Bullar och sängar.
HAr en såndär skön "efternojanhuvudvärk" som man får när man har nojjat sig ordentligt. Den plus alla mediciner jag petade i mig i paniken borgar för ett tidigt sänggående. Så konsotgt livet kan vara. Ena stunden klättrar man på väggarna, nästa stund är man helt mör i hela kroppen och helt slut i knoppen. Lite som boxning. Eller, fan, det var en dålig liknelse. Boxare klättrar ju inte på några väggar. Men den får duga. Hulda Hustrun hade bakat bullar, så jag ger mig själv tillstånd att tröstäta. Men bara lite. Bara en 10-15 bullar :-)
Kommentarer
Trackback