WoBWorld

Jaha. Så börjar skolorna idag. När jag gick upp i morse så rusade äldsta dottern omkring som en orolig myra, fram och tillbaka i lägenheten. Hon börjar ju gymnasiet i dag. Jag kan tänka mig att min äldsta son var lika orolig hemma hos sin ömma moder. Ute var det lite höst i luften. Det låg en morgondimma över hela världen. Nu går det fort. Snart har dimman förvandlats till frost och folk står och skrapar rutorna på sina bilar. Sommaren är inte över riktigt än, men den är helt klart på fallrepet. Man kan bara hoppas på att det blir några soliga, varma dagar till. Än är ju inte hoppet ute.

Som vanligt har natten varit full av mardrömmar. jag kan inte förstå vad det är som ligger och gnager mig längst in i mitt undermedvetande, men något måste det vara eftersom jag drömmer så förbaskat oroligt. Jag är jagad, hotad eller så försöker jag göra något som bara inte går. Hitta en dörr, ringa ett samtal eller något liknande. Förbaskat jobbigt är det i alla fall för när jag vaknar så är jag så spänd att jag nästan får bända upp käkarna. Och när jag druckit mitt morgonkaffe snurrar jag upp mig ännu mer. Kanske borde övergå till thé, ialla efter den första koppen kaffe. Det är tröttande att stövla omkring och vara sådär spänd. Efter några vakna timmar är jag redan helt slut och måste lägga mig för annars så blri jag så uppsnurrad att jag inte vet varken ut eller in. Tja, det är väl så nu så. Det går väl över kan jag tro. Men det är förbaskat störigt. Om jag bara kunde komma på vad det är som oroar mig så.

Jaja, det ger sig. Nu ska jag värma lite vatten till en kopp thè.