KAtastrof
Nä. Det här går inte. Jag somnade vid 6 på morgonen och har sovit som en sten sedan dess. Missat hela dagen har jag gjort. Mardrömmar precis hela tiden. Det här barkar åt pipan och nu får jag ta mig i en rejäl krage och försöka vända på det här. Så nu har jag tagit min medicin och ska försöka få i mig nått att äta, om jag nu har något hemma och sedan ska jag ringa till kvinnan och efter det så ska jag återigen försöka sova bort kvällen och natten så att jag kommer i någon form av fas igen.
Jag är mer än förvånad över hur fort man faller tillbaka till gamla mönster när man slappnar av det allra minsta. Jag är inte det allra minsta stolt över mig själv just nu och ärligt talat så har jag förbannat svårt att se något som helst positivt med att jag fallit tillbaka till det här. De senaste gångerna jag fallit en smula så har det ledit mig mot någon gott. Det här har jag svårt så svårt att se hur det ska bli något som lär mig något positivt.
Eller. Kanske inte. Jag har ytterligare befäst tanken på att rutiner och fasta vanor är viktigt. Att regelbundna måltider är viktiga. Att en god sömn är bra för hälsan.
Så helt fel är det kanske inte. Men det känns ruttet det gör det.
Nu visar de Michael Jacsons minnesgudstjänst. En cirkus. Det känns inte värdigt på något sätt. Men det är väl kanske det enda sättet att begrava en såpass känd person. För vad man än tycker om hans artisteri eller livslevnad så var han oneklinge en enormt stor mediapersonlighet. Det där med att nå alla sina drömmar verkar vara totalt livsfarligt om man inte är en enormt stark människa.
Så. Jag har de en smula bättre än Herr Jacson. Jag lever, jag har kvar min framtid, jag andas och är inte ensam. Så nu är det som sagt dags att växla tillbaka till rätt spår även fast jag är utanför Motivationsenhetens trygght och lilla värld. Det bara ska gå.
Jag är mer än förvånad över hur fort man faller tillbaka till gamla mönster när man slappnar av det allra minsta. Jag är inte det allra minsta stolt över mig själv just nu och ärligt talat så har jag förbannat svårt att se något som helst positivt med att jag fallit tillbaka till det här. De senaste gångerna jag fallit en smula så har det ledit mig mot någon gott. Det här har jag svårt så svårt att se hur det ska bli något som lär mig något positivt.
Eller. Kanske inte. Jag har ytterligare befäst tanken på att rutiner och fasta vanor är viktigt. Att regelbundna måltider är viktiga. Att en god sömn är bra för hälsan.
Så helt fel är det kanske inte. Men det känns ruttet det gör det.
Nu visar de Michael Jacsons minnesgudstjänst. En cirkus. Det känns inte värdigt på något sätt. Men det är väl kanske det enda sättet att begrava en såpass känd person. För vad man än tycker om hans artisteri eller livslevnad så var han oneklinge en enormt stor mediapersonlighet. Det där med att nå alla sina drömmar verkar vara totalt livsfarligt om man inte är en enormt stark människa.
Så. Jag har de en smula bättre än Herr Jacson. Jag lever, jag har kvar min framtid, jag andas och är inte ensam. Så nu är det som sagt dags att växla tillbaka till rätt spår även fast jag är utanför Motivationsenhetens trygght och lilla värld. Det bara ska gå.
Kommentarer
Trackback