P-pillret och jag.

Nu känner jag mig sådär nyttig och driftig. Jag har äntligen fått tummen ur och ringt till veterinären om p-piller till katten. Så enkelt som det var så kan man bara häpna över att jag dröjt så länge. Fast det är väl som vanligt. Att aldrig utföra något innan det är kris och kaos är ju en ledstjärnma för mig.

Men nu är det gjort

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback