WoBWorld

Jodå, jag kom väl iväg till läkaren igår. Vilken ovanligt sympatisk människa. Jag kände verkligen att han brydde sig och tog mig på allvar. Mer såna läkare tack. Resultatet blev att han höjde dosen av en av mina mediciner så jag hoppas att det gör susen. Det var den medicinen jag blev så bra av när den sattes in så man kan ju alltid hoppas.
 Vi kom även in på det ack så laddade ämnet alkohol och han påpekade det att man bryter ner läkemedel fortare när man använder alkohol regelbundet. Men det låg ingen anklagelse i konstaterandet.

Men när jag gick så sa han med glimten i ögat att "jag ska hålla ögonen på dig". Konstigt nog kändes det bara bra.

När jag väl kom hem var jag så utmattad att jag somnade rätt gott på eftermiddagen, vaknade till på kvällen för att ta mina tabletter och sedan somnade jag igen. Det tar på krafterna en sån liten sak som att gå på läkarbesök.

Innan jag somnade igen så hann jag ringa till dottern och kolla lite vad hon pysslade med så att hon inte var ute på dumheter men hon skötte sig, vilket jag redan misstänkte. När jag ringde så var hon på väg hem efter att ha varit nere och tittat på kortegen och sedan varit hemma hos en kompis. Jag förstår inte vart hon fått så mycket vett ifrån. JAg får väl fråga brevbäraren :-)

Idag vaknade jag återigen av att Chips, katten, fått tuppjuck och kärvde total och omedelbar omvårdnad. JAg försökte sova vidare men hon puffade och petade på mig hela tiden för att jag skulle klappa henne. Hon skulle in under täcket, hon skulle ut igen, hon skulle klappas till förbannelse så till slut så gav jag upp och gick upp och nu sitter jag här. Lite yr och trött men vid gott liv.

Idag tänkte jag att jag skulle ta mig till apoteket för att hämta ut mina mediciner. Men jag vet inte, det kan ju även vänta lite när jag tänker närmare på det. Några protesttåg blir det inte i alla fall. Så långt har jag kommit i mina planer.

Nä, jag får nog dricka lite kaffe först, så att jag får lite fart på blodet.