WoBWorld

Ok, jag ger upp. På denna sommaren finns inget jag kan klaga på. En värmebölja som bara fortsätter. Dag efter dag. Iband blir det ilite avbrott i forma av svalkande regn men de flesta dagarna är fyllda av sol, bad och grillkvällar. Jag kan inte påminna mig om att jag varit med en liknande sommar. Det har jag säkert men i vilket fall som helst så kommer jag inte ihåg det och det är ju det som räknas. De enda som kan klaga är bönderna, men de klagar ju i viket fall som helst, och folk med egen brunn. Grundvattnet sinar, skogen är knastertorr och köpmännen i staden letar febrilt efter sina kunder. Och mitt i allt så sitter jag på en stol under parasollen i stugan och läser en god bok. Jag har till och med tagit av mig tröjan några gånger. Och då är det varmt. Meteriilogerna har lovat sämre väder (läs:regn) sedan i maj med det blir liksom inget av det. Solen steker på, timma ut och timma in.



Vi har fördelen av att ha en sval lägenhet. Det har ju inte alla. En del blir sittande i sina rum och svettas desperat för att föröka hålla sig svala. Vi däremot har en maffig 5:a där man alltid kan finna ett svalt rum. Det är endast på nätterna som det kör i hop sig lite. Vi har inte sovit i stugan på några veckor nu eftersom den lilla kuben värms upp till säkert 800 grader under dagen och nätterna bli ohyggliga prövningar där man ligger som i en egen liten pöl av svett och roterar som en propeller i desperata fösrök att finna en stunds sömn. Nä, då är det bättre hemma. Öppnar man bara balkongerna, några fönster och inte tänker dystra tankar somnar man som det lilla oskyldiga barn man inte är.

Nä, som sagt. Jag har inget att klaga på. Och bara det är ju ovanligt.