Oavsett vad

Saker ordnar sig. Hur man ändå bär sig åt. Låt Timbuktu berätta.



"Jag har tagit så många saker i livet för givet,
men tiden glider förbi mig har hunnit bli tjugonio
Har blivit visare lite men det är knappt så det märks,
i det som passerat har snarare saker förstärkts
Balanserar mellan vaken och skärpt dristig och dum,
med whiskey i mun vildsint till hiskeligt lugn
Visst är det tungt ibland fast då påminns man om,
den otroliga fetheten fast plågan är lång
Livet är ljust fast ibland världen e mörk,
det fixar sig till slut fastän det verkar vara kört
Jag har fuckat upp det ena sabbat datten och ditten,
på nio missar men den tionde så satt den i mitten
De bara vinsterna som räknas resten är lärdom,
och när ingenting är säkrat tänker jag tvärtom
För det är vice versa varje tillfälle tas så helvetes glad,
varje dag jag finns är det bra

ref.
Orden räcker inte till,
i mitt huve står det nästan still
Ute där det blåser kallt,
jag andas djupt så kan jag stå emot allt
Och ser jag bara nån sorts moln,
kan solen inte va långt bort
Så därför vill jag passa på,
att visa tacksamhet för allt jag får

Man kan klaga hela dagar man kan kvida och jämra,
men skit kommer att hända och man kan vrida och vända
Kan tycka synd om sig själv och man kan hata på andra,
kan ångra att man bangade sitta där och prata och svamla
Många dom hamnar där kan inte se något annat,
min attityd förändras och problemen förvandlas
För jag vill se möjligheter i svårigheter och skaka av mig,
och flippa en dålig sak till en bra grej
För trots den skit jag anser jag gått igenom,
är jag fuckin tacksam över allt bra jag fått va med om man
Så fortsätt servera jag vill ha mera,
jag garanterar att vi kommer ta oss över det hela

ref.
Orden räcker inte till,
i mitt huve står det nästan still
Ute där det blåser kallt,
jag andas djupt så kan jag stå emot allt
Och ser jag bara nån sorts moln,
kan solen inte va långt bort
Så därför vill jag passa på,
att visa tacksamhet för allt jag får

För vissa lägger saker på en låtsas nivå,
men det e för dyrbart för oss så nu kostar vi på
Så ofta det går och blandar skratten med gråt,
det e en serie ögonblick och fantastiskt få
Vi kommer ihåg och trillar så kommer jag igen igen,
dubbelt så stark efter händelsen
För det överfeta i att få vara med om nuet,
min tacksamhet raderar ut problem från huvet
Vi lever ut den för alla dom som inte är kvar,
och ler ner på oss från ovan och som vet vad vi har
Inte en dag och slösa jag ska ösa till punkt,
Och tänka efter innan nästa gång jag gör något dumt

ref.
Orden räcker inte till,
i mitt huve står det nästan still
Ute där det blåser kallt,
jag andas djupt så kan jag stå emot allt
Och ser jag bara nån sorts moln,
kan solen inte va långt bort
Så därför vill jag passa på,
att visa tacksamhet för allt jag får"



Kommentarer
Postat av: Cliff

Ja du Jonas...själv har jag varit lika ego...samt gått på alkopol i Borås-1971...vägrade till slut att komma dit och äta antabus...varmed dom tog ifrån mig a_kassan på 127:- per vecka ifrån Stadshuset.Och Soc mullrade och ville inte betala hyran...så det var bara att dra.Men i ditt fall så har du väl sjukpension vad jag förstår...och då är det väl bara att skita i det....och betala hyran...så länge du gör det så får dom nog jävligt svårt att göra nåt.....ha det....C....

2008-03-27 @ 20:47:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback