Panikattack igen.
Så var dagens första panikattack avklarad. Jag skulle föröka äta lite frukost men jag var så spänd att jag inte kunde svälja maten. givetvis trappades det hela upp så tillslut fann jag mig själv liggande i sängen och gjorde föga lyckade försök att slappna av. Det hela varade väl i en halvtimma ungefär. Sedan kunde jag gå upp med bultande huvud och slänga i mig lite cornflakes medan jag var åtminstone lite avslappad.
Jag hoppas att jag får komma till sjukgymnastien snart. Det har ju gott och väl gått tre månader sedan remissen kom in. Min handledare skulle försöka snabba upp ärendet. Det vore skönt att kanske lära mig att slappna av. Jag har lyssnat till avslappningövningarna jag har i datorn. "Lägg dig eller sätt dig så bekvämt som möligt..." Den delen klarar jag. Men resten. Jag får bara obehagliga känslor när jag ligger där och andas lugnt och går igenom alla muskler som skall slappnas av. Kanske kan jag även få nån lindring till min whipplash när jag ändå är där. För det är ju lite där problemet finns. Att jag blir så spänd i axlar, nacke, käkar, tunga så att ibland domnar vänster sida av ansiktet bort, som om det somnar liksom. Jag få ticks i ansiktet, käkarna låser sig. Jag kan inte äta, maten bara rullar runt i min mun men jag kan inte äta. Absolut inte bland folk. Då blir det sju resor värre. Den enda gång jag kan äta normalt är på kvällen efter att jag tagit min somntabletter. Då blir jag lite avslappas så då passar jag på att äta. Äta helt fel visserligen, men jag äter i alla fall.
Det riktigt eländiga med detta är ju att jag skulle behöva äta regelbundet för att kunna må bättre men jag kan inte äta när jag är spänd. Lite moment 22 där.
Jaja. Då får vi se vad dagen har mer att bjuda på.
Jag hoppas att jag får komma till sjukgymnastien snart. Det har ju gott och väl gått tre månader sedan remissen kom in. Min handledare skulle försöka snabba upp ärendet. Det vore skönt att kanske lära mig att slappna av. Jag har lyssnat till avslappningövningarna jag har i datorn. "Lägg dig eller sätt dig så bekvämt som möligt..." Den delen klarar jag. Men resten. Jag får bara obehagliga känslor när jag ligger där och andas lugnt och går igenom alla muskler som skall slappnas av. Kanske kan jag även få nån lindring till min whipplash när jag ändå är där. För det är ju lite där problemet finns. Att jag blir så spänd i axlar, nacke, käkar, tunga så att ibland domnar vänster sida av ansiktet bort, som om det somnar liksom. Jag få ticks i ansiktet, käkarna låser sig. Jag kan inte äta, maten bara rullar runt i min mun men jag kan inte äta. Absolut inte bland folk. Då blir det sju resor värre. Den enda gång jag kan äta normalt är på kvällen efter att jag tagit min somntabletter. Då blir jag lite avslappas så då passar jag på att äta. Äta helt fel visserligen, men jag äter i alla fall.
Det riktigt eländiga med detta är ju att jag skulle behöva äta regelbundet för att kunna må bättre men jag kan inte äta när jag är spänd. Lite moment 22 där.
Jaja. Då får vi se vad dagen har mer att bjuda på.
Kommentarer
Trackback