått dille på släktforskning. Jag har fått tag på lite bra program med personuppgifter, en dödsbok från 1950-1998 och Sveriges befolkning 1890. Såhär långt har jag lyckats hitta min farfars far. Tydligen var bodde familjen, som då hette Andersson i Kinnarumma. Min farfars far arbetade på ett textilföretag. Nu bara måste jag fortsätta gräva bland rötterna ju. Det kan nog lätt bli som ett gift detta. Ja menar, nånstans måste jag ju vara hemligt släkt med kungahuset, Paris Hilton. Napoleon eller nån annan "viktig" person. Jag bara måste vara det.

Eller?.

Bäst idag, just nu i alla fall.

Bäst idag: Nått med dragspel och fiol. Vad som helst. Om inte detta finnes; "Make me pure", Robbie Williams.

Bara för att det är Robbie och för att jag vill bli lite bättre människa. Som en hyllning till sommaren eller vad tusan som helst.

MIDSOMMAR!

Midsommar. Redan? Det var ju nyss julafton ju. Jag fattar inte vart tiden springer iväg. Det går bara fortare och fortare. Men nu är det tid att njuta och hylla sommaren. Vårt enda äkta nationalfirande, sen kan man försöka lansera 6 juni som nationaldag bäst man vill. Visserligen regnar det ute, men i våra hjärtan är det solsken. Midsommaren skall såklart firas i vår underbara lilla stuga. Jag och Hulda Hustrun skall tillbringa dagen och kvällen tillsammans med svågern och hans familj. Äta gott, dricka gott och ha det alldeles underbart.


Så till er alla bjuder jag mina bästa välönskningar och hoppas på att ni får en skön, glad, rolig, solig och helt enkelt strålande midsommarafton.

Buttra bönder och nederbörd

Så kom regnet. Som att öppna himlens portar. Det regnade och skvätte med ursinnig kraft, som om vattnet ville visa sin styrka, släcka jordens törst och tränga sig ner till urberget. Jag måste erkänna att det rensade upp luften ordentligt. Jag är inte en sån som är så glad i regn. En del tycker ju det är mysigt med knackandet på fönstret och tak. Själv så tycker jag mest att det är irriterande. Regn ligger liksom inte för mig. Jag föredrar strålande sol, torka och sinande grundvatten. Ge oss gärna lite av den där växthuseffekten, det kan aldrig skada med mer soldagar och mer stränder får man ju på köpet. Jag har inget emot att solen steker, man kan ju alltid sitta i skuggan om det blir för varmt. Men skugga skyddar föga mot regn. Jag lovar, det funkar inte alls.

Men, jag kan tänka mig att bönderna blir glada. Eller, förresten, de blir de nog inte alls. Min erfarenhet av bönder är rätt begränsad, men jag har upplevt de få jag träffat som tämligen buttra och tillknäppta personer, inte alls lagda åt det "gladalax hållet" som skulle kunna tänkas steppa i luften när regnet faller. Jaja, vi har det väder vi har. Men regn är trist. Så det så.


Som Stones fast inte

Fått dille på att hitta en video med Primal Scream, Country girl. Det är en av de där låtarna som Keefan kanske önskar att Rolling stones kunde knåpa ihop. Givetvis inte i samma rang som Stones egna 70-tals verk, men fan så mycket mer Stones än Stones själva är nu för tiden, med palmklättringar och avgiftningar och allt det är.  Hiitar som synes video att titta på. Men jag har fått för mig att det är en sån där video som jag vill ha. Jag får sådana ideér ibland. Så jag får fortsätta leta.

Kärleken skraft

Bäst i eftermiddag: Power of my love, Elvis Presley. Kraft. Rå oförfalskad kraft.

"Plug an clay"

Varit två vändor hos svågern idag för att fixa med hans dator. Sista gånge vill einte dumburken hitta nätverkskortet. Troligen satt det en ynka liten millimeter snett eller nått för när jag tagit ur kortet och satt i det igen funkade det utmärkt. Kortet hittades med en gång. Precis som Pyttemjuk påstått i sin marknadsföring i 10 år nu att P&P skall funka. Det går det ju sannerligen inte så ofta. Oftast får man trixa och dona innan den nya maskinvaran hittas.

Tja, med så mycket på mitt "göra gott-konto" så kan ja g inte annat än känna mig självgod och nöjd med mig själv.

Passus

Regnet riktigt hänger i luften. Molnen går på högvarv och spottar fram över den grå skyn. Bara en tidsfråga innan regnet börjar droppa.

Får nog bli ett varmt badkarsbad. Passar bra i rusket.

Dagens bravader så långt.

Det blev inget tältande i natt. Tur var det för det har regnat hela natten. Vi var lika glada för att vakna upp i stugan, torra och varma. Vi var barnvakt åt svågerns flickväns dotter (krångligt det där) en stund på förmiddagen medan svågern var och tränade. Han tränar på gym och ser väl ut att inte behöva träna dagligen liksom. Där finns det muskler så att han kan dela ut till både höger och vänster. Vi knatade omkring en hel del, vi knatade bland annat över till Almenäs och kikade lite, bland annat hämtade vi program för båten Svanen. Det som de senaste dagarna varit fullproppat med folk uppvisade nu en folktomhet som, även om man nu inte visste det, skvallrade om att dagen är regntung och molnig. Men varmt är det likt förbannat. Så gott så gott så.

