WoBWorld

Ok, jag erkänner. Jag är en ekonomisk katastraf på två ben. Om hag har 5 kronor måste jag använda 7. Det liksom bara är så. Men det är så konsitg. För nästan varje gång när jag varit pank, penninglös, barskrapad och fattig, så har perngar dykt upp nästintill från ingenstans. Och tvärtom. Om jag har lyckats skrapa ihop lite extrapengar så kan man ge sig 17 på att jag kommer att få oväntade utgifter. Det är som om världsrymdens karma har gett sig tusan på att jag skall vara ständigt pank men aldrig fattig.

Fast riktigt såhär illa har det faktskti aldrig vart. Fogden står och bankar p dörren och barnen får gömma sig i garderoben. Na, kanske inte så illa. Men fetare dagar har man skådat. Det här med att vara sjuksskriven är ju inget jag rekomenderar ocm man har några statuskrav. Överhvudtaget. Och det skall viss bli ännu värre nu när jag ska gå över till sjukbidrag. 65% av inkomsten pratas det om. MEn jag överlåter som vanligt de ekonomiska planerna och budgetförslag till Hulda Hustrun. Hon lider inte riktigt av samma spenderariver som jag gör.

Men men, det kanske kan bli en karriär av detta med. Fullblodsproffs i sjuklighet. Det låter det. Men elitlicens och allt. Vänta bara. Vips så har jag skapat mig en inkomst p 66-67% av min förra inkoms. Då minsan. Dåska jag köpa.. tja. lördagsgodis.

Vänta bara.