Fånigt pömmig
Helt löjligt. Totalt jättelöjligt. Ofattbart löjligt. Jag har lyckats med konststycket att sova i 18 timmar och vakna aptrött. Man kan ju tycka att det kanske var helt korrekt att vara lite vimsig när jag vaknade efter att ha varit borta från livet så länge men det borde ju gå över. Tycker jag i alla fall. Inte då. Lika trött som när jag somnade.
Men att sova mer är inte ett elternativ känner jag. Bättre att sitta och nicka vid köksbordet och försöka förstå vad tusan det egentligen står i tidningen. "Och". Vad betyder ordet "och"? För många bokstäver på en och samma gång känns det som. Helt klart sinnessjukt.
Snacka om vintertrötthet. Jag har dristat mig till att koka två ägg som jag slaskade i mig. Trodde det skulle pigga upp men det enda som hände var att jag kände mig mätt och trött(are) efteråt. Ytterst märkligt.
Tja. Sånt är väl livet lite då och då kan jag tro. Inget att lägga någon tankekraft på känns det som. Saker är som de är och det går väl över kan jag tro.
Jag tror jag ska ta och duscha. Kallt, jättekallt. Kanske kommer blodet tillbaka till skallen igen så att jag inte somnar sittande. Det som är bra med att vara dunderjättetrött är att man egentligen mår fina fisken. Finns liksom inga problem i världen som är värda att fundera på. Ångest och depression är bara ord och inget som når en. Så egentligen, när jag tänker på det, långt inne i den sörja som kallas hjärna, så är jag ju väldigt nöjd. Visst, jag kommer inte få något alls gjort idag kan jag tro, men vad bryr jag mig om det? Intet.
Hm. Kaffe har jag inte provat. Kanske skulle man sätta på några liter och dra i sig så att jag orkar dra de andetag jag behöver dra för att överleva. För det vill jag ju. Överleva har blivit en livsstil.
Jo. Ska bara orka gå till köket. Kanske kan man krypa? Ingen ser mig ändå.
Men att sova mer är inte ett elternativ känner jag. Bättre att sitta och nicka vid köksbordet och försöka förstå vad tusan det egentligen står i tidningen. "Och". Vad betyder ordet "och"? För många bokstäver på en och samma gång känns det som. Helt klart sinnessjukt.
Snacka om vintertrötthet. Jag har dristat mig till att koka två ägg som jag slaskade i mig. Trodde det skulle pigga upp men det enda som hände var att jag kände mig mätt och trött(are) efteråt. Ytterst märkligt.
Tja. Sånt är väl livet lite då och då kan jag tro. Inget att lägga någon tankekraft på känns det som. Saker är som de är och det går väl över kan jag tro.
Jag tror jag ska ta och duscha. Kallt, jättekallt. Kanske kommer blodet tillbaka till skallen igen så att jag inte somnar sittande. Det som är bra med att vara dunderjättetrött är att man egentligen mår fina fisken. Finns liksom inga problem i världen som är värda att fundera på. Ångest och depression är bara ord och inget som når en. Så egentligen, när jag tänker på det, långt inne i den sörja som kallas hjärna, så är jag ju väldigt nöjd. Visst, jag kommer inte få något alls gjort idag kan jag tro, men vad bryr jag mig om det? Intet.
Hm. Kaffe har jag inte provat. Kanske skulle man sätta på några liter och dra i sig så att jag orkar dra de andetag jag behöver dra för att överleva. För det vill jag ju. Överleva har blivit en livsstil.
Jo. Ska bara orka gå till köket. Kanske kan man krypa? Ingen ser mig ändå.
Kommentarer
Trackback