När vi knatat färdigt gick vi till stugan där vi drack lite kaffe. Sedan kom svågern tillbaka efter sitt värv och jag och Hulda Hustrun åkte hem för att titta till lägenheten. Jag har även hunnit med att ta en sväng förbi svågern och hjälpt honom att formattera hans ena dator. Slit och släp, aldrig är det annat :-)

I kväll är det ju fotbollsfest på tv, så det är väl det som är planerat till kvällen. Vi funderar på att hyra kanot i morgon om vädret är hyggligt. Varken jag eller Min Vackra Kvinna har åkt kanot tidigare så det kan ju bli en erfarenhet. Men lite paddling längs med viskan borde väl vi reda ut kan man tycka.

Jaj, en sak i taget. Nu skall det slötittas lite på tv har jag bestämt. Man vill ju fylla livet med något stort och viktigt. Eller?

Campa. Kanske.

Så har slutligen solen förlorat. Lite ialla fall. Det är fortfarande varmt och gott men molnen har ockuperat himlavalvet. I morse vaknade vi i stugan, jag Hulda Hustrun och min yngste son. Katterna kom in ungeför när vi vaknat, lite som att passa på att få lite kel innan dagen börjat ordentligt. När vi väl samlat ihop oss och vaknat till åkte vi resolut hem. Jag och hulda Hustrun lurar på att åka viäg och campa nån stans i natt. Likkom bara för att komma bort lite tillsammans. Fast regnet hänger visst i luften så vi får se hur det blir med det. Vi har två tält. Ett litet tvåmanna och ett större för 9 personer. Det lilla tälte är tänkt att användas till just sådana här stollaryck. Det ligger i bilen och bara väntar på att vi skall åka iväg. Stormköket får vi plocka upp på vägen. Det ligger i stugan. Men som sagt. Det hela beror lite på vädret. Att vakna i ett dyngsurt tält hör ju inte till livets glädjeämnen precis.

Me en sak i taget. Först skall det ätas lite mat. Vi slår till med korv stroganoff idag. En del lever ju lyxliv varje dag i veckan. Och är det måndag så är det.


Osannolika sanolikheter

Jag skall aldirg öppna käften och tycka nått mer. I samma sekund som jag skrev om att Italien ju måste vara klart överlägsna USA i fotboll, och att Italien självklart kommer vinna kvällens match, precis när jag skrev det. Då gör Italien självmål. Självmål mot USA. Som om Gunde Svan skulle supit kvällen före os-loppet. Alltså helt osannolikt. Ändå är det ett faktum.

Där fick jag för att jag bröstade upp  mig mot USA. Nu kanske jag är terroriststämplad?

Så klart

Italien gjorde mål på USA. Kan det bli på något annat sätt?

Fel tävling?

Italien - USA spelar match på tv. USA? USA och vanlig hederlig fotboll. Känns fortfarande fel, fel, fel. Som ett svenskt cricketlag liksom.

Lördagens dagordning

Lite mulet idag. Så... ovanligt liksom. Man har vant sig vid den där jättesolen på en molnfri himmel. Fast detta går också bra. Det är fortfarande vamt och gott ute så det är inte direkt någon ko på isen. (Äntligen fick jag använda det utrycket, väntat länge på det). Sitter fortfarande och är lite yr i bollen och föröker vakna med en kopp kaffe eller två. Det verkar som om det bara tar längre och längre tid för mig att vakna. Snart är jag väl inte vaken förrän jag somnat.

Enligt Hulda Hustruns planer skall vi till stranden idag. Bra för mig att veta, så jag inte får för mig att göra något annat. Under dagen skall jag hjälpa svågern att skriva ett CV. Så, man har fullt upp som synes. Bara jäkt och ingen ro. Sen har jag tvn att koppla in. Medan vi bodde hos svågern, under tiden de byggde om våra toaletter, så hade vi med oss kabelboxen. Nu när vi är hemma igen skall ju den kopplas in igen. Det är bara det att det är 118sladdar, kontakter, scartsladdar och grejos som skall kopplas hit och det skall kopplas dit. Fast det tar jag senare. Känner redan nu att jag blir irriterad. Jag avskyr att pyssla med kabelhärvor. Speciellt eftersom jag inte märkt upp kablarna förra gången jag lyckades få allt rätt. Det handlar ju mest om ren och skär tur. Man får prova sig fram. Blir det bild så blir det.

Äldsta dotterns pojkvän kom tillbaka från Tyskland i natt. Han är hes och trött efter att hejat fram Sverige till fotbollssegern häromdagen. Ja se dessa ungdomar. Själv höll jag bara på med sprit och sex i den åldern. Idrott var för mesar. Där ser man hur fel man kan ha när man är 20.

Nä, lite kaffe till. Sen får dagen börja.

Morning soul

Man börjar vänja sig nu. Solen bara skiner och skiner. Som om sommaren aldrig skulle ta slut. fast den knappt har börjat. Detta kan mycket väl bli en sommar som man kommer ihåg som "den varma sommaren". Eller så skiter sig allt och det förbyts i ihållande, kallt regn. Men än så länge ser det bra ut. Dagens tidningar verkar fullproppade med hyllningar till det svenska fotbollslandslaget. Tänk hur lite som skiljer mellan total lycka och total flopp. Nu är alla vägar öppna. Kan bli en djäkla trevlig fotbollssommar.

Nä, kaffe, snus, frukost.

Vinst, vinst, vinst!

SVERIGE VANN!!!

Life is great.



Beslutsångest

Jag är ur slag idag. Det beror väl på ditten och datten kan jag tro.  Har en skallebank som ständigt pockar på uppmärksamhet, är spänd som en välsträngad tennisracket och liksom inte i form. Att det är underbart väder utanför fönstret gör tyvärr inte  saken bättre. Nu har jag bara ågren för att jag inte är ute och njuter av vädret. Men i kväll är det ju den superviktiga och därigenom superspännande fotbollsmatchen mellan Sverige och Paraguay. Den går på tv4 som vi inte kan få in på tvn i stugan så jag är landsförvisad till lägenheten under kvällen och inatt eftersom matchen slutar så sent. Jag borde nog gå och lägga mig en stund nu på eftermiddagen, just eftersom jag mår så kass. Men då mår jag ännu mer kass för att jag sover bort en fin dag. Men enligt SMHI ska det vara fint väder i flera dagar till så jag får väl ge mig och lägga mig en stund på sängen. Så kanske huvudvärken går bort.

Ajaja, vilka draman man blir indragen i av livet. Ständigt dessa beslut. Ajajaj.

Tvhelvetet

Jäkla tv-bolag. Fotbollsmatchen i kväll, Sverige - Paraguay sänds på 4:an. Det betyder att vi inte kan titta på den nere i stugan utan måste följa dramat hemma i lägenheten. Jag har inget emot vårt vackra hem. Men såhär mitt i den blomstrande sommaren bör, ja nästan skall, man vistas så mycket man kan i stugan. Jag känner mig instängd i lägenheten. Men mot tv gudarna finns inget att göra. Bara att tugga i sig och vara glad. En natt hit eller dit.

Fast tjura tänker jag göra i alla fall.

Pernsionärens mardröm

Precis blivit pensionär. Ja, det heter ju int eså längre, det heter " tidsbegränsad sjukersättning". Men förr så hette det att man  var förtidspensionär. Någon som tror det är ett enkelt liv? Tja, man har ju ständig sovmorogn. Det är väl det enda positiva jag kan säga om det. I övrigt så blir man fattig, socialt missanpassad och sedd som arbetsskygg. Sen är det minsan inget lätt eller okomplicerat liv man lever. Det är tusen och åter tusen olika papper som skall fyllas i, skickas runt och administrera. Man formligen dränks i olika dokument. Att man sen på egen hand måste ta reda på olika saker som gäller, som premiebefrielser, försäkringar som löses ut, bidrag som kan sökas och liknande gör det hela ännu mindre behagligt. Man knatar omkring och är halvförskräckt hela tiden för att man är rädd att ha missat nån extrapeng nånstans. Det är inte helt lätt att ställa om till ett liv med 64% av lönen. Jag vet, man gör 100% mindre nytta. Jag vet. Men vad tusan. Bara för att man är krasslig vill man ju inte sluta leva för det. Fast det kanske man borde?

Jaja, bara att dyka ner i pappershögen igen.

JCBD

Har efter lite letande äntligen hittat inspelningarna som Johnny Cash och Bob Dylan gjorde tillsammans.

Bättre än så kan det väl inte bli?

Eller?

Sommarkaos

Vi lever ju vårt liv i stugan såhär på sommaren. Man vänjer sig rätt fort att leva 4-5 personer på ca 35 kvm. Allt blir kaos bara man ställer sin kaffekopp på fel ställe. En liten, behändig middagsdisk ser monstruöst stor ut i vårt lilla pyttekök. Sovrummet (eller snarare rummet där sängarna står) är överhopat av täcken, kuddar, böcker, sällskapsspel, tvn, flugsmällare, dricksglas, en tom ölburk och lite dammtussar under sängarna. Det är ingen som orkar bädda de där sängarna på dagen så de står obäddade hela tiden. Det löser vi genom att dra för drapperiet så syns det inte. Om man inte vill se det förstås. Man plockar upp, städar till, fixar och donar. Men 10 minuter senare så är kaoset tillbaka. fast nu när det är så gott väder spelar det inte så stor roll. Vi sitter ju mest i trädgården eller vid stranden så man ser ju inte eländet.

En morgon låg det en död mus på golvet. Det var vår ena katt som stolt hade burit in sitt offer. Resten av den dagen låg hon i buskarna och lekte livsfarlig mördare. Hon såg ut att vara mycket inponerad av sig själv. Vissa stunder tröttnar Hulda HUstrun på mitt gnäll över att det ser fördjävligt ut och far igenom stugan som en virvelvind medan hon muttrar nått om att jag borde göra det eftersom det är jag som gnäller. Hon putsar och fejar. Så i flera minuter är det riktigt snyggt och prydligt. Tills nått av barnen går in i stugan för då brakar allt loss igen.

Men, som sagt. Man vänjer sig.

