Typiskt

Så klart kan man inte sova när man väl har chansen. Hela lägenheten för mig själv, bara katterna att dela den med. La mig så gott på kudden, Chips, katten, la sig jämte och spann så vackert. Rena rama vaggsången. Då kom jag på att jag inte ringt och ställt in alla mina åtaganden idag. Glömde ett samtal, så nu undrar folk vart jag tog vägen. Försökt att ringa men såklart är det bara en telefonsvarare jag får i luren.

Så nu sitter jag , snuvig och febrig med en knasig känsla av luft eller helium i huvudet, och undrar om de kommer bli jättearga, eller bara arga.

Denna dagen var då inget vidare än så länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback