Håller käft

Ännu en jobbig dag. Det började så bra när jag väl vaknade efter att ha sovit några timmar. Jag kände mig pigg och alert och lugn. Tog en kopp kaffe och satt och njöt av att det var lite lugnt i mig. Men sakta men säkert så började det krypa i mig igen, den känsla som växte och växte tills jag inte visste vad jag skulle göra av mig själv. Jag gick mellan datorn och sängen, fram och tillbaka. Försökte finna någon ro i själen men obehaget bara växte och växte.

Till slut föll jag till föga och tog lite av mina lugnande tabletter vilket gjort att jag nu känner mig relativt avslappnad. JAg har ätit och hoppas att lugnet håller i sig hela kvällen. Men jag vet ju att ångesten lurar precis runt hörnet.

I morgon kommer mobila teamet och tar ut mig på en fika. Ingen idé att försöka smita undan där inte. Det skulle hjälpa mig att sålla bland allt som jag åtagit mig. Jag hoppas att det går bra och att tempot lugnar ner sig lite så att jag känner att jag har en chans att fixa det jag ska göra.

Jag tänkte ta tillfället i akt att försöka få bli skjutsad till apoteket så att jag kan hämta ut mina mediciner. Jag behöver dem sannerligen.

Så, jag har inte så mycket mer att säga. I mitt inre är det liksom tomt så orden fattas mig. Jag bara mal om samma sak om och om igen till ingen nytta.

Så. Jag håller käft.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback