Hår i arslet.

Jag vet att mina tankar ibland för mig på villovägar. Men, varför i hela världen är vi utrustade med könsbehåring? Det kan ju tänkas vara ett obetydligt problem eller frågeställning. Men ändå. Varför? Man har hört att det skall värma. Men ärligt talat, tror någon att de där glesa tussarna värmer ens det allra frysnaste kön? Det är ju som att försöka värma sig med en tonårings hakskägg. Och när det gäller det manliga könet kan jag som sitter inne med förstahandsinformation berätta att det ordnar själva mojjen alldels utmärkt själv. Blir det lite dragitgt så kryper hela paketet upp in mot buken. Sådär spelar några hårstrån varken till eller ifrån. Sen har man hört att det är för att det skall vara luftigt. Det gäller nog mest det kvinnliga könet. Men ärligt talat, är det någon som tror att naturen har ordnat det så fiffigt med en distanshållare? Naturen som skapade oss har väl ingen aning om att kvinnor envisas med att bära täta trosor? Om man nu vill ha en förklaring som lutar sig mot biologin borde man väl inte köra i diket så ordentligt?

Lukt då, säger den insatte och viftar ivrigt med handen? En tanke som finns är ju att den lilla mattan skall lukta så att det motsatta könet lockas att så att säga förena tanke med handling. Men, och nu vet jag att jag sticker ut hakan lite, de kvinnokön som jag har varit i kontakt med och som har luktat sådär mycket har sällan varit speciellt lockande. Alls.

Och så har vi ju rysaren. Hår i arslet. Vad i hela världen gör det där? Där faller alla de tre teorierna platt fall. Värme, luftighet eller lukt. Välj själv, de låter lika otroliga allihopa. Jag som jobbat i vården i hela mitt vuxna liv har sett en och annan bak. Och förutom de närmast obligatoriska hemmoroiderna så är det förvånansvärt många rumpor som uppvisar förbluffande hårighet. Och jag kan inte se ens en liten pytteanledning till varför. För den torkande parten i en sådan uppgörelse är de mest till besvär. Det är svårt att nå fullständig renhet så att säga.

Nu för tiden är det ju ack så populärt att ansa de stackars stråna. Det skall gärna vara så att säga klockrent där nere. Och jag vet inte. Varför inte liksom. Eller varför? Välj själv. Men jag fattar fortfarande inte meningen med håret. Men det finns både märkligare och viktigare saker att bry sig om.

Kan jag tro.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback