upp och ner går det.

Så var dagen hux flux redan över. Hur det gick till har jag ingen aning om. Det har varit en dag med stora svängningar. Min yngsta son hämtade jag vid 11 tiden i Fristad etersom han fyller 10 år idag. Det är så skönt när helafamiljen är samlad. Det åts tårta och läsk och var allmänt trevligt. Alex, grabben alltså, var så glad som man bara kan vara när man fyller två siffrigt. Av oss fick han en stor Elfsborgsflagga, en Guligan tröja och en Elfsborgshalsduk. Halsduken hade åldsta dotterns pojkvän designat och det finns bara 100 stycken överhuvudtaget så den var ju lite speciell.

Som sagt, det var så skönt när alla var samlade. Det känns så... mysigt liksom. Så klart skulle jag råka ut för min värsta panikattack på flera veckor, ja nästan flera månader. Det blev väl för bra och känslorna trasslade ihop sig i skallen på mig. Min käre son får ju mämnligen inte sova här hos oss eftersom hans ömma moder har fått för sig att han mår dåligt av det eftersom jag är krasslig och så. Själv tror jag snarare att han mår sämra av att bara träffa mig och de andra i femiljen lite då och då. Han klagar över att han har fått svårt att sova, så gudskelov att inte hans mor kan skylla det på mig i alla fall. Fast känner jag henne rätt så slutar det väl ändå att det är mitt fel. Pojken är lite orolig och ångslig av sig ibland så jag tror att hon tror han kommer bli som jag. Och det vill väl ingen att han ska bli. Det räcker med en neurotiker i familjen. Mem det är jobbigt att sakna sitt barn. Visserligen kommer han ju hit då och då men jag saknar att han inte kan sova här.

Allt detta rullade runt i bollen på mig så jag tillslut inte visste vad som var ångest eller glädje. Jag var tvungen att låsa in min i sobrummet för att varva ner. Det var ju inte så bra när väl grabben har kommit och det är hans födelse dag och allt. När väl den värsta ångesten klingat av så var ju tanken att jag skulle studsa upp igen, men tyvärr somnade jag. Och när jag vaknade hade Alex redan gått. Han skulle till sin mormor och morfar för de skulle till Fristad så då passade det ju bra att han fick skjuts.

Jag ringde honom lite senare för att förklara varför jag gått och lagt mig mitt under kalaset och tårtätandet och han sa i alla fall att han förstod. Så gott som nu en 10 åring kan det.

Tja som sagt, jag slog ihjäl några timmar i sängen. Resten av Hulda Hustruns barnaskara var med Min Vackra Kvinnas far på födelsekalas. Så jag och äldsta sonen hade det så lugnt så.

Och nu så sover de små, Hulda Hustrun tittar på tv i sovrummet och min dotter är vantad hem snart. Äldsta sone tittar på tv. Katterns sover. Tja, det var nog en rätt korrekt berättelse för Huru Familjen Carlzon tillbringar tiden.

Kommentarer
Postat av: Micke

Låter jobbigt det där, tycker det är ditt ex som skulle behöva terapi eller nåt. Ha de gott / Micke


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback