Hatet i hjärtat

Jo. Jag är förbannad. PÅ dig och dina jävla vanor. Men mest på mig själv som predikar men inte lever efter mina ord. Att vara fel ute. Att lyssna till kloka män och kvinnor men inte höra vad de säger. Att vara trasig och inte ens försöka laga mig själv. Bara nöja mig med att vara osund. För det är så jag vill ha det, det är så jag måste ha det.

Mina dagar som rolig är slut. Nu ska jag hacka på allt. Hela tiden. Slå egoismen i ansiktet. Varför leder de rödgröna i alla oppionsmätningar när inget egentligen bryr sig? Som om jag brydde mig. Jag försöker verkligen men misslyckas ständigt.

En konstnärssjäl my ass. Självgod, fet, med dålig hy och dum. Lat och fet. Det är jag det. Men jag försöker verkligen bry mig om allt det som verkligen spelar roll. Bukowski pratar direkt till mig. En horkarl, suput och med dimmig föreställning om sin egna storhet.

Fan, jag borde dö. Men jag vågar inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback