Uppe med tuppen

Ah så vackert det är ute. Stilla och tyst flyter Viskan förbi mitt köksfönster. Själv mår jag förträffligt. Än så länge i alla fall. Men jag säger inte mer än så eftersom gårdagen började så bra med men blev en enda stor ångestklump i bröstet. Men för tusan, just nu mår jag bra så jag kör på det.

Kaffet står och puttrar i köket och väntar på mig verkar det som så jag får sätta mig under köksfläkten med en cigg och en kopp kaffe och bara njuta av livet och hur underbart det kan vara ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback