Livets alla val
Ibland. Bara ibland, men allt för ofta så slår verkligheten sagan. Jag har nygligen varit med om något liknande. Det finns en skoj liten sak med Dennis Leary där han ondgör sig över att det nu för tiden inte finns vanligt, svart kaffe att beställa.
Själv stolpade jag idag in på ett ställe i stora stan där ordet Kaffe var det viktigaste ordet i namnet på stället. Man släntrar världsvant fram till den låååååånga disken. Där bakom står en nisse med förläde på sig och ser intresserat på mig medan jag tittar på den helt löjligt enorma listan på de olika sorters kaffe som går att beställa. Jag letar och letar och letar efter "kaffe" men finner det inte.
Jaja, tänker jag. Det är ju egentligen så självklart att det inte behöver finnas på listan. "En kaffe tack", säger jag medan magen redan börjar kurra i väntan på den njtning som en sur kopp kaffe kan bereda. Det är där det kör ihop sig.
Tyvärr, vi kan inte servera kaffe idag eftersom maskinen är sönder, säger den glada nissen bakom disken och ser inte ut att skämmas det allra minsta för det.
Meh! Det är nu min tur att prata men det blir inte mer än det där ljudet. Meh! Men du ka ta en dubbel espresso, säger nissen nu. Men jag vill inte ha en dubbel espresse. Jag vill ha svart kaffe. Nu skulle man ju kunnat tänka sig att jag hade börjat ifrågasätta det hela. De har en maskin för tre miljarder stående bakom disken, men den kan inte koka vanligt jäkla kaffe. Plus, ok, den är sönder. Ok, vi nöjer oss med att konstatera det. Men varför inte då rusa ut till närmnsata affär och köpa en vanlig jäkla bryggare. För sidåär 149 spänn. De kan alltså göra allt sorts kaffe förutom just kaffe. Så märkligt.
Men detta var en sånhär dag när jag bara inte orkade tjafsa. Så jag backade ut ur affären och vandrade vidare mot tåget.
Men var inte livet myckt lättare förr i tiden. Alltså för 15 år sen. En kopp kaffe var en kopp kaffe. Ett paket cigg var Röd Prince och en kopp the var påsthé från Lipton. Nu kan man välja i tusen år. Det finns vitt, grönt, svart och dessutom rött thé. För att inte tala om alla de olika smaker som finns på thé. Cigg ska vi inte prata om. Eller pizza. Det som en gång var ett val mellan Capprichosa eller quattro är nu en lista som räcker kring hela jäkla kvarteter.
Nä. Ge mig 1985 igen.
Själv stolpade jag idag in på ett ställe i stora stan där ordet Kaffe var det viktigaste ordet i namnet på stället. Man släntrar världsvant fram till den låååååånga disken. Där bakom står en nisse med förläde på sig och ser intresserat på mig medan jag tittar på den helt löjligt enorma listan på de olika sorters kaffe som går att beställa. Jag letar och letar och letar efter "kaffe" men finner det inte.
Jaja, tänker jag. Det är ju egentligen så självklart att det inte behöver finnas på listan. "En kaffe tack", säger jag medan magen redan börjar kurra i väntan på den njtning som en sur kopp kaffe kan bereda. Det är där det kör ihop sig.
Tyvärr, vi kan inte servera kaffe idag eftersom maskinen är sönder, säger den glada nissen bakom disken och ser inte ut att skämmas det allra minsta för det.
Meh! Det är nu min tur att prata men det blir inte mer än det där ljudet. Meh! Men du ka ta en dubbel espresso, säger nissen nu. Men jag vill inte ha en dubbel espresse. Jag vill ha svart kaffe. Nu skulle man ju kunnat tänka sig att jag hade börjat ifrågasätta det hela. De har en maskin för tre miljarder stående bakom disken, men den kan inte koka vanligt jäkla kaffe. Plus, ok, den är sönder. Ok, vi nöjer oss med att konstatera det. Men varför inte då rusa ut till närmnsata affär och köpa en vanlig jäkla bryggare. För sidåär 149 spänn. De kan alltså göra allt sorts kaffe förutom just kaffe. Så märkligt.
Men detta var en sånhär dag när jag bara inte orkade tjafsa. Så jag backade ut ur affären och vandrade vidare mot tåget.
Men var inte livet myckt lättare förr i tiden. Alltså för 15 år sen. En kopp kaffe var en kopp kaffe. Ett paket cigg var Röd Prince och en kopp the var påsthé från Lipton. Nu kan man välja i tusen år. Det finns vitt, grönt, svart och dessutom rött thé. För att inte tala om alla de olika smaker som finns på thé. Cigg ska vi inte prata om. Eller pizza. Det som en gång var ett val mellan Capprichosa eller quattro är nu en lista som räcker kring hela jäkla kvarteter.
Nä. Ge mig 1985 igen.
Kommentarer
Postat av: Ann
Vilket ställe var det undrar jag ju nyfiket! Håller med om det vansinniga att ha ett café och inte lösa situationen den dagen apparaten är trasig. Men för 17- En latte är väl mycket godare än det där bryggkaffet som i gammaldags caféer står och bränner på värmeplattan och smakar rävgift. Och det är härligt med mångfald. Våga prova nåt nytt, du kanske blir överraskad och förvånad! Näh här håller jag inte med dig, inte vill jag tillbaka till 1985 heller, hua. :-)
Trackback