Att tro eller inte tro eller låt Jesus dö
Jag har fått snurr på gamla hederliga Jesus Christ Superstar. Den engelska versionen. Jag läste om att en Svensk uppsättning har satts upp med Ola Salo och kom på hur jag älskade originalskivan när jag var 8-9. Inte för texterna eller budksapet utan för musiken som rann i min skalle även på natten när jag sov.
Men nu kan jag uppskatta hela konceptet. Så jäkla bra. Jesus porträtterad som en männiksa. Precis som jag ser honom, en historiks varelse. Som hade dödskräck och en stor fråga med sig hela tiden. "är jag värd detta". Underbart. jag försöker få min son att lyssna till skivan, men han bjuder stort motstånd eftersom han tror det är nått religiöst. Han är stor motståndare till allt religiöst. Men jag jobbar hårt på att få honom att förstå att religion är ett fönster in till människan. Bara för att Gud inte finns betyder det ju inte att männiksor inte påverkas av honom.
Men framförallt så är skivan full av bra musik. Strålande... ge Andrew Loyd Webber era pengar.
Men nu kan jag uppskatta hela konceptet. Så jäkla bra. Jesus porträtterad som en männiksa. Precis som jag ser honom, en historiks varelse. Som hade dödskräck och en stor fråga med sig hela tiden. "är jag värd detta". Underbart. jag försöker få min son att lyssna till skivan, men han bjuder stort motstånd eftersom han tror det är nått religiöst. Han är stor motståndare till allt religiöst. Men jag jobbar hårt på att få honom att förstå att religion är ett fönster in till människan. Bara för att Gud inte finns betyder det ju inte att männiksor inte påverkas av honom.
Men framförallt så är skivan full av bra musik. Strålande... ge Andrew Loyd Webber era pengar.
Kommentarer
Trackback