Motion, usch!

Jag umgås med ovanliga och skrämmande tankar. Det liksom bubblar upp ur mitt inre, pockar och lockar. Jag var ju uppe hos CN igår och kollade in hans lya. Precis när jag kom dit hade han just hoppat av träningscykel så det var som om svetten yrde kring han. Så, nu tänker jag som så här. Att kan C så måste jag ju kunna jag med. Inte så att jag menar att han är sämre rustad till motion än vad jag är. Men han är snarlikt rustad. Vi har ungefär samma utgårnsläge.

Så nu har jag kastat dolska blickar på träningapparaturen vi har i sovrummet. Jag har nästa  varit på väg upp ett antal gånger. MEn så har jag sansat mig. Är det verkligen något jag skall syssla med. Är det inte allt för olikt mig. Tänk om jag tycker om det? Vad händer så? Folk kanske börjar peka finger mot mig och kalla mig motionär. Jag som byggt upp hela tillvaron kring att "ingen rörelse är bra rörelse".

Nä, jag får sansa mig lite. En sak i taget. Kan inte vara bra att börja med nya vanor. Även om de är bra vanor så är det i all fall nya vanor. Sån skall man akta sig för. Fan, jag har ju rekord i att göra så lite som möjligt. Vill jag verkligen spolera en bra karriär? Nä, jag väntar lite.

Så blir det.

Kommentarer
Postat av: Crille

Hejja! kan jag så kan du! skynda långsamt!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback