WoBWorld

Löven har börjat falla. De virvlar runt på gården som galna möss. Blåser gör det med. Höstblåser. Själv har jag knappt vaknat än. Drömde nått otäckt men jag kan inte minnas vad det var, men jag vaknade med en sån där obehaglig känsla i kroppen som jag inte kan bli av med. Äldsta sonen har redan kommit hem från skolan, des lutade tidigt och ingen är gladare än den unga gossen. Hulda Hustrun är som vanligt på språng. Jag kan inte påminna mig om att jag träffat en sån orolig själ tidigare. Om det inte händer något nästan exploderar hon av tillbakahållen energi. Tja, det är ju skönt att någon får något gjort här hemma. Den tidiga morgontimman ägnade jag mig åt att försöka lista ut varför ljudet från datorn lät så knepigt. Det lät liksom vasst och metalliskt. Tillslut kom jag på vart felet var. Det var en inställning i mjukvaran till ljudkortet som bara sådär hade ändrat sig. Jag ändrade tillbaka med ett enkelt muskilick och sen lät det fylligt och bra igen. Dessa datorer. De gör precis om de vill. Som en folkpartist nästan.

Om man tittar ut p ågården ser man inte bara virvlande löv utan en rad med skinande nya toalettstolar. Ser väldigt praktiskt ut. Om man skulle bli lite nödig när man är ute menar jag.


Fast de skall såklart monteras in i de nyrenoverade badrummen i grannhuset. Konstigt. Det känns som alldeles nyssens de var hemma hos oss och vände upp och ner på halva lägenheten. Men det var i maj och det är ett tag sedan nu. Fasen, vart tog juni, juli och augusti vägen? Och jag som skulle gjort så mycket på sommaren. Städat upp i förrådet i stugan, bytt ut fasaden på södersidan och passa på att byta fönster samtidigt. Inget av det har jag gjort. Jaja, det blir väl sommar nästa år igen.

Nu skall jag röka. Så har jag det gjort.