Så var det söndag

Nä. Nästa gång Bruce Springsteen kommer till Sverige måste jag bara gå, kosta vad det kosta vill. Tidningarna är fulla av superlativ och jag sitter tom och ensam och önskar att jag varit där. Det är väl ändå märkligt att jag inte varit och sett en av mina stora idoler än. Kusin Esko men fru var ju där igår och jag är så avundsjuk som man bara kan vara. Men men. Vad är väl en bal på slottet.

Själv så har jag sovit gott ända sedan jag lade huvudet på kudden. Men vid 11 tyckte Chips att det var dags att jag vaknade och väckte mig tassfast. Hon gav sig inte innan jag gått upp så det var vara att slänga täcket och ge sig upp i livet igen. Så nu sitter jag med kaffet och lurar runt på nätet i väntan på att krafterna skall återkomma. Inte vet jag vad jag ska ta mig till idag. Planer på att ta sig till tant mamma finns, men jag vet inte riktigt om jag pallar det idag. Jag får se om någon timma hur jag mår. Än så länge så är det lite darrigt och obehagligt i mig. Men det kan ju alltid ändra sig till det bättre.

Jaja, i vilket fall som helst så blir det som det blir så det är bara att hänga med liksom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback