Finns det någon läkare på plats?
Att gömma huvudet i sanden har en effekt på livet. Det hinner gärna igen en. Nu sitter jag här, gruvligt eländig. Igår skulle jag träffat min arbetsgivare. Gjorde jag det? Nä, lappen som jag hade skrivit upp tiden på låg visserligen på köksbordet men kom jag ihåg att titta på lappen? Nope.
Dessutom så borde jag, för länge sedan, ringt och bett om nya mediciner. Har jag gjort det? Nope. Har jag mediciner? Nope. Mår jag konstigt? Yeps. Det snurrar och känns som att jag får små stötar i skallen, jag sover så jävla kass att de lika gärna kan kvitta och dagarna fylls av en vag känsla av obehag. Är det speciellt smart sätt att sköta sin hälsa och sinnesro på? Inte så.
Men men. Ringde till min kontaktperson om nya recept men inte var hon där inte. I morgon. När det aldrig brukar finnas någon läkare på plats. Fredag liksom. Så nya medikamenter får vänta till nästa vecka. Så bra. Så kan jag ju efter helgen vara väldigt säker på att jag nog behöver de där medicinerna. Test av karaktären liksom. Det är ju bra? Nope. Jag har redan testat den och funnit den totalt frånvarande. Så dumt.
Men. Solen skiner. Musiken låter. Katten har legat bredvid mig hela natten och varit sådär kattig som bara Chips kan vara. Hunden är glad. Så jag får väl rycka upp mig.
Det blir en promenad helt klart. Ut i solen, in i skogen. Släppa lös jycken och mina egna känslor. Låtsas att stötarna i skallen ska vara där. Fundera på kloka sätt att leva på och kloka ting. Tvätta. Tvätta, tvätta. Köpte äntligen tvättmedel igår. Det var på tiden för nu har jag inget rent att ta på mig längre. Dessutom behöver mopp, handukar, duken på köksbordet och minst ett lakan tvättas.
Så dagen kommer att ramla på och ikväll så kommer jag nog att vara rätt nöjd med den här dagen än en gång. Inte för att jag någonsin varit nöjd med just den här dagen, men dagar brukar kännas bättre i efterhand av någon anleding. Kanske för att man tagit sig igenom dem?
Så varför sitta här och deppa när det som finna att deppa över inte är i mina händer ändå? Bättre att gå och vara glad över saker som jag påverkat till att vara bra.
Eller?
Dessutom så borde jag, för länge sedan, ringt och bett om nya mediciner. Har jag gjort det? Nope. Har jag mediciner? Nope. Mår jag konstigt? Yeps. Det snurrar och känns som att jag får små stötar i skallen, jag sover så jävla kass att de lika gärna kan kvitta och dagarna fylls av en vag känsla av obehag. Är det speciellt smart sätt att sköta sin hälsa och sinnesro på? Inte så.
Men men. Ringde till min kontaktperson om nya recept men inte var hon där inte. I morgon. När det aldrig brukar finnas någon läkare på plats. Fredag liksom. Så nya medikamenter får vänta till nästa vecka. Så bra. Så kan jag ju efter helgen vara väldigt säker på att jag nog behöver de där medicinerna. Test av karaktären liksom. Det är ju bra? Nope. Jag har redan testat den och funnit den totalt frånvarande. Så dumt.
Men. Solen skiner. Musiken låter. Katten har legat bredvid mig hela natten och varit sådär kattig som bara Chips kan vara. Hunden är glad. Så jag får väl rycka upp mig.
Det blir en promenad helt klart. Ut i solen, in i skogen. Släppa lös jycken och mina egna känslor. Låtsas att stötarna i skallen ska vara där. Fundera på kloka sätt att leva på och kloka ting. Tvätta. Tvätta, tvätta. Köpte äntligen tvättmedel igår. Det var på tiden för nu har jag inget rent att ta på mig längre. Dessutom behöver mopp, handukar, duken på köksbordet och minst ett lakan tvättas.
Så dagen kommer att ramla på och ikväll så kommer jag nog att vara rätt nöjd med den här dagen än en gång. Inte för att jag någonsin varit nöjd med just den här dagen, men dagar brukar kännas bättre i efterhand av någon anleding. Kanske för att man tagit sig igenom dem?
Så varför sitta här och deppa när det som finna att deppa över inte är i mina händer ändå? Bättre att gå och vara glad över saker som jag påverkat till att vara bra.
Eller?
Kommentarer
Trackback