Städning, kastrering och kaffe
Jag tänkte jag skulle städa lite, röja upp den värsta röran och dammsuga. Sen blir det en dusch och efter det så ska mina kontaktpersoner komma hit idag. Vi får se vad de har för planer för mig.
Jag har äntligen beställt tid för Chips, katten, för en kastrering. Jo, det heter det även på honkatter. Så på måndag ska hon och jag vara i Blå stjärnans djursjuk där den lilla pälssbollen ska kastreras, få ett Id-chips och vaccineras. Problemet är att vi ska vara där klockan 9 på morgonen och när jag tittar på hur bussarna går så upptäcker jag att jag få gå en bra bit upp till sjukhuset. Eländes elände. Men det väl bara att trampa på och se glad ut. Sen på kvällen får vi göra samma sak fast tvärtom. Själv åker jag säkerligen till tant mamma under dagen.
Det ska bli gott att ta tag i det där eftersom kattf'*n pinkar lite här och var när hon löper och jag har varit lite restriktiv med p-pillren. Så en lagom trött och matt katt passa bra.
Men det är på måndag det. Nu var det städning jag pratade om om jag inte helt missminner mig. Först en kaffe och sen så ska jag släpa runt på dammsugaren lite sparsmakat och snyggt.
Så får det bli.
Det värsta med din blogg är att du inte tål kritik.Du är bäst och ingen annan skall yttra sig...utom dina medlöpare.Jag blir så förbannad på detta....den fulaste karl i världen med naturligtvis skrot i ansiktet.Påminner mycket om dessa som söker jobb med ring i näsan.osvDom gnäller att dom inte får nåt jobb...nää.jag som arbetsgivare skulle aldrig i livet anställa nån sån...fortsätt du att drömma.nåt jobbb kommer du aldrig att få i framtiden.Men det ville du väl inte heller
Kära puttefnask. Du har tydligen valt ditt alias med omtanke eftersom den tycks spegla ditt klena förstånd. Jo jag håller med att jag provocerar och hela tiden balanserar på gränsen. Ibland har jag rätt, ibland har jag fel. Precis om det ser ut i livet. Inge har rätt hela tiden och ingen har fel hela tiden.
Men detta är min blogg. Bara min. Inte din, inte din halta mammas eller din kära fars. Min. Här härskar jag. Så funkar det givetvis inte i "riktiga livet". Men jag har allt mer börjat uppskatta att genom att provocera få folk att tänka lite mer än de gör. Så? Vad tycker du är fel av mina åsikter? Svara gärna, svara helst. Jag kommer givetvis att svara dig men kanske kan du genom logik och resonemang övertyga mig om att du har rätt.
Hur min piercing i ögonbrynet kan ha med saken att göra vet jag inte riktigt. Där förlorar du mig totalt. Låter väldigt.. tja knepigt.
Men du. jag behöver inte söka jobb. Jag har en anställning och det är givet att jag tar ut min piercing på jobbet, precis som att jag tar av mig mina ringar och min klocka.
Men du är allt en lustig prick som dömer folk utefter hur mycket silver de har i ansiktet.
Jo, jag skulle kunna säga en massa om din inskränkthet, din rädsla för att inte duga till och framförallt fråga dig "varför läser du min blogg"?
Snälla. Dra åt södra platser. jag behöver inte dig och du verkar definitivt inte behöva mig. Terapi? Jo. Det skulle du nog behöva så att du finner en smula empati i hjärtat. Men mig? Nä. Snälla. Läs inte mer. Please????
Äh ignorera såna figurer, det är inte lönt ens bry sig. Dom finns här i världen och man kan inte göra något åt det, enögda med skygglappar. Måste man förklara så hjälper inga förklaringar, brukar jag säga. :-)