Piller, piller , piller

Uscha vad jag känner mig som en usling. En som inte klarar av att ta med min kvinna på en underhållningkväll. Fan, jag är glad om jag lyckas göra något överhuvud taget. Visserligen mår jag jättemycket bättre sedan läkaren höjde min Effexor till 300mg/dygn och dessutom satte in Zyprexa. Det har gjort susen kan jag säga. Men jag möter ångest flera gånger om dagen fortfarande. Men det hoppas jag blir bättre med tiden.

Jag har ju ett och annat piller:
  • Effexor         300mg * 1
  • Theralene  40mg      *3
  • Imovane     7,5mg     1-2 Till natten
  • Propavan    25mg        2 till natten
  • Zyprexa                          1 Till natten
  • Ranitidin vid behov
Så det blir lite piller att ta. 32 stycken allt som allt. Men som jag sagt tidigare så mår jag betydligt bättre nu än jag gjort på många, många år. Visserligen så blev jag vettskrämd när jag läste på om det. Det är ett läkemedel som fungera mot schizofreni och mot manodrepresivitet. Är jag schizo nu med, tänkte jag. Eller är jag manoddebressiv? Det skrattade Hulda Hustrun både glatt och länge åt. Hon påstod ett hon då rakt inte sett det allra minsta tecken på några maniska perioder hos mig. Mer omanisk än mig blir man nog inte. Läkemedlet skulle även ta bort humörsvängningar. Sen pratade min Hulda Hustru, som har jobbat/jobbar på psyk att man kan visst lida av en manoderpresig sjukdom utan att vara manisk.Och det kan ju bli bra. Så nu när jag märker att medicine gör nytta kan jag väl bara fundera över hur det hänger ihop. Måste komma ihåg att fråga doktorn när jag får träffa denna i början på nästa år. I vilket fall som helst så får vi se om det funkar i det långa loppet.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback