Dr Winston O´Boogie
John Lennon, Keith Richards, Eric Clapton and Mitch Mitchel Kan det egentligen bli bättre. Dr Winston O`Boogie i full fart med sin egen "Yer Blues". Plus att lite såhär känns det just nu. Det går ju över det vet jag men det känns gott att höra toner, noter, riff, sång, musik, som korrelerar med det man känner djupt i själen. Jag har valt denna versionen av videon eftersom den börjar med den där helt totalsnurriga intevjuen av Mick Jagger i början. Först två giganter i samspråk om absolut ingenting sen 4 giganter som spelar en formidabel låt. "I am of the Universe and You know what it´s wort".
För er som är yngre så har ni ingen chans att känna igen någon av de inblandade. Möjligen Lennon eftersom han ser ut precis som folk föreställer sig att han såg ut. Men Keith som nu är ett slitet vrak ser ung och fräch ut, Clapton som nu för tiden är en trött blusesgubbe ser precis så surrealistiks ut som han gjorde då på den tiden när folk sprutade "Clapton is God" på väggarna i London. Mitchel har ni aldrig hört talas om men han spelade med en annan som ni inte hört talas om, Jimi Hendrix. Killen som intervjuar Lennon i början är som jag redan berättat Mick Jagger. Ni vet gubbtjyven som springer efter småflickor nu för tiden. På den tiden sprang de efter honom.
Tiden går men detta är fortfarande en hålven rakt in i mitt hjärta.
För er som är yngre så har ni ingen chans att känna igen någon av de inblandade. Möjligen Lennon eftersom han ser ut precis som folk föreställer sig att han såg ut. Men Keith som nu är ett slitet vrak ser ung och fräch ut, Clapton som nu för tiden är en trött blusesgubbe ser precis så surrealistiks ut som han gjorde då på den tiden när folk sprutade "Clapton is God" på väggarna i London. Mitchel har ni aldrig hört talas om men han spelade med en annan som ni inte hört talas om, Jimi Hendrix. Killen som intervjuar Lennon i början är som jag redan berättat Mick Jagger. Ni vet gubbtjyven som springer efter småflickor nu för tiden. På den tiden sprang de efter honom.
Tiden går men detta är fortfarande en hålven rakt in i mitt hjärta.
Kommentarer
Trackback