Motionscyklars anatomi
ojojoj vad jag har varit produktiv och duktig i dag. Först tog jag mig samman och hämtade batteriet från Saaben och satte detta på laddning, sen började jag till min egen fasa och förvåning plocka isär den gamla motionscykeln vi har ärvt från min ömma moder och som har stått overksam och trasig i en garderob hos oss i några månader. Egentligen är det bara hastighetsmätaren som är ur funktion, men den är ju å andra sidan rätt viktig.
Nu är cykeln isärplockad in till minsta atom (helt klart en överdrift från författaren) och de spridda delarna står i vår lilla hall (vi har två hallar eftersom vi bor i en lägenhet som består av de ihopslagna delarna av en etta med vad som var ett kök, nu ett rum, och en trea med kök, alltså en femma med kök, enkel matematik) med alla små skruvar och dylikt prydligt lagt i en sönderskuren Pet-flaska. Så ordningssamt, så duktigt, så väl jobbat.
Känner jag mig själv så komer jag nu att i vecka efter vecka gå förbi den där cykeln, eller det som en gång var en cykel, och varje gång tänka: jag borde....
Jaja, kanske blir det klart till våren.
Nu är cykeln isärplockad in till minsta atom (helt klart en överdrift från författaren) och de spridda delarna står i vår lilla hall (vi har två hallar eftersom vi bor i en lägenhet som består av de ihopslagna delarna av en etta med vad som var ett kök, nu ett rum, och en trea med kök, alltså en femma med kök, enkel matematik) med alla små skruvar och dylikt prydligt lagt i en sönderskuren Pet-flaska. Så ordningssamt, så duktigt, så väl jobbat.
Känner jag mig själv så komer jag nu att i vecka efter vecka gå förbi den där cykeln, eller det som en gång var en cykel, och varje gång tänka: jag borde....
Jaja, kanske blir det klart till våren.
Kommentarer
Trackback