Upptrappning

Att leva sig igenom livet när det är sommar är fan så mycket enklare än det är på vintern. Solen har nån magisk, inneboende, kraft som stärker och helar. Jag som håller på att byta mediciner mår; sådär. Men det tar liksom inte hela vägen. På något sätt så lindrar solen, himlen, fåglarna, humlorna och det växande gräset det elände som sker inom mig. Jag har lyckats få en rad sköna biverkningar. Förutom ökad ångest så känns det som att titta bakofram i en kikare, allt blir liksom långt borta och smått, allt känns lite overkligt, lite som att livet bara är en film på tv. Jag svettas. Darrar. Är torr i munnen. Ja, lite av allt som sker i min kropp när kemikalierna påbörjat sitt jobb. Och mitt i allt kommer stunder av avkoppling, verksamhetslust, lycka. Men bara ibland. Som när man föröker ställe in en kanal på tv, när bruset kommer och går. Det skall väl vara så här i början när man petar i sig SSRI preparat. Det brukar bli lite såhär när jag trappar upp, ner eller ut saker.

Men som sagt. Solen och himlen lindrar lite av eländet. Det är bara att kämpa sig igenom så kanske det blir något bra av det hela. Och i kväll är det fotboll. Bara en sån sak.

Varmt!

Varmt! givetvis skulle jag till att klippa gräset när det är som varmast. Klokt? Nä, int eså. Jag sitter och svettas fortfarande två timmar senare. Vår lilla gräsplätt kändes om saharas öken. Förutom att det växer gräs då alltså. Fram och tillbaka knatade jag med gräsklipparen. Men, det är gott att ha det gjort nu. Senare planerar jag en dusch med kallvatten, eller sätta mig inne i frysen. Eller nått. Kanske ska ta med en madrass till källaren och gå o lägga mig.

För varmt är det. Fortfarande.

Varma löften och svek

Det är sommar ute. Sitt inte där och slöa inomhus. Ut i det fina vädret.

Så, nu!

Sommar, sommar, sommar!

Förövrigt är solen varm, skinande och alldeles underbar. Årets första sommardag!

Äntligen!

Skolavslutning

Vi har varit på skolavslutning. Det var våra äldsta barn som slutade 9:an, min son och Hulda Hustruns dotter. Sonen hade dessutom sitt första gigg någonsin. Inför 500 pers på skolan. Fasen till och med jag har haft svårt att sova inatt. Jag var nog mer nervös än sonen.



Dottern deltog inte i underhållningsprogrammet men var lika nöjd för det.



Sonens betyg vet jag inget om eftersom mannen vägrar visa det dyra pappret, men dottern har all anledning att vara glad över sina.

Nä, nu måste jag trycka i mig lite mer smörgåstårta.

Fixa rynkorna

Aftonbladet: Fixa rynkorna med ? sperma Man slutar aldrig överraskas. Vem fasen kom på detta?

Bäst idag, just nu i alla fall.

Wearin¨ that loved look on, Elvis Presley. Alltid bäst. Så även idag. Ren energi i dess mest rena form. Nej förresten. Hela "Elvis Presley - The 1969 Memphis Anthology". Bättre än så var aldrig Elvis. Och då blir det inih-vete bra. Troligen det bästa som någonsin gjorts i en skivstudio.

Så djävla bländande bra.

Mr Sandman

Var nere i stugan för att fixa och dona lite medan Hulda Hustrun åkte ut till yngsta dottern som fyller 4 idag. När jag väl kommit ner till stugan så skulle jag bara lägga mig bredivd katten o sängen och gosa lite med det stackars djuret. 3 timmar senare vaknade jag. Och jag som bara skulle vila öna ögat lite bara. Har ju hur mycket som helst att göra i stugan. Rabatter som skall rensas, sten som skall bäras, förråd som skall städas och göras iordning, dörrar som skall målas, blommor som skall vattnas. Jaja, ingen idé att göra det idag som går att skjuta upp till morgondagen. Det hinner jag nog med att få färdigt.

Men nu är det en massa som skall göras inför morgondagens examensbaluns. Ska bara vila mig lite före jag börjar. Bara lite.

Vit man i djungeln

Sommarvärmen har kommit. När jag steg ut på trappen i stugan i morse var det varma, härliga vindar som smekte mina tröttyra anletsdrag. Kaffe i trädgården, humlor som brummade, fåglar som kvittrade, katter som leker "vit man i djungeln" och försöker fälla flugor med ett snabbt drag med tassen. Givetvis misslyckas de hela tiden, men de glider ändå omkring längs med gräsmattan och föröker se livsfarliga ut. Helst skulle nog vår lilla katt, Chips, vilja få tag på en av alla de kvittrande fåglarna men hon har lyckligtvis inte lyckats än. Vår hane, Sir Lancelot ligger mest under huset där han kikar fram med misstänksamma ögon. Grannen har även de en hankatt och han brukar skrämma slaget på Lanci. Vår store krigare är nämlinge en mycket feg katt så han hötter mest med tassen mot grannens katt när han tittar bort. Mer blir det inte.

Men det skall verkligen bli underbart att vara i stugan under helgen nu när värmen kommer.

Life is underbart vettu!

Examen

I morgon är det skolavslutning. Min äldste pojk slutar 9:an. Och jag fattar inte ett skvatt. Fad tusan, jag slutade ju själv nyss 9:an. Det var inte alls länge sedan. Konstigt nog kan jag inte rinra mig ens det allra minsta minne från denna dag. Man tycker att man borde komma ihåg en sådan händelse men det är precis borta. Gymnasiet kommer jag ihåg. Då blev jag jätte, jätte, jätte full och låg och stirrade på den blå himlen nere vid Viskan. Jobb hade jag redan så jag skulle börja jobba redan på Måndagen efter helgen så det gällde att njuta av sin korta frihet. Men 9:an. Nope, inte ens en susning vad jag pysslade med då.

Min dotter börja högstadiet till hösten, min yngsta son börjar 4:an. Själv så känner jag mig oförskämt ledig. MEn jag fattar bara inte var tiden tagit vägen, de där 20 åren sedan jag själv slutade grundskolan. Det var på den tiden man kunde knatat iväg till jobbet direkt efter 9:an, nu får man inte ens jobb om man inte har högskoleexamen. Inte ens då i vissa fall. Världen har blivit lite hårdare, man kan bara hoppas att ens ungar hårdnar tillräckligt mycket de med.

Hulda Hustruns dotter slutar även hon 9:an i morgon. Hennes studieresultat är betydligt bättre än min älskade sons, han övar mest på gitarren. Det där med att göra läxor, plugga eller överhuvudtaget befinna sig i skolan ligger inte riktigt för honom. Vi har alla förökt förklara att även en blivande rockstjärna måste förörja sig före genombrottet. Men vem vet. Kanske grabben skrattar sist. För det där med gitarren tar han faktiskt på stort allvar och utvecklas hela tiden. Man kan bara hoppas att allt blir bra i sista änden.

I samband med examen i morgon så skall det hållas mottagning i hemmet. Det är för dottern, sonen har kraftigt avböjt allt firande av skolslutet. Han kanske inte finner sin skolgång och sina betyg värda att fira. Så nu putsas det och fejjas det i vårt ack så stökiga hem. Min Vackra Kvinna yrar omkring med en fuktig trasa och dammar med en frenesi som hedrar henne. Hon har en irriterad rynka i pannan när hon tittar åt mitt håll. Misstänker att hon tycke rjag skall göra lite nytta jag med.

Så jag får väl göra det.

Man få foga sig..,.

Sådär ja, så var man kakelmästare nu då. Nu har jag nämligne fogat platterna i hallen. Så nu är det liksom klart, förutom att det skall sättas dit lite kantlister och sånt småpill. Men snyggt blev det, om jag får tycka något. Kan tänka att en riktig hantverkare skulle skratta en bra stund kanske om nu en sådan fick se resultatet. Men det får de inte. Kommer det en hantverkare förbi som vill kolla på vårt nya klinkersgolv så släpper vi inte in han/henne. Det har jag bestämt.



Platmattehelvetet

På tal om inget speciellt vet jag nu att gammalt plastgolv sitter hårt på underlaget. Jätte, jätte hårt. Man kan tycka att det borde sitta lite sådär halvlöst eftersom det har rullat ihop sig här och var i kanterna. Men det är bara lurendrejeri från golvets sida. Det sitter säkrare än guldreserven. Man får dra, skära, slita , gnissla tänder, svettas, gno och greja innan platshelvetet lossnar från underlaget. Ursäkta min bryska ton och betänkt att jag fortfarande är litet i affekt efter gårdagskvällens slit med att riva upp plastmattan i hallen inför klinkerssättningen. Fan jag blir förbannad bara jag tänker på det.

Nä, dax för en lugnande kopp kaffe och en tur till soffan.

Musik att kakla till.

För övrig är "Dani Califonia" med RHCP bäst idag. Utmärkt att kakla till :-) Hela "Stadium Arcadium "passar faktiskt till den sysslan.

Mr Klinker

Jösses, jisses och allt annat som slutar på "ses". Jag har lagt klinkers i hallen. Jag. Lagt. Klinkers. Själv. Det blev lite snett och vindt men rätt ok om man betänker att jag endast sett på tv hur man gör. Det var en massa mysterium som måste lösas. Hur fast skulle fixen vara? Hur funkar egentligen den där kakelskäraren jag fick i julklapp? Hur utjämnar man nivåskillnader? För givetvis var inte vårt golv plant och fint utan det skiljde flera milimeter i nivå. Det gör det nu med, men inte riktig på samma platser :-)

Nu skall det torka, eller bränna eller vad fasen man nu kallar det, tills i morgon när jag skall foga. Ännu ett äventyr. Men vad fasen. När jag är klar med hallen skall jag börja titta på kaklet i köket. Vi har talat länge om att kakla om eftersom det kakel vi har är fult, fult och fult.

Men vad fasen. Nu när jag nästan är expert så borde det ju inte erbjuda några problem. (Hmmmm).

Den enda mardrömmen vore nu om kakelmästaren eller vad de kan tänkas kalla sig, glider förbi för att fixa till något i våra badrum. Där det är alldeles nykaklat och fint, men gjort av en yrkesman. Man vill ju inte ha kakelfigurer som lägger sig ryggen i krok av skratt när de beskådar mina enkla, lite taffliga försök. Men som tur var har vi inte sett röken av ens den allra minsta av hantverkare. Skönt så.

Men bra blev det. Tycker jag. Kanske ändrar mig när snöslasket från skorna läger sig i pölar på golvet. Men det är långt, långt till vintern. Den dagen den sorgen.

Lugn? Aldrig!

Allt ska gå så förbannat fort nu för tiden. JA vet inte, men det verkar bara snurra på fortare och fortare. Det räcker inte att ta en kopp kaffe längre. Man skall dricka energidrycker, fullproppade med koffein, taurin och allt vad det heter. Man skall helst ha bränt ut sig, gärna flera gånger så att omgivningen förstår att man ständigt går på högvarv. På tvn kan man välja mellan dussintals kanaler och man skall hänga med i alla. Man skall kolla på både Rapport och Aktuellt och 4ans nyheter. Man skall ha koll på vad som händer på internet. Som om någon skulle kunna hålla ordining på detta väldiga informationsblock. Folk springer omkring och springer omkring. Tillsynes utan mål och mening.

Snabb puls är ett krav. Samtidigt så går allt så förbannat långsamt. Folk viger sina kvällar till att titta på ett gång ungdomar som är inlåsta i ett hus och gör ingenting, förutom super, pippar och är "raka och ärliga", alltså förbannat oförskämda, mot varandra. Micron snabbvärmer vår mat och i sovrummet står en motionscykel som vi sitter och sliter ut oss på. Utan att komma ens en millimeter framåt.

Sex skall vi ha. Och det skall vara spännande och akrobatiskt sex. Inget slappt påsättande före sömnen utan fantastiskt och himlastormande. Kvinnan skall få multipla orgasmer och mannen skall helst spruta henne i ansiktet. Som de gör på tv. Man kan med fördel vara fler än två i sovrummet. Helst skall man förresten inte vara i sovrummet utan nånstans som är spännande.

Vi skall hinna läsa mellan allt det andra vi skall göra. Därför har man uppfunnit cd-boken. Så att vi skall hinna med att "läsa" böcker medan vi springer på löpbandet eller kör bil. En ny form av traditionellt, hederligt sagoberättande, fast professionellt med uppläsning av skolade skådespelare.

Vi åker på semester till fjärran länder för att förverkliga oss själva, för att upptäcka främmande kulturer medan vi allt mer glömmer bort vårt eget ursrpung och är fullständigt vilsna i vår hemmamiljö.

Fan, kalla mig gammalmodig. Men vart tog lugnet vägen. Inte lugn i form av trendig yoga eller nyreligiöst mediterande, utan vanligt hederligt lugn. Typ att bara titta på solnedgången. Inte på någon trendigt strand i Grekland, utan hemma, på farstukvisten.

Vanligt hederligt jävla lung och ro?

Fint väder

Solen skiner, himlen är blå. Bara så ni vet. Själv sitter jag med min första morgonkopp kaffe och försöker vakna till liv. Lite yr i bollen är jag allt. Men samtidigt kan man ju inte sitta här och slöa när vädret är precis sånt som vädret skall vara i Juni. Små molntussar som glider förbi lite elegant, vind som smeker de grönskimmrande trädkronorna. Men som sagt, först var det där med kaffe, snus och att vakna.

Husdjurs behov och hussars dito

Sitter och lurar på att ta mig ner till katterna i stugan. Fylla på med mat o tömma kattlådan. Men jag får liksom ingen fart. Häcken väger bly. Lite kallt och småmurrigt är det med. Som gjort för att glida ner i ett badkar med en bra bok. Fast det vore ju djurplågeri att inte kolla till de små kräken. Förresten, tror att jag saknar dem lite. Knapigt hur ens husdjur kan bli en kär. Det är ju bara två hårbollar med ben och svans liksom, ädå så saknar jag dem.

Nä, får väcka Hulda Hustrun som fortfarande sover djupt på soffan och erbjuda en promenad. Har jag lite tur så följer hon med ner till stugan. Så blir det inte lika kallt på något sätt.

Väder. Och vind.

Har lite tråkigt. Inte mycket, men lite sådär småtråkigt som man kan ha på en söndag. Vädret har gått från blått till grått, barnen har åkt till sina andra familjer, Hulda Hustrun sover i soffan efter gårdagskvällens vedermödor. Katterna är nere i stugan. Tvn är trist och läsa orkar jag inte. Så jag blir sittande här, framför datorn, bläddrandes mellan Aftonbladet och Expressens nätsidor. Om jag fattat allt rätt så bli rdet ingen sommarväder på ett tag frammåt. Synd. Det skulle passa så bra med sommarväder just nu. Eftersom det är sommar alltså. Om sommarvädret dyker upp i Januari blir man ju väldigt förvånad, men när det dyker upp i Juni blir man mer; glad, kanske? Jaja, vi såg inget sommarväder i Januari så vi kanske inte får det i Juni heller. Men då kan man ju alltid hoppas på gamla pålitliga Juli eller Augusti. Väder blir det väl i vilket fall som helst.

Tur vi har väder. För annars hade till exempel jag inget vettigt att säga nu. Man kan, när orden tryter, alltid dra till med ett :"vackert väder idag". Eller: "tråkigt väder vi har". Altl beroende på det för tidpunkten aktuella vädret. Man brukar ju tala om väder och vind. Men är inte det lite samma sak? För vind är väl väder? Eller har jag fel nu igen? Räknas  inte vindförhållandet in i det  aktuella  vädret. Tillsammans med  nerderbörd och temperatur och molnighet.

Ja inte vet jag. Men något jag däremot vet är att det skulle kunna få vara varmare ute. Det vet jag. Och det är inte så illa det. Eller?

