40 års kris?

Hm, jag har i många år sagt att en människa börjar se gammal vid 36 års ålder. Alltså inga snabba förändringar, men likagott förändrign. Åldrandet speedas upp liksom. Man kan inte längre föväxlas med en helt ung person. Man börjar se "vuxen" ut vare sig man ivll eller inte.

I morgon fyller jag 36. 4 år kvar till 40. Hm, jag vet, jag är fortfarande ung, det är inte det. Men, det är liksom början på att åldras. Blir jag lika gammal som min far så har jag snart redan levt halva mitt liv. Min far blev 75. Sen kan man ju vända lite på det. Han var 48 när jag föddes. Så helt lastgammal är jag väl inte i jämnförelse. Fast det märktes alltid att jag hade en gammal pappa, det gjorde det. Jag har alltid sagt att efter 40 tycker jag att man ska tänka igenom ett eventuellt barns vara eller inte vara. Inge kul alls att ha en äldre fader. Tycker inte jag i all fall. Jag anser det vara något folk gör för att bevisa för sig själva att de fortfarande är unga. "Se, jag kan fortfarande göra barn". Fast de blir ju inte unga för det. Bättre att de köper den där motorcykeln de alltid drömt om då.Ofta är det ju män som gör detta. Såklart beroende uteslutande på biologin. Men det finns ju även kvinnor som gör så. Ja ja vet inte vad som är rätt. Jag vet bara att det inte var kul att växa upp med en äldre far.

Låter det som om jag har en 40-år kris? Jodu. Det är nog bara förnamnet. 30 var en baggis, men 40 verkar vara mer krångligt att ta sig förbi. I hjärtinfarktens ålder liksom. Jaja, tiden gå roch vi med den. Inte mycket att göra åt det hela. Och min kusin sa ju till mig häromdagen att "..du är ju så ung...". Han är 12 år äldre än mig och närmar sig 50 med raska steg. Så, 36 kanske inte är så illa i alla fall.

Fast nu fick jag panik igen. Är det bara 12 år kvar till jag nästan är 50?

Hualigen. Detta kräver en kopp kaffe till. Minst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback