Barnkolonien

Min yngsta son sov hos sin mormor och morfar i natt. Det är ju så att han har "sovförbud" hos oss eftersom hans ömma moder tror att min galenskap skall smitta av sig till honom. Jag vet inte riktigt varför hon tror att det skulle vara värre nattetid. Men å andra sidan förstår jag inte mycket av det den kvinnan gör i vilket fall som helst. Fast det är nog likaledes för henne. Nog om det. I vilket fall som helst lommade sonen ivåg till sin moders föräldrar i går kväll.

Klockan 8 var han tillbaka i morse. Han hade vaknat nån gång framåt 5 - tiden (vet inte riktigt vilken klocka han gick efter, den gamla eller den nya, men det var tidigt likt förbaskat). Kan inte tycka annat än att jag är så ruggigt tacksam och glad för att barnen tycker omatt vara hos oss. Det är alltid nått barn här. De tittar in titt som tätt de veckor de skall vara hos sina respektive mödrar och fädrer. Det känns liksom.... varmt i hjärtat när jag ser hur väl de kommer överens. Alla trivs ihop, hjälper varandra och verkar tycka om varnadra väldigt mycket. Trots att de inte är "riktiga" syskon så funkar det kanonbra.

Sånt gör gamle Woblaren glad och tacksam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback