Mitt faderliga jag.

Jag har varit ute med äldsta sonen och lärt honom grunderna i mopedkörning. Nu är han ute och brummar på egen hand lite. Så fick man något mer att oroa sig för. Just nu är jag livrädd att något skall hända. En hel rad med glada "tänk om" har ställt sig på kö och presenterar sig varefter de kan och hinner. Så klart. Så dum jag är. Varför köpte vi en moped? Det var väl onödigt. Tänk om... han kör rakt ner i Viskan till exempel. Eller blir påkörd av en rattonykter man som är 47 årt och heter Rutger. Eller får för sig att köra ut på motorvägen. Jag glömde berätta att man inte får köra på motorvägen. Eller om det blir dimma och han råkar svänga fel så att han hamnar i Ystad och blir kidnappad av ryska maffian.

Som sagt. En hel del "tänk om" blir det. Och jag som redan hade precis så många "tänk om " som jag klarade av. Nu fick jag en hel dröse med alldeles skinande nya. Uscha. Mopeder är farliga saker. Egentligen borde åldersgränsen vara 35 år. Känns det som nu i alla fall. Men, det är bara att hoppas att allt gårbra. Karln verkade ju tycka att det var kul i alla fall. Får räcka med det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback