Dag fyra

Förlamande trötthet. Men en god sådan. En som faktiskt stammar från att jag gjort något. Jag tror att jag inte varit ute i friska luften eller promenarat så mycket på väldigt länge. Vi kan väl säga som så att det inte var speciellt svårt att somna igår efter den sista rundan runt kvarteret. Sov gjorde jag sen som en sten hela natten.

Det kommer väl att bli bättre när jag väl vant mig vid de nya livsförutsättningarna, men just nu så kunde jag mycket väl tänka mig att sova i några dagar. Men av det bliver det intet.

Igår var en bra dag. Kita, hunden började dagen med att vara lite lagom deppig. Hon ville inte äta speciellt mycket alls, luffsade omkring i lägenheten och ville varken leka eller vila. Som sagt, det är inte helt lätt att byta miljö och personer. Inte för någon människa och absolut inte för en hund som man ju inte kan berätta för om varför bytet har skett.

Men efter att jag köpt en burk blötmat så blev det annat ljud i skällan. Hon gluffsade i sig en portion på några få sekunder och sen vette tusan vad som hände i skallen på jycken. Hon ville leka. Desperat. Leken gick ut på att jag kastade en pipleksak och hon hämtade den. Gång på gång. Om jag slutade leka och gick in i köket så nog tog det bara några sekunder innan det pep till bakom ryggen, ett pip tätt följt av en duns när Kita släppte ner leksaken på golvet bredvid mig.

Jag hade även köpt en tuggring till henne. "Håller din hund sysselsatt länge" stod det på förpackningen. Jo tjena. Det tog väl henne ungefär 20 minuter att tillintetgöra den där ringen. Men återigen, allt som får henne att känna att hon är "hemma" är bra.

Efter den sista promenaden så var hon helt slut och slocknade på vardagsrumsgolvet och jag måste erkänna att jag kände mig en gnutta glad över det. Det kändes som ett gott tecken på att jag lyckats stimulera både kropp och sinne för henne.

Nu ska jag bara försöka lösa problemet med att klippa hennes klor. För det där är hon inte glad i, men jag har kollat lite olika hundforum på nätet och ska prova att köpa en vanlig fotfil och slipa ner klorna. Det är värt ett försök i alla fall. På något sätt ska jag lösa problemet i alla fall.

Nä. Nu ska jag återgå till näringarna. Promenix, tvätta, städa lite nödtorftigt och sen får jag se vad som händer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback