WoBWorld

Nu vet jag. Kom på det framför tvn. Såklart. Att jag inte fattat det tidigare. Allt är en mardröm. Det här med panikångesten, depressionerna och allt elände. Egentligen är jag nyss fyllda 20 och alldeles som alla andra. Ovh fördelen med det är ju att jag nu vet att Hulda Hustrun finns och vart jag kan hitta henne. Så nu kan jag ju dyka på henne redan nu, så slipper vi alla åren när vi gick förbi varandra utan att veta om att den andra fanns.

Plus att jag vet att jag ska hålla lite hårdare i mina slantar, för annars kommer de ta slut fortare än jag tror. Så, det enda jag behöver göra nu är att gå in i duschen så kommer allt ordna sig. Som när Pamela i Dallas bara hade drömmt det senaste året och allt blev bra sådär bara.

Mot duschen