Första på året

Ser man på. Det gick att skriva i år med. Tja, då snattrar jag väl på så länge kan kan och orkar. Vilket allra troligast är mycket längre än ni orkar läsa. Men det är ju inget nytt med det.

Nyårsfirandet skedde under köksbordet. Jo, det har nog hänt tidigare tror jag. Men denna gången låg jag spik nykter och klappade en vettskrämd katt som hade tagit sin tillflykt under skiva och bland träben för att undkomma allt smällande utanför fönstren. Men det var helt ok. Vi låg där och tjattarade och hade det hur bra som helst och lovade varandra att 2009 skulle vi ta hand om varandra på samma sätt som vi gjort i 5 år nu.

Jag vet inte. Det kanske är åldern. Eller en ökad trygghet i mig själv. Men hade någon sagt för några år sedan att jag skulle fira nyår ensam med bara en katt och tv skulle jag nog hoppat ur skinnet. Men jag har liksom tappat den där driften att tvunget ingå i en gemenskap. Jag vet vem jag är. Jag vet vad jag vill och jag vet vad jag kan. Jag har min mor, mina barn, min katt, mina vänner. Jag skriver och jag läser och jag behöver inte tryggheten i att vara på en fest bara för att ett nytt år kommer. Det är skönt. Til och med väldigt skönt.

Så. Jag har väl börjat landa i de senaste 8 årens kaos. Mogna är ett stort, stort ord. Tyvärr är jag inte ens i närheten av att uppnått det tillståndet än. Nä, jag är för hetlevrad, för snabb att döma, för orolig och för beroende av snabba kickar. Men, kanske en bit på vägen.

Man kan ju alltid hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback