152cm riddare
Jag glömde totalt av att det är istid ute så jag öppnade balkongdörre för att vädra lite men det visade sig vara ett beslut jag genast och utan åthävor ändrade på. Pang igen med dörren och ner med låset. Hade jag haft silvertjp hemma hade jag förseglat hela dörren. -7 grader celcius ute och lusten att vädra är som väck. Där ser man.
Som jag nämnde igår i ett inlägg så var ju min kyl och frys sorgligt tomma. En burk med senap och frusna tapasbröd kommer man inte långt med. Av olika anledningar som vi inte ska gå in på här så blev jag en smula bekymrad eftersom jag kraftigt tvivlade på min egna förmåga att knata bort till affären och sedan tillbaka fullastad med varor. Det var en smula nedstämt i det WoBska hemmet en stund där. Jag suckade och stönade och knorrade och vojade och vickade med huvudet i händerna sådär som gamla ryska tanter gör när någon har dött.
Vem kom inte då som en riddare på en vit springare om inte mina stora barns moder med vidhängande karlvän och dessa tu handlade åt mig när de var och handlade själva och tog sig sedan omaket att åka ut till mig i Viskafors med det inhandlade. Vad säger man i sådana lägen? Tack räcker ju för tusan inte. Men vad glad jag blev.
Sen poppade jag mina sömntabletter, lade mig på sängen och inväntade den ljuva vilan. Men det dök liksom inte upp. Jag vände och vred på mig. Provade med fötterna utanför täcket. Innanför täcket. Vände på kuddar. Vände på täcke. Provade med en kudde mer och senare en kudde mindre. Samma eländiga resultat. Pigg som en iller. En jättepigg iller.
Så. Till slut gav jag upp kampen och nu sitter jag här och har just kickat igång dagens första maskin disk. (Ska man eller ska man inte skriva isär där tro? Blir fel hur jag än gör). Jag skall nämligen få besök idag serru. Jajamen. Det kunde ingen tro va? Någon kommer att ta sig hela vägen ut till Viskafors bara för att hälsa på just mig. Då gäller det att det ser hyggligt ut här. Nu är jag, av den där anledningen som vi inte ska prata vidare om, förhindrad att utföra några storverk på städfronten. Men jag kan ju ialla fall dutta lite här och lite där.
Så. Som planen ser ut nu så ska jag in till stan med bussen för att bara kolla läget lite. Det borde jag reda ut. Jag måste köpa glödlampor och det ska jag väl orka bära. Något annat kan jag inte tänka mig.
Så. Dags att starta dagen. Klipp klipp.
Som jag nämnde igår i ett inlägg så var ju min kyl och frys sorgligt tomma. En burk med senap och frusna tapasbröd kommer man inte långt med. Av olika anledningar som vi inte ska gå in på här så blev jag en smula bekymrad eftersom jag kraftigt tvivlade på min egna förmåga att knata bort till affären och sedan tillbaka fullastad med varor. Det var en smula nedstämt i det WoBska hemmet en stund där. Jag suckade och stönade och knorrade och vojade och vickade med huvudet i händerna sådär som gamla ryska tanter gör när någon har dött.
Vem kom inte då som en riddare på en vit springare om inte mina stora barns moder med vidhängande karlvän och dessa tu handlade åt mig när de var och handlade själva och tog sig sedan omaket att åka ut till mig i Viskafors med det inhandlade. Vad säger man i sådana lägen? Tack räcker ju för tusan inte. Men vad glad jag blev.
Sen poppade jag mina sömntabletter, lade mig på sängen och inväntade den ljuva vilan. Men det dök liksom inte upp. Jag vände och vred på mig. Provade med fötterna utanför täcket. Innanför täcket. Vände på kuddar. Vände på täcke. Provade med en kudde mer och senare en kudde mindre. Samma eländiga resultat. Pigg som en iller. En jättepigg iller.
Så. Till slut gav jag upp kampen och nu sitter jag här och har just kickat igång dagens första maskin disk. (Ska man eller ska man inte skriva isär där tro? Blir fel hur jag än gör). Jag skall nämligen få besök idag serru. Jajamen. Det kunde ingen tro va? Någon kommer att ta sig hela vägen ut till Viskafors bara för att hälsa på just mig. Då gäller det att det ser hyggligt ut här. Nu är jag, av den där anledningen som vi inte ska prata vidare om, förhindrad att utföra några storverk på städfronten. Men jag kan ju ialla fall dutta lite här och lite där.
Så. Som planen ser ut nu så ska jag in till stan med bussen för att bara kolla läget lite. Det borde jag reda ut. Jag måste köpa glödlampor och det ska jag väl orka bära. Något annat kan jag inte tänka mig.
Så. Dags att starta dagen. Klipp klipp.
Kommentarer
Trackback