Kd vill införa friår i grundskolan

Aftonbladet: Kd vill införa friår i grundskolan

fan i helvete. Kd har kommit med en idé som även jag kan tycka är bra. En av de få gånger man ser att partiet stöttar sig på han den skäggiga figuren som fyller år på Julafton. De brukar ju mest ägna sig åt moralpanik och önskningar att folk skall låsas in, omvändas, förändra sig och bli som den stora massan. Vit, man och heterosexuell. Tur man inte är en svart lesbisk kvinna.

Men denna gången; Great job Kd.

Margarin

För övrigt anser jag att människor som referera till något som "vansinnigt roligt om man bara har rätt humor" är trista, tråkiga och fantasilösa. Typ " Conan O' Brian är jättekul. Om man bara fattar humorn" Inge fel på just herr Conan. Men om man måste ha en speciell sorts humor för att tycka att något är roligt så är det väl kanske inte så kul. Jag tycker att ordet margarin är kul. Fast det kanske bara är jag?

Eller?

Diskmaskiners inre liv

Jag är nog konstig. Eller, låt mig ta tillbaka det där. För nog, nä, jag är konstig. Jag älskar ljudet av en diskmaskin som tvättar för fullt. Eller diskar är väl den tekniska termen kan jag tro. Men det är något rofyllt i ljudet av spolarmarnas rundgång. "Svisch svisch". Det må vara knepigt. Men det är fan så mycket billigare än Sobril eller Vodka. Allt som funkar är bra.

En flagrant fråga

Slötittar på tv. Vin Diesel. Vilket djäkla namn. När kommer Von Benzin?

Svartsjukan och dess bröder

Jaha. Hulda Hustrun är ute på galej och jag är kvarlämnad här i lägenheten som en gammal otvättad socka. Eller, riktigt så illa är det inte. Men Min vackra Kvinna är ute och gör staden osäker medan jag är hemma med barnen. Den fagra fyller år om några dagar så hon och hennes dyre broder slog ihop sina födelsedagsbalunser och detta upptåg brakade loss idag. Eftersom jag är en enkel själ i en enkel kropp med ett enkelt sinne håller jag mig hemma, dricker alkoholfria öl och vaktar så att inte barnen flyger sin kos. Nån måste ju göra det så varför inte jag.

Men nog blir det att sitta uppe tills Den Dyrbara Sköra Hustrun kommer hemdrumlandes. Jag är av den svartsjuka typen, så det är ingen ide att jag föröker sova för jag kommer inte att kunna somna före Damen är hemma igen. Fast jag kommer säkerligen låtsas sova djupt när Kvinnan I MItt Liv kommer hem framåt morgonsnåret. Men det behöver hon väl inte veta? Och att jag oroar mig småsjuk över att Min Quinna är ute i sommarnatten. Med alla typer som styker omkring. Men det behöver hon väl inte veta?

För man vill ju inte verka paranoid eller?

War Zone No 1

Vårt hem är en krigszon. Saker, ting, grejor, prylar och pryttlar överallt. Precis överallt. Vi har kommit så långt att vi har burit ner de saker som skulle till källaren till just källaren. Troligen kommer vi snart behöva bära upp hälften eftersom vi burit ner fel saker. Säkerligen. Det blev faktiskt små, knappt skönjbara hål i röran när vi burit fördigt. Men inte blev det snyggt, rent eller färdigt. I 5 veckro har vi bara mellanlandat i lägenheten då och då. Gått in, kollat posten, slängt posten på nått bord. Så nu har vi post över hela lägenheten. Reklam och räkningar i en salig röra. Så man kan ju inte snabbt och elegant slänga allt som ligger i högarna, för då kan man ge sig tusan på att man slänger nått viktigt kuvert med tillhörande innehåll.

Vi har gått in med skorna på hela tiden vilket har resulterat i stora smutskakor som pryder våra golv. Lokalbladet pryder soffor, bord, köksbord, golv, ja vete fan inte om de inte hänger några blad i taket också. Lägg på detta ett lager, eller två, av damm. Vanligt hederligt damm parat med byggdamm till en ny dammhybrid som ligger som små ystra bollar över hela golvet, i hörnen, under och över soffan, inne i tvn och som ett gråskimmrande lager över bord, stolar och skrivbord.

Livet är... komplicerat.

Pirate Bay

Angående Pirate Bay-debatten. Ärligt talat. Finns det någon som på riktigt tror att det går att stoppa fildelningen? Bara funderar.

Fit sliq; den nya jeansmodellen

Fit sliq. Ny jeansmodell. Säg det högt. Roligast än så länge idag!

Sova i egen säng

Första natten hemma på 5 veckor. Det är alltså så här rockstjärnorna har det när de kommer hem från turné. Fast de ligger nog inte inträngda i ett hörn med en Huld Hustru och ett stycke 4 årigt barn vid sin sida. Eller, förresten, vad vet jag om hur rockstjärnor har det. Men jag vet att jag låg uppträngd i ett hörn av den bäddsoffa jag sov i. För våran säng är ju fortfarande full med pryttlar som skall ner till källaren eller till stugan. Men visst är det gott att sova hemma. fast jag vet inte. Så fort man är hemma bland alla bekvämligheter så pockar dumheten på. Dumhet i form av tv, dator, nattamål. Nere i stugan finns bara kanal 1, ingen dator överhuvudtaget och endast knäckebröd att äta på natten.

Fasen, tror jag åker ner dit igen. Fast det klart. Det är gott att ha duch och bad inomhus. Och varmt vatten. Och toalett. Men ändå. Lugnet i stugan är helt klart oöverträffat. Får lura på detta.

Badkarsliv

Äntligen! Första badet i vårt nya badrum. Jag låg och skvalpade likt en knubbsäl i över en timma. Läste lite bok, drack en alkoholfri öl, funderade och bara fanns till. Det är sånt badkar är till för. Vill man bli ren är det ju så mycket bättre och lättare att ställa sig i duschen liksom.

I morgon skall vi börja röja upp här i lägenheten. Saker skall till källaren, en del verktyg som jag förr hade i min lilla skrubb skall till stugan och det sakll dammsugas, och städas rent allmänt. Mwn det skall bli skönt att sova i lägenheten för första gången på en månad.

Here comes the sun

Solen kommer!  Precis som jag efterlyste sommaren så är den på gång. Härligt härligt!

I väntan på tomten

En gång om dagen kommer Hulda Hustrun med medhängande barn ner till stugan för att kolla till mig. Så att jag inte slarvar eller ställer till med något. Det är nog bäst så. Än så länge har ju inte vädret varit någe vidare de sista veckorna, men vi har ändå hunnit med ett antal grillningar och luncher i trädgården. Nu fattas bara den där riktiga sommarvärmen. Nu när det ändå är Juni och allt menar jag.



Skott i kärran

Som ett litet bevis på att jag inte bara latar mig hela dagarna förevisar jag nu denna bilden för allmänheten. Jag har fyllt skottkärran alldeles själv.


Tänk vad jag kan va! Rena trädgårdsmästaren.


Kattvakt

Frk Chips sitter gärna på taket och håller koll på oss andra..



...saker man gör...

Verkar som om förändringens vindar riktigt viner kring öronen på mig för tillfället. Den berömda bron är färdig att invigas till helgen, vi har fått tillbaka våra toaletter hemma och jag skall byta medicin.



Som om inte det räcker har jag gått ner tre kilo på lika många veckor. Om det beror på att jag sänkt medicin dos eller mer har att göra med mitt stugliv är lite svårt att veta. På den nya medicinen är ju viktuppgång även det en biverkning, precis som på den gamla medicinen. Fast jag har ju kunnat lägga om kosten rätt radikalt nere i stugan eftersom det helt enkelt inte har funnits något att småäta på på kvällarna. Det är ju då jag oftast äter fel, fult och farligt. Och socker har jag helt slutat med. Så, kanske ordnar det sig med de där 25 kilona jag har att släpa på i övervikt. Det går bra nu. Riktigt bra.


Den lille kemisten

Idag ringde de från psyk. Jag skall byta medicin, men inte till den som förra läkaren rekommenderade utan till Effexor som är en annan antidepressiv medicin. Som vanligt måste ju den nya läkaren visa att han kan med så att han hittar på något annat är den förra doktorn. Så nu i en vecka skall jag äta dubbla mediciner, trappa ner min förra samtidigt som jag skall trappa upp den nya. Hm, risk för biverkningar? Jovars, tyckte sjuksköterskan jag pratade med, det finns det ju, det hade läkaren sagt han med men det borde gå bra. Borde? Hmm, lätt att kläcka ur sig när man inte skall peta i sig kemikalierna själv.


Men jag skall fuska lite inom medicinarfältet och bara börja med halv dos. Man vill ju inte få tuppjuck ju. Jag är lika sugen på biverkningar som jag är lysten på tarmvred. Jag är ju faktiskt Leg. Sjuksköterska så lite kan jag väl få leka med pillren? Det gäller ju liksom mig. Eller? Så i morgon är det jag som börjar med min nya medicin. Fattas bara lite bra väder så går det mesta min väg just nu. Det går bra nu!


Hutlöst!

Idag ringde jag på båten som vi såg en annons om nere på informationstavlan nere i stugbyn. 2000 spänn skulle de ha. Jag trodde faktiskt att de skojade först när jag hörde det. Knapigt vad en del kan med. 2000 pix för en liten plastbåt. Begagnad! Hjälp. Har en del ingen aning vad pengar kostar eller? Det blev inge båt. Nu ska jag sätta upp en egen lapp, ”billig båt sökes, max 500 skr”. Så om ni har en båt till salu, för ett vettigt pris, bara kom ner vettja.


Att bliva med toalett

Otroligt. Äntligen är det klart. När vi kom till lägenheten idag för att hämta lite medicin så fann vi målarna fullt upptagna med att städa upp efter sig. Våra badrum är klara! Ett badrum med toalett och badkar och i min gamla ”snick” är det nu en toalett och en dusch. Det känns så skönt att det är klart nu. Det är fortfarande lite småpill kvar, städ av två rum och lite lister som skall upp, men vi har vatten i kranarna igen. Så nu behöver jag inte sitta och kura i stugan längre, för nu kan man pinka i egen toalett igen :-) Och snyggt som attan blev det. Ett riktigt lyft för hela lägenheten. Sånt gör mig på gott humör!

 I 5 veckor ungefär har vi varit tvungna att leva i kappsäck, både min fru och jag och barnen. Men innan vi flyttar tillbaka måste vi städa hela lägenheten eftersom det ligger ett tjockt lager av byggdamm över allt och så måste vi bära ner det som skall till källaren. De sakerna ligger ju i vår säng just nu så det blir bra trångt om vi skall försöka sova där.

Men återigen. Det är klart!

eXTReMe Tracker