WoBWorld

Jag är orolig. För egen skull och för alla de andra i vårt land som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Vi går hårda tider tillmötes. Och jag kan lova att jag inte kommer bli friskare för att min ekonomi försämras. Möjligen tvärtom. Men vi får väl först vänta och se vad som händer. Men det känns inget vidare med ett Moderaterna förklätt till lamm i ledning för landet. För bakom det "nya" i namnet finn det fortfarande moderater. Och ärligt talat, är det någon som på riktigt tror att de bryr sig mer om de svaga i samhället än de starka, de som redan har, de som kan själva? Snarare så genomsyrar de borgerligas människosyn av tanken på att alla kan och de som inte hänger med har sig själva att skylla, att de bara är lata. Problemet är väl att vi har det rätt bra i vårt land. De allra flesta har jobb, jo, det är ju faktiskt så. Det finns gott om folk som inbillar sig att de skulle få det så mycket bättre om det bara vore andra krafter som styrde deras liv. Det finns nog gott om företagare som vägrar inse att det är fel på deras egna affärsidé utan de skyller på regeringen för att deras företag går dåligt. Och de fiska som arbetar vill givetvis få mer på bankkontot. Och det är ju en tanke jag kan sympatisera med. Men de glömmer väl att om du tar bort en inkomst från staten så tar de med den andra handen. Fast då kallas det avgift.

Jag talade med en god vän om det där med skatten häromdagen. Hon bor förnärvarande i Frankrike. Hon berättade att hon hade en väninna från USA. Denna väninna berättade att hon betalade en skatt på runt 30%. Jo, det är sant. Sen betalade hon även pengar för de sociala försäkringar som behövs "omifall att" eftersom det är något som staten int estår för. Så snacket om våra skatter är väl minst sagt överdrivna. Folk ser inte vart de går till.

De får hänga på hur många nya på sitt namn som helst. Men deras ideér stammar från samma gamla ideologi som tidigare. För det är ju det politik ytterst handlar om. Sakfrågorna stammar ju alltid från den grundläggande ideologin. Vilken männsikosyn som råder. Vilka paradigm man har i ett parti.

Så, jag ligger nog rätt pyrt till. Tja, man kan ställa till med mycket på fyra år. Men å andra sidan så går de där fyra åren rätt fort och sedan kanske allt ordnar sig på det bästa sätt. Hoppas kan man ju.